Tedsams blogg

Alla inlägg under maj 2011

Av tedsams - 31 maj 2011 19:14

... för att åskan ska slå ner i datorn när man har trådlös uppkoppling? Svischar åsknedlaget iväg genom lägenheten då, från modemet i ena sovrummet till min dator i det andra sovrummet?

  

Tror att den får göra det då i så fall... bor man i flerfamiljshus så har jag för mig att det där med åsknedlag är mindre riskabelt där än i eget hus... men inte vet jag.


Jag är en sån där fatalist eller vad det nu heter. Jag tror att det som händer det händer och att jag inte kan påverka det...  inte direkt att det är ödet, utan bara att händer det så händer det, och då spelar det ingen roll vad jag gör, det händer ändå.   

  

Så trots att det mullrar ute nu då, så fortsätter jag nog att blabbla här tror jag.   

    

   

Vi har haft besök här idag, nästan hela dan. Och igår gick tiden åt till en massa nyttigheter, och i förrgår gick tiden åt att vila ryggen efter gruskörningen i ördags, alltså gick lördagen åt till att köra grus....

    

Och med den uppräkningen vill jag bara berätta att träna hund, det är det minsta jag har gjort.      Och det är synd, för Salza mår bra av att vi tränar.  Hon blir piggare och gladare rent allmänt, och hennes vardagslydnad piggnar också till.

   

Idag har det som sagt blivit väldigt lite sysselsättning för hundarna, och på eftermiddan fick hon ett idiot-ryck. Hämtade ett mjukisdjur, och med det dinglande i munnen rusade hon runt som en galning på den lilla yta här hemma där man kan rusa runt. Galenskapen lyste ur ögonen på henne och mattorna flög hej vilt.  Ibsen försökte hänga med, men hans bromssträcka är lite för lång så det gick inte så bra.


Och besökarna stirrade med skräckblandad förtjusning på galningarna som flög omkring...   

   

Så vad gör man när det inte finns tid för nån längre motionsrunda, och energin bubblar över..? Jo man snabbrastar och utnyttjar sedan löpbandet, kanonbra!    


Nu har gästerna gått och Salza sover sött i min säng...   

    

   

Vi har haft en snickare här idag också. Han håller på att bygga en fin uteplats åt oss, på "solsidan".  Den hinner inte bli helt klar före helgen, men den är på god väg i alla fall.   

    

Uteplatsen på "skuggsidan" är ju i stort sett klar nu när vi kärrat dit gruset, det ska nog till lite mer blommor kanske, men den sidan kommer vi inte alls att använda så mycket som "solsidan".

  

Men jag tog i alla fall före- och efterbilder på "skuggsidan"....



  

Ni får själva räkna ut vilken bild som är "före" och vilken som är "efter"....      

    

I morgon MÅSTE jag ut och träna en stund... mig veterligt har jag inget annat som måste göras just precis i morgon, så jag hoppas att det inte kommer att regna hela långa dan.

  

   

Den här långhelgen som kommer nu är ju den gamla "Cockerlägerhelgen" och även om det nu är ganska så många år sedan det sista lägret, så tänker jag på de där lägren med glädje varje Kristi Himmelfärdsdag i alla fall.

  

Den här dagen var då stora packaredagen, och på onsdagkväll drog vi iväg till en långhelg med massor av hundträning och trevliga människor.


Det var tider det....   Men allt har sin tid, och nu tillhör det det förflutna... men det är alltid lika kul att minnas .

   

  

Det jag kan glädja mig åt ikväll, är att det är House på TV... alltid något, även om det förstås inte slår ett Cockerläger    

   

Och så kan jag njuta av åskmullret förstås, det mullrar ganska så bra nu. Men jag kan nog tycka att det är lite mysigt med åska, bara jag slipper vara ute i sånt väder.  Och på den tiden jag bodde ute på landet var det inte heller så himla mysigt, men här bland alla husen känns det ganska så tryggt tycker jag....


