Tedsams blogg

Alla inlägg under oktober 2011

Av tedsams - 31 oktober 2011 15:29

Ja, det var längesedan matte tog oss på nån spännande promenad. Först hade hon en massa krämpor som aldrig gick över, och sen så blev ju jag sjuk…. 

  

Men idag blev det äntligen en promenad på ett spännande ställe. Vi har varit där många gånger förut, men det var länge sedan nu. Det luktar alltid så spännande där. Det går massor av hundar där, och det går rådjur och rävar där också… och så är det skog överallt och det gillar vi skarpt.

    

Och vi hittade mitt gamla fågelhundsträd där jag fick klättra upp igen…

     

  

och så en fånig liten bänk som man ska sitta på. Löjligt… när det finns stora träd att klättra i.

  

 

Och när vi så småningom vände hemåt igen så fick jag en idé….   

    

Matte, jag vill gå ner här! sa jag. Det är massor av spännande stenar att klättra på här och det ser så där spännande brant och halt ut.

  

 


Ok då, sa min galna matte, men hon var så darrig att bilden blev alldeles suddig    Men vi började i alla fall nedstigningen.

   

Jag måste ju säga att matte tog lite tid på sig innan hon var nere, men det var ganska så brant förstås, och halt i mossan. Ibsen och jag hann upp och ner många gånger….

     

 

  

Här stannade vi och väntade på att matte skulle ramla hela vägen ner, men det gjorde hon inte. Hon tog istället fram kameran när hon hunnit en bit ner, för hon tyckte vi såg så roliga ut när vi satt där och väntade på att hon skulle ramla, sa hon. Jag har gjort en stor pil som pekar på mig, annars kanske ni inte ser mig däruppe bland trädkronorna... 

    

Men ner kom vi, det gör man alltid, sa matte…. men det tror jag inte alls är så säkert. Man kan halka och fastna mot nån sten eller nåt träd eller så, och då blir man ju hängande där i evigheters evigheter…. eller fastna i nån av alla de djupa gropar som fanns mellan stenarna, då försvinner man nog ner i underjorden tror jag.

      

Så här såg det i alla fall ut nerifrån....    

  

Matte ramlade inte en enda gång, inte förrän vi var nere. Då snubblade hon på en sten på gångvägen som finns nedanför berget. Typiskt henne.... 


Och sen när vi var nästan hemma, då fick jag klättra i träd igen. Ett klätterträd som barnen på förskolan ofta använder. Idag fick jag klättra där också.... det var kul!  

    

   

Men nu tror jag att jag ska slappa lite före maten...    Matte påstår att både hon och jag har dålig kondition efter alla sjukdomar vi haft, men hon kan prata för sig själv tycker jag.

Jag har minsann ingen dålig kondis inte.   

   

   

     

    

  



 


ANNONS
Av tedsams - 31 oktober 2011 11:24

...... på oktober månad, och nedrans så fort den gick då.  Den bara svischade förbi, och hux flux så är det november.

    

Fast i november är jag född, så det är ju egentligen den allra bästa månaden.    Synd bara att den ofta är så mörk och grå och lite tråkig. Fast 1:e advent kommer ju i slutet av månaden och då blir det lite ljusare och gladare med alla ljus som sätts upp överallt.   

   

Förra året började det snöa den 10:e november, och sen slutade det aldrig… i alla fall inte förrän flera månader senare.  Med minsta lilla tur så kanske snön dröjer lite i år…    

  

    

Jag diskuterade kastrering av hanhundar med en bekant häromdagen.  Det är jättedyrt! hade hon hört. Nej då, sa jag… det är inte alls så dyrt.


Att kastrera en tik är ju himla dyrt, men det är ju ett stort ingrepp, drygt 6.000:- kostade det när jag kastrerade Salza för ett par år sedan. Att kastrera en hanhund är ju inte alls lika komplicerat, det kan inte kosta så mycket, tyckte jag… dumma, dumma jag.    

