Ja, det såg vi idag när vi var ute. I det här bostadsområdet finns det små skogsområden här och var. Inga stora områden alls… man passerar ganska så snabbt igenom dom…  men det finns både rådjur och rävar där.

Och idag när vi gick på en gångväg mitt emellan två små skogsområden så tror jag att Salza skrämde upp två rådjur i den ena skogsdungen. Hon gick 10-15 in i buskagen, längs med gångvägen,  och snusade, och rätt som det är så dyker det upp två rådjur på språng ut ur skogsdungen. De korsar gångvägen i full fart och dyker in i nästa skogsdunge… 5 m framför Ibsen som var en bit före mig på gångvägen. 

Ibsen har som väl är noll jaktlust, han stannar bara och stirrar efter rådjuren,   och jag ropar direkt "Ibsen Hit!" och han kommer. Salza missade till största delen det roliga, jag tror inte att hon fattade att de där rådjuren drog iväg.

Däremot kände hon vittringen av dom när vi kom fram dit där de passerat över gångvägen, men Salza la band på sig när jag sa "NEJ, Salza… stanna här!!" Men hon ville jäkligt gärna dra i väg i det färska doftspåret….

Det vore något av en mardröm om hundarna drog iväg efter vilt här i området… jisses så utskämda vi skulle bli.  Då vore det bra att ha en annan ras, det finns inte så många varken riesen eller springrar här, vi skulle snabbt bli igenkända.  

I kväll är det dags för kurs igen, ikväll ska vi ägna lite tid åt bl.a apportering. Så jag har läst vad kursboken säger om det momentet, och jag har funderat lite på egen hand också.

Fast jag har ju redan min uppfattning klar om det momentet, men det finns många sätt att nå målet så man ska ju inte låsa sig vid enbart en metod.    

Och så har jag som vanligt läst lite bloggar och sånt…. och så har jag lite allmänt klurat på vad vi för övrigt gör på den där kursen….. och när det gäller inlärning av olika moment så säger jag återigen som jag så ofta sagt tidigare:

Tänk så bra det blir den dagen alla lärt sig att dela upp momenten i småbitar!     

Nu pekar jag inte ut mina kursdeltagare på något vis, även om det kan verka så, det är inte dom jag syftar på nu. Jag hoppas ju att jag lyckats förklara för dom varför man ska dela upp momenten så att dom verkligen gör det framöver....   

Jag tänker lite mer allmänt på hur tokigt väldigt många fortfarande gör när dom tränar.

Ta som ex. Läggande under gång.  Man går fot med hunden, kommenderar Ligg under marsch och fortsätter själv framåt medan hunden förhoppningsvis snabbt lägger sig. Sedan stannar man, vänder sig om och återgår till hunden och sätter den upp…  och där är momentet slut.

Och först där belönar många hunden… även när man tränar.

Hur i all världens dar ska hunden då förstå vad det var som genererade belöningen????

Gjorde verkligen hunden alltihop så bra att det var värt att belöna?

Gick den ett snyggt fritt följ ända fram till kommandot Ligg?

La den sig så där snabbt och omedelbart som vi vill?

Låg den helt stilla medan vi gick ifrån den? Utan att nosa eller vrida på sig?

Och låg den helt stilla när vi kom tillbaka till den?

Satte den sig upp direkt på kommandot Sitt utan att slarva?

Gjorde den allt det här så är den så klart värd en belöning, men tänk om den nu gjorde ett lite hafsigt och slarvigt fritt följ i början då?  Nu fick den ju belöning för det också….     

Eller den kanske la sig lite segt…..  men fick belöning i alla fall.

Eller också kanske den inte satte sig upp på första kommandot… eller den kanske satte sig upp en anings för tidigt…  och fick ändå en belöning.

Tränar man läggande under gång så är det ett snabbt och direkt läggande man ska belöna, allt annat är ovidkommande.