Och... slår den ner så gör den... inget jag kan göra något åt...    

   


   


   

  


Av tedsams - 29 maj 2011 08:11

....  när folk kan bli dödligt osams för skitsaker??  Jag har ju berättat om grannfejden här utanför vårt köksfönster förut, och inte trappas den ner inte.

  

Gamla (MYCKET gamla) tanter sitter utanför sin dörr och gråter, osnutna skitungar knuffar ostraffat omkull gamla farbröder, vuxna människor ägnar sig åt ren skadegörelse och ljudnivån är minst sagt hög medan smockan hänger i luften.

   

Jag lovar... man tror varken sina ögon eller öron....   

   

"Nu är det en PRINCIPsak" sa en av dom till mig häromdagen, och då är det ju kört förstås. Men hur f-n kan man låta en sån skitsak bli en principsak?????  


Jag kan förstå att man inte viker sig om det gäller nåt som är viktigt, men i mina ögon kan aldrig placeringen av två blomkrukor bli så viktig att jag sätter hela min tillvaro i gungning för att få rätt.


Jaja, vi är alla olika.....    

   

    

Tänkte träna lite idag igen, men efter gårdagens grus-jobb så inser jag att jag får vara tacksam om jag hjälpligt klarar av det som är tvunget idag, nån träning lär det inte bli. 


Jag har faktiskt mer ont i ryggen idag, än vad jag hade igår sedan vi var klara. Men det blev ganska så bra i alla fall, och det var ju tur det.   

  

  

Jag köpte en kvällstidningsbilaga igår.... den handlade om hundar och andra husdjur och det allra mesta var bara en massa skitprat och annonser, men det fanns ett och annat som var bra också. I alla fall för den som är ny, eller blivande, hundägare.


Och det fanns ett Hundoskop där också....  så här stod det om Salzas stjärntecken:


"Orädd hund. En fighter som gillar att prova nytt. Väduren är en initiativrik hund med stark tävlingsinstinkt, och den markerar tydligt sitt revir. En hund som behöver få möjlighet att springa fritt, utan koppel."

  

Och vet ni... det är Salza på pricken!  Sen blev jag lite tveksam för jag fick för mig att Ibsen är född i samma stjärntecken och på honom stämmer det ju inte alls.... men sen kom jag på att han inte är Vädur utan Oxe, och för Oxen står det så här:

  

"Visar stolt "jag äger" En hund som söker skönhet och balans i livet. Har samtidigt ett mycket starkt behov av stabila relationer och trygghet. En mångsidig, uthållig och praktiskt lagd vän som gillar rutiner. "Stark som en oxe", som man säger, men med känslig nacke och hals."

  

Nästan helt på pricken det också....    om man nu tror på sånt.

   


Idag regnar det igen, tur att det höll upp iogår i alla fall... med tanke på gruset alltså. Det enda positiva med regnet är väl att man slipper vattna blommorna som jg planterat. Men fortsätter det så här så är väl frågan om ifall blommorna inte drunknar, dom har väl näsan inte hunnit rota sig ännu.

   

    

Och apropå det... varför är gångvägarna fulla med maskar när det regnar mycket????

  

Nu vill jag veta vad det beror på. Nån som vet???


Jag har nån gång hört att när det regnar våldsamt kryper dom upp ur jorden för att inte drunkna. Regnar det våldsamt så "sväljer" inte jorden undan vattnet tillräckligt fort, maskarna flyr till torrare underlag (asfalten).

  

Men nu är det nån som sagt att dom passar på att flytta när det är blött överallt, då riskerar dom inte uttorkning.

  

Jag tycker förstås i min enfald att bådar varianterna låter troliga...  kanske det till och med är så att båda är rätt???


Men är det nån som verkligen VET, så berätta gärna för mig.