  

Vi förblev oense om det där , och idag fick jag för mig att jag skulle ringa och kolla. När jag kastrerade min cocker Teddy för ca 6 år sedan fick jag betala 1.800:-, och då hade han dessutom den ena testikeln liggande i bukhålan.  Rottisen Pecca som kastrerades ungefär samtidigt (och hade normalt belägna testiklar) kostade 1.100:-

    

Nu kostar det som lägst 2.900:- och som mest 4.500:- att kastrera en hanhund.    Och dom priserna gäller då Sundsvall med omnejd. Och omnejd är då räknat ända till grannstäderna Härnösand och Hudiksvall.

  

Billigast är Hudiksvall (8 mil bort) och dyrast en klinik i här i Sundsvall. 


Så jag får krypa till korset och erkänna att jag hade totalt fel när det gällde den där diskussionen. Men det är en saftig prishöjning tycker jag…..    

        

Undrar vad det kostar att kastrera en tik nu då??? 

   

Ja, inte mina problem, Salza är som sagt kastrerad och det var fantastiskt bra investerade pengar…. även om det sved svårt i plånboken.     

   

   

Idag skiner solen igen, och det är flera plusgrader ute. I går mötte jag en karl ute som bestämt påstod att det var vår igen, och inte mig emot, jag hoppar gärna över vintern. 

  

  

Idag ska jag till bibblan igen. Det var inte så många bra böcker i den där högen jag bar hem sist. Ibland lyckas det kanonbra, och ibland blir det nästintill fiasko med det där lånandet. Jag borde nog lära mig att skriva en liten lista med författare så att jag vet vad jag ska leta efter.    

   

   

För övrigt så tränar vi lite roligheter, Salza och jag. Olika "svårigheter" som jag hittat i rallylydnadsmomenten, och det är ganska så kul.    

   

Även om jag gillar att peta i detaljer så är det kul att slippa det ibland också.  Allt behöver inte vara på millimetern, och jag får hjälpa till så mycket jag vill… det är faktiskt kul.


Fast jag tvivlar på att Salza nån gång kommer att förstå att det är på "allvar". Hon är ju inte van vid att matte beter sig på det viset i "allvarliga" sammanhang.  Men hon behöver ju inte förstå det heller… huvudsaken är ju att hon gör det hon ska, sen får hon gärna tro att det är lekstuga av stora mått.


Hon verkar ha kul och det är ju huvudsaken….    


Hoppas veckan har börjat bra för er del….   

   

  


 


ANNONS
Av tedsams - 30 oktober 2011 09:33

Han/hon slår till vid de mest oväntade tillfällen. Plötsligt hittar vi ett svårt misshandlat lik liggande på golvet nånstans, och ingen vill kännas vid att han/hon är gärningsmannen.   

   

Ibland fattas det rent av en hel kroppsdel på liket, oftast ett ben, och det hittar vi aldrig…

    

 

        

Men ibland verkar det som att han/hon har varit vansinnigt arg och slagit ihjäl offret genom att helt enkelt krossa skallen på den stackarn   …..  ruskiga saker det där.

  

Kolla här..  hjärnstubstans överallt....    

     

   

        

Jag har ännu inte hittat nåt mönster i det hela, ett mönster som kan hjälpa mig att lista ut vem som är gärningsmannen alltså. Får kanske anlita en profiler….     

        

Men jag har två misstänkta….  Man ska ju inte döma hunden efter håren, men mina misstankar går åt ett bestämt håll.     

  

Just det där offret som är klätt i rött och vitt var högt älskat, och därför tror jag att jag kan utesluta den ena misstänka, men man vet ju aldrig. Det finns ju ulvar i fårakläder sägs det….     

   

Jakten går i alla fall vidare.... förr eller senare gör gärningsmannen/kvinnan ett misstag och blir avslöjad. 