Tänk om hunden lägger sig kanonbra, men sedan sätter sig upp direkt när ni kommer tillbaka, utan kommando. Vad gör ni då??  Hunden ska ju ha betalt för sitt snabba, snygga läggande… men belönar ni när ni kommer tillbaka, och hunden har satt sig upp för tidigt så belönar ni ju det också.     

Och kan hunden verkligen förstå att det var just läggandet som belönas om ni kommer med belöningen en lång stund senare, när ni sent omsider är tillbaka hos hunden  och säger Sitt? 

Nej, dom är visserligen smarta, våra hundar, men dom fixar inte att förstå att en belöning gäller nåt som dom gjorde för en stund sedan. 

Belöningar (och även motsatsen) ska komma i exakt rätt sekund, just precis när hunden gör (eller inte gör) det man ber den om…. inte en halv minut senare.

Och hur ofta ser man inte nån som tränar linförighet/fritt följ genom att trava och gå än hit än dit över appellplanen? Och när man så småningom stannar… DÅ belönar man.

Och det är väl kanske bra, om man vill lära hunden att orka gå linförighet/fritt följ en lång stund utan belöning.

Men vill man belöna att hunden går bra, då måste man belöna just precis när hunden går så där bra som man vill att den alltid ska göra. Alltså mitt under det fria följet   …. utan att stanna och sätta hunden först.

För det är det samma här…  hur vet hunden att den får belöningen för att den gick fint och hade fin kontakt om belöningen kommer först när den sitter stilla vid förarens sida??

Vill man däremot belöna ett snyggt, snabbt och rakt sättande så är det helt OK att ge belöningen där, men då behöver man ju kanske inte trava omkring i flera minuter innan förstås… . 

Hundar lever i nuet… dom kan inte koppla ihop varken belöningar eller obehag med sånt som hände för en stund sedan.

Japp, det var det om det det….  man hinner fundera en hel del medan man städar bilen.   

Gammal skåpmat, jag vet! Jag har tjatat om detta miljoners gånger tror jag. Och jag tycker att alla borde känna till sånt här nu… det predikas ju om det överallt. Men lika sjutton så verkar det som att många, många missat vitsen med det här.

Fast… dom kanske inte tycker att det är så bra förstås… av nån obegriplig anledning.    

Salza mår i alla fall fortfarande bra, hon ska få en vanlig middag sedan också. Hoppas verkligen att vad-det-nu-var-för-något är över för den här gången.    

NU får det i alla fall vara slutbabblat för idag... !    

Ja, med minsta lilla tur så kan jag kanske anse Salza som friskförklarad nu.   Vi får se hur saker och ting utvecklas under dagen. Hon har i alla fall fått äta sin vanliga mat till frukost idag, och hon har nyss varit ute med husse och Ibsen på deras dagliga cykeltur.  Så fixar hennes mage den här dagen så kan hon nog betraktas som frisk sedan….

Men Salza tycker inte att det är roligt att springa vid cykeln längre….   

Jag vet inte vad som hänt, men något är det. Förr låg hon på framåt som en galning, nu släpar hon helst efter….   Synd tycker jag eftersom jag gillar att cykla, men det är ju inget kul när inte Salza trivs med det. Det skulle vara mycket intressant att veta orsaken….    

Och på tal om nåt helt annat då….  Vet ni att lavendel är en buske? Det visste inte jag….  När jag höststädade utanför här så tyckte jag att det var så konstigt att lavendeln var så fin fortfarande, trots att alla andra blommor vissnat eller frusit.

Så vad gör man då? Jo man googlar på lavendel och får veta att det faktiskt är en buske, som med liiite tur kanske kan övervintra även här uppe.  Det är väl risk för att den dör under vintern förstås, men nu har jag planerat om den till ett skyddat ställe så får vi väl se om den lever när all snö så småningom försvinner. För snö lär det bli i år också….. 

Och nu är det läge att lämna in min nya vinterjacka till skräddaren också… eller skräddarinnan eller vad det kan heta.. äh, sömmerska heter det förstås.  Allting som jag köper har för långa ärmar eller för långa ben. Det kan förstås vara ett tecken på att själva kroppen är för stor i förhållande till armar och ben på något vis, men skit samma…   ärmar och ben måste alltid kapas när jag köper nåt nytt, och på en fodrad vinterjacka med uppvikta ärmar klarar jag inte av att själv kapa ärmarna så att det blir snyggt.   