    

  

Nu ska jag hjälpa till att borsta tänderna på Ibsen, sen jag jag försöka förmå min kropp att klä på sig. Tänk att nåt så enkelt, kan vara så smärtsamt när man har ont i ryggen....   

   

Hoppas dagen blir en bra dag för er!!!

   

   

   



Av tedsams - 27 maj 2011 10:38

.... när jag ser folk som tränar hund och som gör precis samma misstag som jag själv gjort. Jag vet ju hur svårt det är att rätta till de där misstagen sedan.

  

Men, men.... jag tror inte (eller... jag VET) att det inte skulle uppskattas om jag tassar dit och lägger min näsa i blöt och låter påskina att jag vet bättre. Så jag knep ihop    

    

  

Ja, vi var alltså på brukshundklubben och tränade igår. Dels ville jag ha en platsliggning, det var länge sedan vi gjorde det ihop med många hundar, dels ville jag ha hjälp av någon, för Salza okänd människa, att lägga ut vittringsapporterna.

    

Och platsliggningen gick bra. Och nåt annat hade jag väl inte väntat heller. Det som är ett ev. problem där, är att hon "byter skinka", men det gjorde hon inte igår och det var ju bra!


Vittringsapporterna gick sisådär. Vi lyckades välja en fläck på gräsmattan där det tydligen luktade nåt spännande. Hon övergav pinnarna för att nosa i gräset runt omkring dom istället. Men det var ju inte helt fel det heller, jag fick chansen att säga till henne, och då gjorde hon det hon skulle sedan.


Och jag vet att 99% av alla jag känner skulle bytt ställe i det läget. Men hur gör dom då om det händer en sån grej på tävling? Är det inte lika bra att utnyttja såna störningar när de dyker upp på träning?


Hon stannade i alla fall inte och frågade så snart hon tagit upp pinnen nu. Hon tog upp den och kom mot mig med den, men man kunde se en liten tvekan i hennes steg. Men vi är ju på rätt väg i alla fall då.   

  

Jag belönade med kycklinghjärta igår, och det om något ska väl kunna övertyga henne om att skynda sig in till min sida... hoppas jag.

   

  

Och apropå kycklinghjärta.... vi passade på att göra en budföring med skott också.  Och Salza springer ju som en raket när det gäller budföring, hon gillar verkligen det. Och skytten höll hon noga koll på när vi gick ut sträckan, men hon brydde sig inte alls om skotten sedan när hon fick sitt kommando och drog iväg.

  

Men... kycklinghjärtan var det jag skulle berätta om....  Mottagaren fick en näve kycklinghjärtabitar att belöna med. Och sedan höll Salza stenkoll på henne resten av tiden vi var där. Hon trodde säkert att mottagaren hade fickorna fulla med kycklinghjärta. Salza brukar ju inte bry sig så mycket om andra när vi tränar. Men hon höll som sagt ett getöga på mottagaren hela tiden sedan, även när hon hjälpte andra hundförare med olika saker, det kunde ju kanske eventuellt bli en liten bit kycklinghjärta till. 

    

  

Det är ganska så kul att titta på andra som tränar. Inte för att leta fel, om nu någon trodde det, utan bara för att se hur folk bär sig åt. Har man tur upptäcker man kanske nåt som man själv kan ha nytta av.   

  

Och det är så roligt att se folk som kommer med nya, unga hundar och man kan förstå att dom verkligen tränar flitigt för dom har så duktiga hundar. 


Och så en bit bort ser man nån som tragglar med sin gamla hund och inte gör några framsteg alls... trots idogt tränande under flera år.


Det ger en del att tänka på tycker jag.....  fast... huvudsaken är väl förstås att var och en själv är nöjd och glad med det dom gör.   

   

   

Idag ska det komma en lastbil hit med ett gruslass. Inte så himla kul eftersom nån sedan måste ta hand om det där gruslasset som han tippar av...     Med tanke på hur trångt det är här överallt så lär han vara tvungen att tippa det på gångvägen... och då måste vi ju få bort det därifrån ganska så omgående.  