       

     

      


 


Av tedsams - 30 oktober 2011 07:47

I morse fick jag det glada beskedet att jag ärvt en massa pengar också. Först vann jag massor av pengar på lotteri, och så nu ett arv. Inte så illa…..    


Jag klickar ju förstås inte på de där länkarna som finns i mailen, men jag är lite nyfiken på hur man förväntas gå vidare med det där.    

    

Egentligen skulle jag göra det för på mitt konto finns ju aldrig några pengar så det kanske vore värt att prova.  

    

          

I alla fall så har inte Ibsen fattat det där med sommar- och vintertid. Så när klockan bara var sex traskade vi iväg på morgonpromenad. Under en timmas rask promenad såg vi inte en enda människa, det bor förståndigt folk här i området.    Jag såg tre bilar på lite avstånd, men det var när vi passerade sjukhuset och där är det ju alltid lite liv och rörelse, även klockan sex en söndagsmorgon.

     

Men vet ni att jag tycker det är lite trösterikt (ett gammalmodigt ord) att se ett sjukhus på natten. Nu var det ju inte direkt natt, men det var mörkt ute och det lyste förstås i massor av fönster på sjukhuset.


Och vetskapen om att där inne finns det folk vakna, och förhoppningsvis pigga och alerta, som kan hjälpa den som behöver… även om det är mitt i natten… den vetskapen tycker jag ger en känsla av trygghet.   

    

Ni kanske har haft turen att slippa akuta besök på sjukhuset, men jag har vid två tillfällen i mitt vuxna liv tvingats till akutvård, och det är en ganska så skön känsla när man blir omhändertagen och förstår att sånt här är dom vana vid på det där stället. Själv är man ju lite rädd och bekymrad och mår dåligt, men bara känslan av att personalen har sett många, med samma krämpor som jag, är lugnande.

    

Ja, trots all kritik som, ofta med fog, ges till sjukvården så har vi det bra förspänt här i landet i alla fall.  

     

    

Idag tror jag att jag ska klippa Salza. Ibsen tog jag ju häromdagen men mina händer orkar inte med två hundar på samma dag. Men nu är det ett gränsfall om jag ska kunna stå ute eller ej.… jag frös om både händer och fötter när jag klippte Ibsen.     

    

Och det kan tyckas att det ska gå fort och lätt att klippa en riesen. Bara köra med klippmaskinen mothårs över kroppen… och sen är det färdigt. Men så är det inte… inte i min värld i alla fall.  Jag har ju tyvärr den där belastningen att jag vill att det jag gör ska göras ordentligt….     

     

Det är tassar som ska klippas, och det är öron som ska fixas till, och det är en svans som ska klippas som vi har dragkamp om, Ibsen och jag. Han vinner oftast, därför tar det lite tid…. Och det är ben där pälsen inte ska skalas av helt, men i alla fall lite… och så är det huvudet som ska se snyggt ut också, med både ögonbryn och skägg.

    

Han blir himla fin när det är färdigt, men tid tar det helt klart, och ont i händerna får jag. 

   

Men vi får se om det blir Salzas (o-)tur idag….  När hon ser att jag tar fram klippmaskinen så försöker hon göra sig osynlig….   hon blev nog mäkta förvånad häromdagen när hon slapp undan.   

      

    

Men först ska jag i alla fall käka frukost, det känns alldeles tomt i magen nu, och så hinner det bli något lite varmare ute under tiden kanske.


Ha en riktigt skön söndag idag…..    

  



Av tedsams - 29 oktober 2011 17:10

…. dyker ju upp vid årsskiftet när det gäller bl.a lydnadsprov och bruksprov. Och då syftar jag inte enbart på de regler som styr momenten, det finns också en del nytt i allmänna bestämmelser och liknande.

      

Ni vet, jag är ju en sån där paragrafryttare som alltid vill veta vad som gäller och vad som är rätt och riktigt. Och det står faktiskt i regelboken att den tävlande är skyldig att känna till både allmänna bestämmelser och andra gällande regler.