Jag köpte den där jackan på rea på senvintern i början av året. Den är ganska så fin om jag får säga det själv (fast så tycker väl alla som köper nytt, ingen köper väl en ful jacka????) och när jag stod där och provade den så kom det en dam framrusande mot mig.

OJ, sa hon…. och tvärnitade en meter framför mig och stirrade på mig. Jisses, tänkte jag, vad har jag nu gjort??  Är hon inte riktigt klok eller…?    

Oh förlåt, sa hon sedan och log lite…  jag är utsänd för att köpa en jacka till en bekant, och hon ser ut precis som du gör, och du är så fin i den där jackan så nu köper jag en likadan till henne! Vilken tur jag hade….  Vilken storlek har du på den där?

Jag talade om det, och hon ryckte åt sig en likadan jacka och stack iväg till kassan…  och där stod jag som ett gapande fån….  men det är ju kul om man kan vara till nytta nån gång i alla fall.     

Men vet ni att jag är jäkligt irriterad på alla dessa lågenergilampor som vi måste ha numera. Dom passar ju inte till alla lampor…  även om man letar bland alla dessa miljoners typer och modeller som finns så finns det ingen som passar till min sänglampa. Och jag vill ta mig sjuttan inte behöva slänga min lampa och köpa en ny bara därför….

Nu ska jag göra ett sista försök och se om IKEA har nån lampa som kan passa. Där har dom ju miljoners miljoner olika glödlampor så finns det nån som passar så borde jag hitta den där. 

Jag skulle ju köpt på mig ett lager när dom gamla fortfarande fanns förstås, men vem sjuttan tänkte på det?  

Men jag tycker nog att det är med det som med så mycket annat i samhället som har med besparingar av energi och återvinning av sopor och miljöförstörning och allt sånt att göra. Man börjar lite i fel ände tycker jag… sätt åt industrier och andra storförbrukare/användare först, då kommer man kanske så småningom att se nåt resultat som är värt att prata om.

Strunt samma…

Idag tror jag att jag ska till bibblan igen också. Fast jag bara TROR det än så länge, jag har inte bestämt mig. Jag vill gärna ha nåt att läsa, men det är så jäkla tråkigt att trava runt på bibblan och leta efter nåt bra. Ibland känns det som lite lyxigt och lite avkopplande att tassa runt bland alla böcker som står där och vara väntar på att nån ska läsa dom, men ibland känns det bara jobbigt. Och just nu är det bara jobbigt…..

Men NU vet jag vad jag ska göra…    jag ska dammsuga bilen! Nu på stubinen…. 

Ha en fin dag…. här ska dammsugas….     

Det är ju sånt som man drabbas av två ggr/år när man bor så här. Fast det bjuds på fika i kvartersgården också, och det är nog meningen att det ska vara lite trevlig samvaro också och inte bara städning….  och det är ju trevligt… om man nu gillar samvaro med grannarna förstås… alla gör ju inte det.    

Men ingår man i styrelsen så förväntas man finnas synlig ute nånstans, så jag får väl se till att jag syns än här än där under några timmar… kanske är det nån som då tror att jag gör nåt nyttigt.    

Fast jag ska faktiskt vara lite nyttig, men inte mer än vad min rygg tillåter och det är just nu inte så himla mycket. Men vi har så många unga, friska, alerta grannar så det fixar sig säkert utan min insats….

En av våra grannar, en ung frånskild kille, är nog det flitigaste jag sett på många år. Han är igång tidigt, tidigt och jobbar som sjutton när han har något som ska göras. Och han planterar blommor (ja, inte nu, men i våras, nu står det tallris i byttorna istället) och klipper häcken och rensar ogräs…. och pysslar och fixar och donar på sina uteplatser så man blir djupt imponerad. Och så finns det andra grannar som inte ens orkar sopa bort skräpet framför sin dörr….