Det enda positiva just nu är väl att det i alla fall har slutat regna...    

   

   

Doggsen och jag har blivit intervjuade idag. Hundarna sa inte så mycket, och egentligen inte jag heller....  och det jag sa kommer säkert att vridas och vinklas så att jag ändå inte känner igen det när jag läser det i tidningen sedan.   

  

Jag skrev ju ett mail till kommunen för nån vecka sedan.  Och sånt som man skriver till kommunen är ju offentlig handling så fort dom tagit emot det.... och på så sätt fick en av lokaltidningarna nys om det. Och eftersom kommunen sagt till tidningen att dom inte tänker nappa på mitt "förslag" så fick tidningen tydligen idén att göra nån sorts reportage runt det hela.  

  

Jag är inte så förtjust i att synas så där, men alltid retar det väl nån     och egentligen så tycker jag att mitt förslag var ett bra förslag.... 

   

Och är det nu nån som är nyfiken på vad jag babblar om så får ni vänta och se vad som kommer i tidningen... OM det kommer i tidningen... nyhetstorkan kanske tar slut snabbt.     Men blir det nåt av det i tidningen, så ska jag lägga ut en länk här sedan.

   

    

Idag blir det ingen träning för oss, för Salza och mig alltså. Träning för mig blir det säkert med tanke på grushögen som vi väntar på...     Och medan vi väntar på den där jäkla grushögen så ska jag läsa en stund i min hemska bok. Jag sov dåligt i natt och började på en ny bok, och den är lite läskig...  den kan kanske till och med vara riktigt bra.    

   

Hoppas dagen är snäll mot er! Och att ni får en trevlig helg!!

   

   

   

 

   


Av tedsams - 26 maj 2011 12:24

I morse, nästan innan folk vaknat, var vi ute och testade vittringsapporterna. Husse la ut pinnarna, och Salza hämtade... utan nån tvekan alls. Ibland kan man ju slita sitt hår i förtvivlan...


Helt totalt omöjligt att veta vad som rör sig i lilla Flygmyrans huvud. Nu måste jag iväg och hitta okända människor som lägger ut pinnarna åt oss. 


Fast... det där tugget, det finns ju kvar, minst lika mycket som förr. Det lilla jag har tränat under vintern har gjort noll nytta... ev. är det väl till och med det som ligger till grund för den där tvekan kanske. 


Jaja, skit samma....  har det varit tillåtet att tugga på vittringsapporterna i flera år, så är det väl inte heller att begära att det ska gå på en kvart att få bort den olaten. 

    

Ska man jobba bort felbeteenden i lydnaden, då tror jag egentligen allra mest på att byta kommando och börja om från början igen. Ska man "lära bort" ett beteende, så tar det lika lång tid att backa till nollpunkten... där man kan börja på nytt igen...  som det tog att lära in det en gång i tiden. Och sånt tålamod har i alla fall inte jag.

  

  

I natt vaknade jag av att Salza puffade på mig med nosen.


Men helvete, muttrade jag, ska du ut mitt i natten???? Och så stapplade jag halvsovande upp ur sängen för att släppa ut henne.


Men Salza satt kvar i sängen och tittade undrande på mig...


Ska du inte ut?? frågade jag. NEJ, sa Salza och la sig ner och tryckte ner nosen i madrassen.


Så jag gick och la mig igen, drog upp täcket till hakan och vips kom liten Salza och la sig på min arm, stack in nosen vid min hals, suckade djupt, och somnade igen.

   

Undrar om jag snarkade så att hon tyckte hon skulle väcka mig??? Eller om jag tog för stor plats i sängen så att hon inte fick plats bredvid??  Eller kanske hon bara greps av lite akut kontaktbegär...  ja, inte vet jag. Lite mysig är hon i alla fall, min lilla Salza.   