  

Så det är bara att ladda ner från nätet och läsa på inför nästa år nu då.    

   

    

Nåt som är mindre roligt är att anmälningsavgifterna höjs.  Och det ganska så rejält också…..   

   

De vanliga bruksproven höjs med 75:-, mycket pengar och en stor höjning tycker jag.  Men å andra sidan så är ju bruksproven alltid såna tillställningar som kostar mycket för klubbarna.  Många funktionärer och mycket bilåkande, och ett begränsat antal tävlande.  Där kan det kanske vara befogat med en höjning.…    

     

Men att lydnadsproven höjs med 50:- och 75:- det tycker jag är väl magstarkt.  Klass 1 och 2 höjs med 50:-och klass 3 och elit med 75:-… d.v.s 50%…..      Och hur mycket kostar det att arrangera ett lydnadsprov då??

     

En domare och en tävlingsledare och ev. en tävlingssekreterare, och då kan man ju hoppas att klubbarna har försett sig med utbildat folk så att dom inte behöver anlita, och betala, folk utifrån varje gång. OK då att man varierar sig när det gäller domare (vilket jag önskar att alla klubbar skulle göra lite bättre) och får betala för utsocknes såna… men jisses…. 

    

Ja… OK då… för klubbarna tillkommer lite centrala avgifter också, men blir det för dyrt att tävla så förlorar alla på det, både klubbar, tävlande och SBK centralt.

      

Antalet tävlande har minskat säger många klubbar… men lösningen på det är inte att höja avgifterna. Finns det klubbar som alltid har få tävlande så kanske man skulle ta sig en funderare vad det beror på.  Alltför ofta samma domare kanske? Eller mindre bra tävlingsledare kanske? Eller en hafsig uppläggning av tävlingsdagen?

       

Ja, ni kan ju själva fundera på vad det är som gör att ni tycker att vissa klubbar är bra och roliga att tävla hos, och varför ni undviker vissa klubbar.     

     

Jag vet i alla fall precis hur jag tycker att en bra upplagd tävling ska fungera…. och det är inte så himla ofta jag råkar på en sån måste jag väl erkänna…    

    

Ja, det var det om det det…..

      

   

Idag har jag återigen gjort ett stort misstag.  Har man inget jobb så är det lätt hänt att dagar och datum på något vis blir lite betydelselösa.  Dagarna flyter i varandra och man tänker inte på vilken veckodag eller vilket datum det är….    

    

Så idag åkte jag till stora köpcentrat Birsta. Skulle bara uträtta några småärenden som jag skjutit på både länge och väl, och hade jag haft det minsta lilla vett i skallen så hade jag skjutit på det tills på måndag förmiddag istället…


Enkelt uttryckt…. Avlöningshelg + Birsta = Fruktansvärt.     

    

Och sen så var jag ute och stressade nästan ihjäl Ibsen genom att kasta bollar åt honom.  Bollar som snabbt försvann i det höga gräset… han fick jobba en stund innan han gick ner så pass i varv att han kunde koppla på näsan och hitta dom.

    

Och det är så kul att se hur olika dom är , Ibsen och Salza.  När det gäller Salza kan jag kasta ut ett antal bollar (eller andra saker) på olika ställen i gräset. Hon sitter och tittar på och hon kommer ihåg vart varenda en av dom landat.

   

Ibsen, han kommer ihåg vart den första landade, efter det att jag kastat ut den så kan han inte fokusera på något annat än just den bollen.  Dom andra som jag kastar ut åt honom, dom verkar han inte ens registrera….

     

Han stressar upp sig nåt otroligt, men det gör han i många olika situationer och då kan han väl lika gärna få ha lite kul medan han stressar också… eller? Salza blir trött i huvudet av att koncentrera sig och sitta stilla tills hon får lov att leta, och av att springa omkring i det där eländes höga gräset.

    

Ibsen, han blir säkert allra mest trött av själva stressandet han.