Jaja, det finns många olika djur i vår herres hage….     

Salzan är faktiskt lite bättre nu.   Hon har ätit lite av sin egen mat uppblandad med ris och fiskbullar både igår och idag, och det verkar gå bra. Och hon har varit ute med husse och Ibsen på deras morgonrunda och det verkar också ha gått bra.

Ni vet…  har man diarré ska man hålla sig i stillhet så att även tarmarna håller sig stilla, för mycket aktivitet gör att tarmarna jobbar för högtryck.  Men det verkar… peppar, peppar… som att går bra. Vi var ute och gick i en knapp timma igår också och det verkar ha gått bra det också.

Men det går sakta när vi går nu…jag har så himla ont i mina ben   … det kommer nog från ryggen antagligen, men det är väldigt obehagligt… och opraktiskt… oavsett varifrån det kommer. Men det går väl över det som det mesta annat… och går det inte över så kan jag inte göra nåt åt det i alla fall, så det är väl bara att stå ut antar jag.  

Det ska i alla fall bli kul när jag vågar ge Salza lite godis igen. Jag fixade ju till en sån där target-stick och hann bara börja träna in henne på den innan hon blev dålig. Nu vore det kul att kunna fortsätta med det….

Och att kunna fortsätta med de lite svårare övningarna i rallylydnaden, dom är ju lite av en utmaning och såna gillar ju jag.  Jag har roat mig (igen!) med att kika på några filmklipp från rallylydnadstävlingar och det är ta mig sjuttan inte enkelt… om nu nån trodde det. Varken hund eller förare får ju tappa fokus en enda sekund….

Här är en filmsnutt från den näst svåraste klassen…   

http://youtu.be/km5h0LZnh0A       

Näe, nu ska jag gå ut och städa lite på verandan, eller vad man ska kalla det. Det snöar in där sedan när snön kommer, så det gäller att plocka bort och ställa undan….

Hoppas ni får en fin söndag…!   

Förresten... den lilla sjön här i området börjar frysa till nu.... 

Antar att det inte är så många av er som har varit ute på två promenader innan klockan hunnit slå 7 en lördagsmorgon?    

Den första kom till redan halv 6 efter det att Salza ålat sig upp i sängen till mitt sovande ansikte och försökte ta död på mig genom att slicka ihjäl mig. Hennes lycka när jag slog upp ögonen sa mig att det var brådis… så jag slängde på mig lite varma kläder i farten och rusade tillsammans med en nödig Salza och en yrvaken Ibsen ut över gården.

När vi sedan kom in igen så lät Salzas mage som om den inhyste minst 3 ostämda orkestrar          så efter knappt en timma eller nåt, så gick vi ut igen.

Och när vi sedan kom in igen så var hennes mage tyst och hon kunde till och med tänka sig en frukost bestående av ris och fiskbullar och några väl uppblötta matkulor.   Så nu får vi se vad som händer efter det då…. 

Hon är bra med det där att hon inte äter om hon inte mår bra.   Innan vi gick ut andra gången så skulle jag lägga några matkulor i blöt så att dom hann bli riktigt mjuka, och när man hämtar torrfoder ur tunnorna så vill hon alltid ha en kula att knapra på. Men idag vände hon bara bort huvudet när jag erbjöd henne en….

Men sen, efter andra promenaden, åt hon ju så då kändes det väl bättre.

Hoppas verkligen att det värsta är över nu…..   

Önskar er alla en riktigt solig, härlig lördag....      

Ja, vi har inte så stora krav på lycka här i huset. Två små ynkliga bajskorvar är fullt tillräckligt för att jag ska bli alldeles varm i hjärtat… eller hur jag nu ska beskriva känslan.   

Vi sov i alla fall hela natten, Salza och jag, och även om hon var tvungen ut omänskligt tidigt idag igen så var det idag mycket trevligare att, i ficklampans sken, granska hennes avföring.