   

   

   

   


    


Av tedsams - 25 maj 2011 17:28

    

... är guld värt, det tycker nog de flesta av oss tror jag. Men eftersom vi människor är som vi är så är det ju inte alltid möjligt att hålla sams...    

   

Nu i dagarna utspelar sig ett drama utanför vårt köksfönster... nej, det är inte vi som lyckats bli osams med grannarna... men det är vuxna människor som är så osams så att smockan hänger i luften.... pga av olika åsikter om var man har rätt att placera två stycken blomkrukor.


Jo då, ni läste alldeles rätt....  en strid nästan på liv och död, med vuxna människor inblandade, som handlar om exakt var blomkrukorna får stå.

   

Vi försöker undvika att blanda oss i, och oftast är det nästan svårt att hålla sig för skratt... men egentligen är det ju allra mest tragiskt.

  

Det ligger naturligtvis annat bakom det här också, och de inblandades versioner skiljer sig ganska så markant åt... men nog är det väl ändå skam att vuxna människor låter saker och ting spåra ur så.

   

  

Men vi har andra grannar också... grannar finns det gott om här.... liksom hundar. Och vi har fått en ny hundgranne. En liten blandras av miniformat som bara är 4 månader.


Ja, jag skrev nog om honom häromdagen tror jag... han som var här hemma när Salza och jag kom hem en dag.  Idag mötte vi honom ute på promenad, och han fick leka med Salza en stund.


Och det är så himla roligt att hon kommit över de där dumheterna att hon ska tufsa till alla valpar. Nu sa hon ifrån på ett lugnt och fint sätt när han blev lite för respektlös, för övrigt lekte hon som sjuttan med honom.... 


Vid ett tillfälle satte valpen iväg i en himla fart längs gångvägen, och Salza efter. Jakt...!!!! nedrans så kul.... Men när jag hojtade så vände hon, och valpen vände också och kom i full karriär efter.

  

Ibsen fick tyvärr inte leka med honom alls. Dels har Ibsen nog lite ont i ett ben, dels är han alldeles för stor och tung för en sån liten valp. Han kan ju nästan krossa valpen om han slänger upp sin stora tass på ryggen på honom.

    

    

Men återigen så slogs jag av tanken på hur viktigt det är att man tidigt lär hunden att vara lös. Det är ju när dom är småvalpar som dom inte törs ge sig iväg på alltför stora utflykter, och det är då man ska passa på och vänja dom vid inkallning och att vara lösa.    


Valpens matte var lite tveksam till att släppa lös valpen. Hon brukade bara göra det i skogen, sa hon. Men tror du inte att han håller sig till oss och de andra hundarna då? frågade jag. Inte springer väl han iväg på egen hand när vi allihop finns kvar här.....?


Nej, det har du kanske rätt i! säger matte och ser ut som att hon fått en uppenbarelse. Det är klart han stannar hos de andra hundarna....

  

   

Ibland så grips jag av en nästan oemotstådlig lust att få ha kurs... att få tala om och visa för folk hur dom enklast ska få sina hundar att uppföra sig så som dom vill. Och att göra det tidigt... när valpen är liten och super-mottaglig.


Strax innan vi mötte lek-kompis-valpen mötte vi en annan minivalp, med vidhängande husse och matte. Den hunden vill hälsa på alla andra hundar, men husse och matte tycker inte att han ska få det, eller också vågar dom inte låta honom träffa stora hundar... det kan vara så kanske.


Så det problemet löser dom genom att lyfta upp hunden och bära honom förbi den där hunden som han vill hälsa på.


Tur att dom valt "rätt" ras i alla fall... tänk om dom valt en 50-kilos hund istället.    

   

Vi har ju en S:t Bernhardsvalp till granne också... den är nog bara 4-5 månader den också... men den har redan växt om Salza ganska så rejält i storlek. Den har hon aldrig hälsat på, bara sett på håll....  men den hundens matte och husse verkar inte ha några ambitoner att lyfta upp sin hund när dom möter andra i alla fall.     