    

Men skit samma… huvudsaken är att dom blir trötta i huvudet ibland också, och inte bara trötta i benen.    

   

   

Nu är jag också lite trött både i huvudet och i benen, så nu ska jag ägna mig åt en bok en liten stund.

   

Hoppas ni har en trevlig lördagskväll framför er!!    

       


 


Av tedsams - 28 oktober 2011 09:13

…. är jag inte på morgonen. Men det finns vissa varelser i det här huset som anser att efter klockan sex ska ingen sova.  Och vad man ska upp så tidigt för när det inte finns nåt speciellt inbokat under dan, det begriper inte jag. Dagarna är oftast tillräckligt långa och enahanda i alla fall.   


Men enligt Ibsens klocka så ska som sagt ingen sova längre än så….

  

Och jag avskyr verkligen när det är hundarna som styr vad jag ska göra och när jag ska göra det…..    

    

Men detta till trots hade hundarna och jag gått vår 5-kilometers runda och var hemma igen när klockan bara var åtta. Ibland är det helt enkelt enklast att följa minsta motståndets lag….    

    

    

Nu väntar jag bara på att det ska bli lite ljusare ute så att jag kan klippa Ibsen. Jag ska stå ute och göra det, trots att det bara är 2 grader varmt, men det är fortfarande lite skumt ljus ute, och ska man klippa en svart hund så behövs det ordentligt med ljus.

  

Fast det kanske blir idag som det var igår… inte ordentligt ljust på hela dan.     

      

    

Det är besvärligt att klippa hundar här på vintern. Jag har inget bra ställe där jag kan stå och göra det. Men Salza kan jag trots allt ha på trimbordet som jag köpte till cockrarna, och då ställer jag mig i badrummet och klipper henne. Lätt att städa där sedan…. 

   

Men till Ibsen har jag inget tillräckligt stort trimbord och då är det besvärligt. Vi har ett bra bord på ena uteplatsen där Ibsen kan stå när jag klipper honom, men när det blir minusgrader ute så fixar jag inte det.  Och bordet är för stort för badrummet så jag kan inte släpa in det dit heller….  jaja…. den dagen den sorgen.   

    

Klipper jag honom idag så klarar det sig några veckor framöver….. 11 september klippte jag honom förra gången. Men nästa gång det är dags att klippa honom lär det vara vinter och snö ute.   

       

   

Salzas mage höll serenad i morse igen. Den där ostämda orkestern, ni vet…. och när vi kom ut så käkade hon gräs som besatt.  Avföringen såg hyfsat bra ut, men det verkar ju som att det är nåt som inte är helt OK med hennes mage.     

  

Vi tränade lite med vår target-stick igår, och hon fick lite godis då, men annars åt hon inget som skulle vara fel för magen tycker jag.  Och godiset är Mini-Frolic där varje liten bit är delad i fyra pyttebitar, så det är verkligen minibitar hon får varje gång.

   

Men det är kul att se henne med den där target-stickan. Det första hon ville göra var ju att ta den och apportera den förstås…. men nu har hon efter diverse tester kommit på att det enda som genererar godis är att hon duttar med nosen på själva kulan. Fast duttar och duttar… igår såg jag att hon bet på den…    

   

Snart är hon redo för lite svårigheter där tror jag…     

    

   

Näe, nu ska jag gå och göra i ordning för Ibsens frisering, vi kan nog börja operationen om en stund tror jag….


Salza behöver också klippas, men det får vänta. I den här kylan fixar inte mina händer två hundar på samma dag.  Men tar jag Salza nu snart så kan jag nog stå ute med henne också.… det är ju mycket mer lättstädat utomhus.

     

Hoppas ni får en fin avslutning på veckan!!   

       


Av tedsams - 27 oktober 2011 11:03

Jag visste väl att det skulle regna pengar över mig om jag bara var tålmodig och väntade…. och i morse hände det.