Men jag känner mig nästan som att jag går i barndom igen… och har hamnat i kiss- och bajsåldern på nåt vis…. bara en massa skitprat här i bloggen numera.

Men sedan ville hon minsann inte ha den där dyra dietmaten när den erbjöds henne. Och när jag nu försökte igen, några timmar senare, så var det med stor tvekan hon åt några bitar.

Så det får väl bli ett försök med ris och kokt fisk idag då kanske… möjligtvis att det faller lilla damen på läppen. Men hon är ju inte speciellt hungrig om hon inte äter den mat som Ibsen verkar kunna gå över lik för att få del av.  

Idag har jag varit och letat efter en snöskyffel… en sån där snölasse ni vet… en liten en. Förra vintern såg jag såna som inte var så himlans stora, och nu skulle vi försöka få tag på en sån. Men jag har ingen aning om vart jag såg den, så idag har jag varit på fyra olika ställen och letat.

På två av ställena hade dom inte ens tänkt snö ännu, och på de andra två ställena hade dom bara stora såna… och dom blir för tunga när dom är lastade med snö.

Är det nån som vet vart dom kan tänkas finnas framöver så tar jag gärna emot tips om det.  Det finns ju några byggvaruhus kvar att leta på, men det tar alltid emot att ge sig in och trava runt där, i nåt som känns som timmar, för att leta efter det man ska ha.   

Och så har jag varit och klippt mig…. och vet ni att nu när jag inte har råd att färga slingor i håret längre, då blir jag superdeprimerad varje gång jag tvingas se mig i en spegel. Hos frissan är det ganska så bra, trots att man sitter mitt framför en stor spegel där, för jag tar ju av mig glasögongen och då ser jag inget…. just då är det skönt.     

Men i alla fall en gång om dan måste man ju se sig i spegeln, man vet ju aldrig… hornen    kanske börjat växa ut under natten eller nåt sånt… och det är som sagt våldsamt deprimerande att se att jag är helt totalt komplett gråhårig.    

Eller… det vet jag ju… jag började bli gråhårig jättetidig, redan före 30 års ålder. Men det är lite extra deprimerande när hela peruken nu har blivit alldeles vit… inte så där snyggt grå som man kan se ibland, utan vit…  blääh…    

Fast vem bryr sig, när det enda jag gör är att smyga omkring i buskarna och kikar på Salzas bajshögar….    

Jaja… solen skiner i alla fall, och även om det blåser ganska så mycket så är det skönt ute.  Jag ska gå ut en vända med hundarna nu tror jag, och nu skiter jag i om Salza inte får motionera nåt speciellt, nu måste vi få röra på oss lite mer än att bara gå runt kvarteret. 

Det är väl lika illa att dö av leda som av maginfluensa kan jag tro…..    

Hoppas ni har en fin avslutning på veckan, och att ni har nåt kul ni ska ägna er åt i helgen!   

..... mötte jag en bekanting…. en bekant som är en "icke-nära-bekant"….  om ni förstår hur jag menar. 

Och då fick jag, helt utan anledning, en lång ursäkt/förklaring till varför hon i sin korg hade ett antal färdigmat-förpackningar och ett stort paket pulvermos och några paket grillkorvar och annan sån där snabbmat, som det kallas.

Men inte sjuttan behöver man väl förklara sig, eller ursäkta sig, för att man köper sånt???    

Den som jobbar hela dan och som har mycket omkring sig på sin fritid har väl all rätt i världen att utnyttja de möjligheter som finns för att förenkla vardagen.. eller??

Fast.. det kvittar om man jobbar hela dan eller ej… man har i vilket fall rätt att köpa precis det man vill och att äta det man vill.  Usch vilken press vissa människor helt i onödan sätter på sig själva….    

Idag är det däckbytardag här. Vi hade beställt tid hos däckfirman, men en av våra grannar erbjöd sig (läs: insisterade på!) att han skulle göra det åt oss istället, och det var ju snällt….  Fast nu har vi ju ingen sån där fiffig däcktvätt som gör rent de smutsiga däcken som vi tar av förstås… men det går ju utan det också.     