    

    

Och så över till nåt helt annat....  Antar att ni tar för givet att vi har tränat idag igen, med tanke på gårdagens "problem". Men så är det inte.... 


Väntar man tillräckligt länge så löser sig nog problemen av sig självt, tror ni inte det??


Äh, skämtar bara. Tänkte faktiskt träna lite med vittringsapporterna idag, men så blev det inte.  Kom på att man nog kan träna just det momentet här på gården, på förmiddagen när de allra flesta är borta på jobbet.


Men i förmiddags lastade och körde jag bort två kärror med lerjord till, och så var jag och handlade och grejade med lite annat.... och sen var orken slut. Och nu är det inte så lämpligt att träna här på gården direkt, nu kryllar det av folk i alla storlekar där.


Men... i morgon är det en ny dag.... då kanske det blir tillfälle.   

   

  

  



Av tedsams - 25 maj 2011 09:17

  

Ja, vi var ju ute och tränade lite i går igen.  Och livet är ju fyllt av överraskningar när det gäller hundträning.    

   

   

När det gäller vittringsapporten har Salza börjat stanna och fråga vad hon ska göra när hon hittat rätt pinne och tagit upp den. Hon missar ytterst sällan den rätta pinnen, men nu tar hon den, vänder upp mot mig, stelnar till en staty, och frågar:


Ja, här är den, matte. Vad ska jag göra nu då???

   

Och jag vill inte hjälpa henne i den situationen. Jag har aldrig gjort det, just bara för att slippa få en hund som stannar där i det läget och frågar.


Men nu har jag det i alla fall.... livet är knorkigt.   

    

  

Och igår när vi skulle skicka till konen och rutan så överraskade hon också.


Hyfsat full fart ut till konen, och rutan ligger åt höger så jag visar tydligt med armen åt höger samtidigt som jag också vrider huvudet åt det hållet.


Yeeesss, sa Salza och drog i full fart till vänster.     Men det såg ganska så kul ut så Salzas knäppa matte kunde inte låta bli att skratta åt eländet.

    

   

Dumrutan sedan då... där har vi tränat på läggandet det sista eftersom vi dessförinnan tränade på sättandet. Hängde ni med där... hårdträning på sättandet resulterade i att hon satte sig istället för att lägga sig när hon skulle göra det, så hårdträning av sättandet följdes av hårdträning av läggandet.


Igår hade hennes huvud bearbetet det där ytterligare, så nu la hon sig istället för att både ställa sig och sätta sig.  

   

Och vid vidare träning så envisades hon med att inta rätt ställning... efter hennes egna huvud. Först fick jag henne att stå efter mycket micklande... sedan skulle vi göra ett ställande till för att befästa just ställandet. Men då var vi på andra sträckan, och där ska man sitta, så då satte sig Salza istället.  


Fortsatte runt för att göra om sättandet, men då var vi på tredje sträckan och där ska man ligga, så då la hon sig ner.


En av träningskompisarna påpekade att jag mycket väl kan skicka iväg henne att tävla själv om jag inte har tid/lust att följa med.

  

Ja, man kan ju inte annat än skratta åt eländet.     

   

   

Och det är ju just det där man måste träna upp när man har haft ett så långt träningsuppehåll. Förmågan att fokusera och koncentrera sig en såpass lång stund som ett elitprogram tar.


Salza tröttnar ju inte och slutar jobba då koncentrationen tryter, men när hon inte orkar lyssna och fokusera längre, då börjar hon istället att göra det hon tror är det rätta och riktiga.


Tanken hos lilla Salzan är ju god, men resultatet blir sällan bra.   

  


Jaja... Salzas matte har ju nån gång sagt att det är problemen som det är roligt att jobba med... och nu har hon att göra en stund.    

   

Ha en bra dag i solskenet!   