450.000 pund är mina… bara så där…. då har man väl en jäkla tur, eller?  Vad min epost-adress sedan har att göra med fotbolls-VM i Sydafrika att göra, det vete sjutton, men pga den vann jag i alla fall alla dessa pengar.  Nu behöver jag bara ta kontakt med en revisor i England så är dom mina att göra vad jag vill med. 50.000 pund om dagen kan jag ta ut från mitt kontokort sedan….    

    

Fast… jag fick inte berätta det för nån egentligen. Det stod så i mailet, jag kunde bli utsatt för bedrägeriförsök då påstod dom. Men ni skvallrar väl inte, och inte finns det väl folk som är så oärliga???   

     

Men det var tur att jag möttes av det glada mailet i morse, för idag är det en regnig och dyster dag här. Regnet vräker ner och förmiddagen ska jag tillbringa i tvättstugan, sen ska jag ut och shoppa…. 50.000 pund räcker till en hel del.    

     

       

Salza verkar i alla fall ha fått ordning på sin mage nu. Hon har fortfarande lite för bråttom ut på morgonen, men frånsett det så verkar magen hyfsat OK. Men det har tagit 14 dagar…. det var ingen rolig upplevelse det där inte.

     

    

Jo, så var det det där med hundträning också då….  Jag vet att jag är jäkligt enkelspårig som "alltid" tänker hundträning, men jag tycker att det är kul att fundera och klura på vad som händer om man gör si eller så när man tränar.    


Och det som tränger på allra mest just nu är det där med stegring och ökade krav. 

    

Ganska så ofta ser man just det där att man inte vågar stegra kraven och svårigheterna. Man fastnar på samma nivå alltför länge, och helt plötsligt är ett visst utförande ganska så väl befäst hos hunden. Men det är inte det hela, totala, färdiga utförandet, utan bara en liten del av det.


Och i och med att man stannat upp på det stadiet så blir det en massa extrajobb när man sedan ska fortsätta inlärningskedjan. Man har ju helt felaktigt fått hunden att tro att "så här ska det vara".    

   

En av svårigheterna, och finesserna, med hundträning är ju att ha den där fingertoppskänslan för när man ska öka kraven, eller när man ska ge hunden några ytterligare chanser att lägga grunden.

     

    

Min teori, eller erfarenhet, eller vad man ska kalla det, säger mig att de allra flesta är alldeles för försiktiga med att öka kraven. Visserligen finns det ju alltid dom som tror att hunden ska kunna allting bara efter två försök, men om vi bortser från dom idioterna, så tror jag att de flesta harvar omkring på samma nivå alltför länge.


Det är bättre att snabbt backa tillbaka om man ser att man gått för fort fram, än att stanna upp alltför länge på en alltför låg nivå.

    

Och så finns det ytterligare ett par saker som man borde tänka ordentligt på när man tränar hund.

     

Var tydliga!!! Hur sjutton ska hunden kunna lära sig något om ni inte talar om när den gör rätt och när den gör fel?


Jaja… man kan ägna sig åt att låta hunden gissa…. och belöna när den råkar göra rätt, en mycket populär metod. Jag för min del har inte tålamod med det (och tycker ärligt talat att det ofta är fel metod) , utan visar tydligt vad jag förväntar mig att Salza ska göra, och sedan belönar jag när hon gör det jag ville. Gör hon inte det jag ville så säger jag till henne att "aj då, nu blev det fel"   , och så visar jag om igen och gör det ännu enklare för henne, så att hon kan lyckas göra rätt och få sin belöning.    

    

Fast här är det tyvärr lätt att man är snabb att tala om att det blev fel, och glömmer att ösa på med berömmet när det blir rätt.  Men ni vet… det är berömmet/belöningen som gör att hundarna lär sig, får dom själva bestämma så gör dom ju helst bara sånt som lönar sig.    

