Att lägga upp regnbyxorna med silvertejp alltså.    Det måste ju finnas nån tejp som fäster på plast, eller vd det nu är för material i regnkläderna,  och som inte släpper taget om det råkar bli lite fuktigt. Fast på insidan av regnbyxorna ska det ju i och för sig inte bli nåt fuktigt….

Blir till att leta på byggvaruhuset förstår jag….

Fast jag behövde inga regnkläder igår. Det där utlovade regnvädret höll sig borta. Det kom en enda skur mitt på dan, sedan var det hyfsat soligt resten av dagen, härligt.   

Men jag behöver ett par nya skor nu. Mina superdyra joggingskor som har varit helt fantastiskt bra är helt utslitna nu, och dom har verkligen fått jobba. Dom har gått många, många mil dom….

Mina knorkiga fötter godtar ju inte vilka skor som helst. Jag får ont i fötterna av nästan alla skor som finns. Jag vet inte hur många par skor jag köpt som jag inte kan använda för att jag får ont i fötterna av dom.

Och det där känns inte när man går omkring i affären med dom.. eller om jag provar dom här hemma en stund. Men det känns när jag varit ute en timma i terrängen, då råder det ingen tvekan om att dom inte passar för mina fötter.

Men nu har jag inga pengar att köpa nya för, när det gäller skor så är det helt tydligt så att "ju dyrare desto bättre". Men alla mina slantar går numera till den där nedrans bilreparationen, så det där med skor får vänta. Men vad ska jag ha på fötterna nu då, när doggsen och jag är ute på upptäcktsfärder???   

Idag ska jag på upptäcktsfärd till vårdcentralen igen. Inte pga de där inflammerade slemsäckarna i höften, för det har faktiskt blivit bättre. Det är inte helt bra, och jag måste tänka mig för hur jag rör mig och hur jag sätter ner fötterna när jag går, men det är helt klart bättre i alla fall.   

Men det är nåt annat fel på mig….  jaja… jag vet… jag är lite knäpp,   men det är obotligt… och nu är det nåt annat fel också. Jag är lite febrig och mår pyton, har noll krafter och vill mest bara sova.  Sån ska man inte vara, och absolut inte när det är fina soliga höstdagar… så jag ska ta lite prover idag.

Egentligen vill jag ju inte att dom ska hitta nåt fel, men samtidigt så vill jag det. Då finns det i alla fall en förklaring till varför jag mår som jag gör. Hittar dom inte nåt som är tokigt, då blir det besvärligt… för varför mår jag då som jag gör???    

Jaja… vi får väl se vad det hela resulterar i….

Jag ska i alla fall ta med mig doggsen till vårdcentralen… ja, dom får sitta i bilen medan jag är inne där… men sen ska vi ta en promenad på gamla jaktmarker igen.  Det är många promenadställen som jag saknar sedan vi flyttade, men jag kan ju inte hålla på och köra flera mil varje dag för att rasta hundarna, även om jag tycker att det är trevligare än att gå här i närheten.

Och så är det ju det där med backar och min onda höft nu då….  slätmark vill vi ha att promenera på just nu, och sån finns det inte mycket av här.

Jisses…  bara klagomål och klagomål och klagomål… så kul det måste vara att läsa om alla mina bekymmer och fåniga krämpor….

Men jag kan berätta att solen skiner idag också…. det ser ut att bli en fin dag och det är ju skönt. Det är fortfarande varmt och skönt att sitta i solen ute på uteplatsen mitt på dan, och min fina pelargonia som står på bordet där är fortfarande fin.

Och i kväll är det kursdags igen. Nu måste det bli lite fart på den där kursen, om vi ska hinna nånstans under kursens gång,  så idag ska jag köra hårt med dom.    

Fast…  enda vägen till framgång är att träna, så det hänger ju faktiskt på dom själva hur mycket de får ut av kursen. Jag kan ju bara bistå med råd och dåd, jobbet får de faktiskt göra själva. 

Jag har en bekant som alltid, när vi pratar om mig och mina kurser, påstår att jag är alldeles för seriös med mina kurser.  Och det är kanske så, jag vill gärna att det ska bli bra, och jag har alltid lite ångest över dom som jag förstår inte kommer att vara så nöjda med kursen.    

För så är det alltid…. Hur bra allting än verkar och hur positiva folk än är under kursens gång,  så är det alltid nån på varje kurs som inte blir nöjd, som inte tycker att dom fått ut det dom ville av kursen.

Och varför det är så, kan ju bero på flera olika saker.

Ni vet väl själva antar jag… visst har ni väl gått nån kurs som ni inte var så nöjd med??? Om inte, så är ni säkert en människa som är lätt att tillfredsställa, och såna är ju alla instruktörer tacksamma för att ha som deltagare.   

Men det kan vara så enkelt som det där med personkemi. Eller att man har en hund som man inte får ordning på, och så tycker man att man inte får tillräckligt med hjälp. I själva verket så kanske man får en massa hjälp, fast man inte tar till sig det som instruktören säger.    

Eller att det som instruktören säger, inte passar ihop med ägarens bild av hur saker och ting är…. ovillighet att förändra  eller revidera sin uppfattning och sig själv och sin hund är inte så ovanligt.    

Ja, det finns många fler skäl till att det nästan alltid finns nån av kursdeltagarna som är mindre nöjd, men det är med det som med allt annat. Man kan inte alltid göra alla nöjda…

Fast nöjda elever måste naturligtvis vara målsättningen med alla kurser, men är man då sån som jag är, då är det inte alltid det blir så. Jag säger nämligen vad jag tycker, och det är inte alltid alla som kan ta det. 

Jag försöker att vara så snäll och positiv som möjligt när jag ger kritik, men jag anser nog att går man en kurs så är man inte betjänt av att instruktören enbart ägnar sig åt att berömma och vara positiv, även om man naturligtvis ska vara det också. Men som människa lär sig väl ändå mest på att få reda på vad man gör fel och misstag???  Och hur man ska göra istället förstås….

Men det är min uppfattning det, alla tänker ju inte som jag    

Näe, nu är det frukostdags för mig... hoppas att ni alla har en fin vecka framför er!