  

  

Av tedsams - 24 maj 2011 10:58


.... har jag lekt idag. Vi har ju en uteplats på var sida om lägenheten, den ena ligger i söder och den andra i norr. Och i norr, där det som egentligen skulle vara en gräsmatta, men mest liknar det en liten bit leråker, ska vi nu ersätta gräsmattan/leran med grus istället. Så jag har lastat och kört bort en massa lerjord därifrån idag. 


Min rygg fixar det hyfsat bra, så länge jag håller på. Det är sedan, när jag blivit stilla och sen ska försöka röra på mig igen, som det krisar till sig.  


Så nu, när jag  sitter här och skriver, då är det ingen som vet om jag någonsin kommer upp från stolen igen...     

    

   

Salza gillar inte den norra uteplatsen. Jag tror att det beror på att det alltid är blött och lerigt där.... solen når nästan aldrig dit... och det är nästan lite sankmark där... och jag förstår om hon tycker att det är läbbigt. Så trots att dörren stod öppen, och hon hade kunnat ligga ute på verandagolvet, så låg hon inne hela tiden jag höll på.


Men varje gång jag varit borta och tömt en kärra, så såg jag hennes lilla nos sticka fram vid verandaräcket när jag kom tillbaka igen, då hade hon i alla fall tassat ut och kikat vart jag tog vägen.   

   

    

Idag måste vi i alla fall träna lite igen. Kanske blir det ett kvällspass....  Jag tyckte nog att signalerna i helgen bekräftade vad jag hela tiden trott.


Hon måste träna kontinuerligt för att vara ordentligt på G. Hon blir inte pigg och alert av att vila, tvärtom. Hon behöver få upp ångan och sedan hålla den uppe... då går hon bäst. 


Eller.... då har hon roligast kanske jag ska säga, och det är det jag strävar efter. Jag har insett att 10:orna får andra slåss om... ska vi tävla så ska vi ha kul på planen, och det gäller då främst för Salzas del, och när hon har kul, då blir det inga 10:or     


  

Nu ska jag i alla fall försöka resa på mig och göra lite mer nyttigheter...  det finns stryktvätt kvar sedan gårdagens orgie i tvättstugan.    

   

  



   

  

  


Av tedsams - 23 maj 2011 17:27

  

Lördagen var ju en alldeles för lång dag, inte bra att bli väckt före klockan sex när man är en Barbro     Och gårdagen var många timmar ute i sol och blåst... jag blir trött av mycket frisk luft... och idag var det en tidig morgon med rivstart i tvättstugan... och sen lite annat jox...  så idag känner jag mig lite sliten.  

   

Det är ju inte alltid så bra att man känner sig sån.... men vad gör man åt det då??? Käkar lite uppåt-tjack så man blir pigg och alert???  Eller tillåter man sig att få vara lite ur slag nån dag då och då kanske.... ja, inte vet jag....  trött och avslagen och lite nerslagen känner jag mig i alla fall idag.   

   

  

Men jag kom på en lysande idé häromdagen.... man ska flytta med våren. Flytta ner till södra Sverige när vintern närmar sig, med minsta lilla tur så är inte vintern 6 månader lång där nere. Sen kommer våren med hägg och syren och vårblommor.... och när den nästan är över, då flyttar man ett antal mil upp i landet.


Då får man en vår till.... och när den nästan är över, då flyttar man ytterligare en bit norröver.... och får en tredje vår. Det var väl en fiffig idé...??

  

När jag var nere i Göteborg för ett par veckor sedan, eller tre eller vad det har hunnit bli... så blommade häggen för fullt där och syrenerna var på gång.


Nu blommar häggen här uppe, och snart kommer väl syrenerna också då kan jag tro. Man skulle faktiskt kunna dra ut på den här ljuvliga tiden genom att flytta med våren, då kan man njuta läääänge....   

  

En husvagn... det måste vara den perfekta lösningen, då kan man bo precis vart man vill, när man vill.    

   


Skapa flashcards