Och så borde jag dammsuga bilen innan det blir svinkallt ute, men idag är det ingen sol och det är ganska så bistert ute så jag tror jag inväntar en soldag i alla fall.   

Alla hund-träningsgrejor som ligger i bilen borde plockas ihop och ställas undan också… det blir väl inte så mycket sån hundträning framöver nu när det blir vinter kan jag tro.

Men har ni nån gång räknat efter hur mycket pengar det ligger i alla de där träningsgrejorna man har?

Har man tränat sig upp genom lydnadsklasserna så har man lite grejor att hålla reda på….    

Många, många apporter… minst 3 likadana ganska så stora + ett antal (8 tror jag) andra av olika utseende och vikt, 2 metallapporter, och så ett stort antal koner…  i min bil är det 12 st…  8 andra markeringsgrejor, och så massor av vittringsapporter, 2 spårselar,  2 spårlinor, 1 tjänstetecken, 2 sökrullar, 3 olika koppel, 3 olika halsband, 1 varmt o skönt hundtäcke, 2 (?) vattendunkar och 2 vattenskålar, ett okänt antal dummies + ett okänt antal snörbollar + ett okänt antal tennisbollar utan snöre, två handdukar och ganska så många andra leksaker, med mera, med mera….

Ett hopphinder står det också i garaget, och allt detta tillsammans måste bli många, många hundralappar om man räknar ihop det.  Bara hopphindret, hundtäcket och metallapporterna kostar tillsammans flera tusen….

Tur att grejorna är inköpta under många år, och inte allt på en gång….   

Fast om bilen stjäls så lär väl inte försäkringen betala några hundgrejor inte, så det är väl lika bra att ställa in dom i garaget kanske.. fast blir det inbrott där så betalar inte försäkringen det heller… så dom får nog bli kvar i bilen, lika bra det.

Och vem vet… kanske hundtränarlusten anfaller nån gång framöver….    

Nu har jag tagit en paus i skrivandet och gjort lite annat emellan.... och nu när jag fortsätter så är det strålande solsken ute   

Efter en förmiddag fylld med aktiviteter av det mer hushållsnära slaget så har vi varit ute på en liten promenad nu, doggsen och jag.  Solen skiner och det är skönt ute nu mitt på dan (hmmm... egentligen dammsuga-bilen-väder…  ) så jag förleddes att ta en promenad på knappt 2 km, trots att Salza inte ska gå mer än "nödvändigt" så länge hon inte är bra.

Men jag tror hon blir lite deppig av att inte få göra något alls, inte få några godisbitar, inga matrester… ingenting… så en pytteliten promenad tyckte jag att hon äntligen kunde få.  

Men jag ångrade mig efter en stund när hon satte sig för att bajsa…. och det var rinnande diarré igen….    

Det här verkar aldrig få något slut, trots fasta och stoppande pasta och så småningom risavkok.  I går eftermiddag var hon kanonpigg, och i morse kändes det lite hoppfullt, men nu vete sjuttan…  stackars Salza… kan riktigt känna hur dassigt hon mår när magen aldrig vill bli bra.    

Nu ska jag ta mig sjuttan tvinga i henne den där äckliga vätskeersättningen. Jag är bara rädd att hon svarar med att spy upp den igen när jag tvingar i henne den. I så fall gör den ju mer skada än nytta.

Det är ju i alla fall tur att det inte är något som smittar. Ibsen har inte visat några liknande tecken, och släktingen som vi träffade i lördags är också piggelin.  Undrar vad sjuttan det är som är orsaken till det här eländet egentligen…???    

…. och Salza och jag har redan varit ute på två promenader, snacka om att vara morgonpigg.

Jag avskyr att kliva direkt ur sängen, slänga på mig lite varma kläder och så ut i kylan… eller värmen… det är lika illa vilken årstid det är….  jag är ingen morgonmänniska.