  

Och sen är det en (eller ett par) sak/er till… och här ramlar vi kanske mer in på vardagslydnad än på tävlingsträning… men det gäller naturligtvis även vid tävlingsträning.


Var alltid konsekventa!!! Har ni sagt till hunden att t.ex sitta ner, var då konsekvent och se till att hunden verkligen sitter...  varenda gång…. och ända tills ni säger nåt annat.

   

Ge inte hunden ett kommando om ni inte är beredda att följa upp det och se till att hunden gör det ni säger. 

    

Får hunden lära sig att den själv kan bestämma när, och om, den ska göra det ni säger åt den, då kan ni aldrig lita på att den gör som ni säger.

   

Vid gruppmomenten t.ex… Ni slipper vara så evinnerligt nervösa för om hunden ska stanna kvar eller ej om ni lärt den att ligga/sitta kvar där ni sagt till den att göra det, ända tills ni säger nåt annat.

   

Och då kvittar det vad som händer runt omkring… har ni sagt Stanna Kvar! då ska dom stanna kvar där tills det växer mossa på dom om så är.  Det är INTE tillåtet (aldrig någonsin) att själv bestämma när man ska resa sig upp.  Men om man gång på gång till vardags (eller vid träning) tillåts att själv bestämma när man ska resa sig, hur ska man då veta att det just idag, på tävlingen,  helt plötsligt inte är tillåtet?

     

Reservera vissa kommandon till de där ovillkorliga grejorna. Säg inte Stanna kvar! vid tillfällen då ni inte kan kontrollera om hunden verkligen stannar kvar i oförändrad ställning hela tiden.  Använd Vänta här! eller nåt annat kommando istället, nåt som är lite tänjbart utan att det gör nån skada.    

     

Säg t.ex inte Fot om ni inte ska gå tävlings-fritt följ/linförighet. Vill ni bara att hunden ska gå fint vid er sida utan att prestera ett tävlings-Fot så lär den istället Nära, eller nåt annat som ni känner för, nåt där hunden inte behöver hålla ständig kontakt och slänga sig ner i raka snygga sättanden så fort ni stannar.


Ja, det finns massor av såna här exempel… ni kommer säkert på massor om ni börjar tänka till.  Det viktiga är att man verkligen ser till att hunden gör det den blir tillsagd…  alltid.   

       

Misstänker ni att hunden inte kommer att lyda er, och ni just då inte har möjlighet att rätta till det, slösa inte bort kommandot då, utan lös situationen på ett annat sätt istället. 

   

Inkallningskommandot är ett bra exempel på en sån grej. Misstänker ni att hunden tänker strunta i ert Hit-kommando, så var tyst. Se till att fånga in hunden på något sätt, eller använd ett annat kommando, eller gör vad sjuttan som helst, men offra inte Hit-kommandot i en situation där hunden ostraffat kan strunta i det och göra nåt som den tycker är roligare.

    

Ett par såna här tillfällen där hunden ges möjlighet att nonchalera Hit-kommandot kan mycket väl räcka till för att man får börja om helt från början igen. 

    

Ni kommer väl ihåg…. hundar gör det dom tycker är roligast om dom får möjligheten att välja. Viktiga kommando ska vara så väl inlärda att det för hunden inte finns nåt trevligare/roligare än att göra som matte säger.    

   

Näe… nu har jag nästan skrivkramp. Fast krampen kommer nog kanske  mer ifrån allt som jag släpat fram och tillbaka till tvättstugan tidigare idag.  Det sista lasset med torra grejor var tuuungt…    

   

Nej förresten….  en sak till. Har ni registrerat er på SBK Tävling ännu? Det blir ju nytt från och med 1 januari… klubbarna själva ansvarar för att tävlingar läggs ut (de flesta ligger nog ute redan tror jag) och klubbarna administrerar allt som har samband med tävlingarna den vägen… verkar himla smidigt tycker jag.

   

Och vi tävlande kan få all info den vägen också….  Det känns lite nytt alltihop, men jag tror det blir kanonbra när/om allt funkar som det ska.     