Strax efter fem gick vi ut första gången, och då hade jag legat och lyssnat på Salzas mage en stund. Där inne hade en mycket blandad orkester placerat sig och stämde sina instrument för fullt. Förstår inte att dom måste börja så tidigt med såna grejor… 

Så det blev en snabbis ut i kylan, sedan gick vi en vända till vid sex eftersom den där orkestern fortfarande höll låda. Och då hade Ibsen vaknat så då fick han följa med. Så när klockan var halv sju så var båda hundarna rastade och matte klarvaken…. usch…. ingen bra början på en dag, huvudvärken har redan gett sig tillkänna.    

Gå upp tidigt är en sak, men att rusa direkt från sängen ut, det är nåt helt annat det. Får jag vakna i min egen takt så är det inga problem att gå upp tidigt.

Och trots att det bor så många människor i omgivningarna så var det inte många fönster det lyste i ens på den senaste promenaden. Många som har det bra och får sova länge tydligen…

Salza presterade i alla fall nåt som med lite god vilja kan liknas vid en bajskorv när vi var ute första gången.  Och det är första gången sedan i torsdags som avföringen inte har varit nästan som vatten, så det är väl ett framsteg nu då hoppas jag. Nu gäller det bara att förhärda sig och hålla igen på maten ordentligt ett tag till…. men det är svårt att svälta en totalt oförstående hund som förstås är superhungrig.     

Ikväll är det en vecka sedan hon blev dålig…..    

Igår var hon hyfsat piggelin trots att hon går på svältkost, hoppas att det fortsätter att gå åt rätt håll. Men hon ska ju också hållas i stillhet tills hon är bra, och ju piggare hon känner sig desto svårare blir ju det.

Ja, skit samma… huvudsaken är att hon blir bra igen.

Ha en riktigt trevlig torsdag allihop!!

P.S

Tusen tack för alla råd och tips som jag har fått ang. hur man får ordning på en dålig hundmage. Jag har inte provat alla, det tror jag inte magen skulle gilla, men jag har begrundat era råd, och jag är tacksam för att ni bryr er!   

... säger att natten har varit lugn, men på promenaden halv sex i morse så bajsade hon två ggr, men jag hade glömt ficklampan och det var så jäkla mörkt så jag såg inte hur det såg ut.   

Att hon över huvudtaget hade nåt att bajsa beror på att jag inte kunde förhärda mig igår. Hon fick lite, lite (inte ens 1 dl) risavkok och en matsked dietmat nerrört i det, två ggr igår.  Jag borde ju ha sett efter hur avföringen såg ut i morse förstås, men, men….

I morse försökte jag tvinga i henne den där stoppande geggan igen, men hon gillar verkligen inte det. Trots att hon är så hungrig, så vägrar hon äta sin lilla slurk risavkok om jag blandar ner den där geggan i det.  Så i morse fick det bli gegga först och som efterrätt en knapp dl risavkok med en tesked dietmat i.

Vi får väl se hur det hela utvecklar sig under dagen.  Hon ska inte få något mer att äta nu, inte förrän ikväll, då blir det en liten slurk risavkok igen.  Stackars lilla Salza som är så hungrig….    Fast hon är hyfsat pigg med tanke på att hon inte fått i sig nån näring sedan i torsdags.

Och eftersom jag var uppe så tidigt i morse så passade jag på att sno åt mig en tvättid i tvättstugan klockan sju, så nu har jag roat mig några timmar med det också.

Det är ganska så förnämligt att hitta en tvättid samma dag… precis den tid man vill … trots att det bor så mycket folk här. Fast de allra flesta kanske har egna tvättmaskiner förstås.

Jag ska snart hämta det sista i tvättstugan, sen ska jag städa efter mig där, och sedan ska jag iväg och skjutsa en bekant som behöver uträtta lite ärenden.  Men där emellan måste jag hinna gå ut en liten vända med Salza också….  och så ska jag äta frukost… 

Jisses, det börjar nästan bli lite bråttom nu….

Solen skiner i alla fall idag igen… igår var det mörkt och regnigt hela dan, men nu är det en fin höstdag igen.    

Hoppas att ni alla har en fin dag framför er!!