   

Näe, det var en sak till också...  ni som leker copy-cats och inte har något eget liv utan alltid måste kopiera allt som andra gör och tycker och tänker.... skaffa er ett eget liv istället.     

     

Men för övrigt hoppas ni får en fin dag idag… och att det inte regnar på er. Här ser det ut som att ska bli dagsregn…      

   

   


Av tedsams - 25 oktober 2011 13:35

… till Salza idag, så jag hoppas verkligen att hennes mage är OK nu. Fast det var inte ett helt grisöra, bara en sån där strimla som är en liten, liten del av ett helt öra.

    

Jag var iväg och handlade i morse, och sen när jag kom hem med alla kassarna så ville doggsen ha nåt smaskigt sa dom… så det blev ett stort öra till Ibsen och en liten bit till Salza. 

     

Och till oss blev det en massa nyttigheter…. DollarStore öppnar här i Sundsvall idag, och dom hade många grejor till extra låga priser.   

   

Jag tror att dom alltid är hyfsat billiga på sina grejor, men idag var det ju premiärpriser och nedrans så många människor det var där. Och vilka lass dom handlade…..    

   

Fast det är klart… köper man sånt som man ändå alltid ska ha, och det är till bra priser, då kan man ladda upp ett stort lager om man bara har plats för det. Det har ju inte vi, men jag handlade i alla fall lite nyttigheter som alltid går åt.     


Men man kan ju fråga sig vad grejorna kostar att tillverka/producera när dom är så billiga ute i butik. Det är ju massor av mellanhänder som alla ska ha sin vinst…  jaja…    

   

   

Och så var jag iväg till bibblan, och farbrorn som stod där och skulle "stämpla in" mina böcker fattade inte att jag skulle låna allihop. Han trodde att jag skulle lämna tillbaka en del av dom, och låna en del. Efter en lång utläggning fick jag honom att förstå att jag skulle låna allihop, och då blev han väldigt bekymrad och påpekade att dom skulle vara tillbaka redan den 22 november.


Ingen fara, sa jag… dom är tillbaka här om en vecka igen   … då tittade han väldigt konstigt på mig.   

  

   

Och när jag kom hem så bakade jag Rudi-kex åt hundarna.  Dom har varit slut ett tag nu, men jag ville inte baka några så länge Salza inte fick smaka. Tänk er själva doften av nybakat bröd hemma i köket….  och så får ni inte smaka….    

    

    

Salza väckte mig strax före klockan sex i morse igen. Då hade hon brådis ut för att bajsa… hon har kommit in i helt fel tidsschema i och med den där mag-grejen hon har haft. Men nu får hon ju mat som vanligt, på vanliga tider, och då borde ju magen  återgå till gamla rutiner kan man tycka, men så är det inte.   

     

Fast hon fick ut en snabbis då, sedan gick jag in och byltade på mig lite mer kläder och så tog vi en promenad så att Ibsen fick följa med också.

   

   

Som ni ser var det ganska så kolsvart ute... och kallt.... drygt 4 minusgrader,  men går man så fryser man ju inte.  Så innan klockan var sju i morse så hade vi avverkat några kilometer i mörkret…. och nu är det dags för nästa promenad. Fast nu skiner solen ute…. men det är fortfarande ganska så kyligt.


Fast på eftermiddagspromenden kan det också hinna bli lite skymning nu... häromdagen när vi var ute så hade Salza piggnat till så att hon ville prova en av sina godisstenar... och då sken solen så då var det hyfsat ljust ute, men en mulen dag skymmer det tidigt nu.

   

 

     

Jag hade tänkt ha en lång utläggning om hundträning idag igen, men det hinner jag inte nu. Får se om jag kanske tar mig tid senare i dag   … eller om jag sparar det till en annan dag. 

       

Hoppas ni har en bra dag idag!!    


    

      


 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se