… med en påbyggnadskurs för kylskåpsbyggare krävs för att få loss alla hyllor och fack i vårt kylskåp. Det är ett himla bra kylskåp, men nedrans så krångligt när man ska ha storrengöring och ta bort hyllor och fack. Men nu är det gjort! Och jag fick till och med tillbaka alltihop på rätt plats igen… inte dåligt!  

Och igår städade jag i rabatterna också. Jestanes så mycket skräp det blev av två små rabatter. Och allt det där skräpet har varit fina blommor som glatt oss.. eller mig ska jag väl säga, det är ingen annan som bryr sig här i huset…. hela våren och sommaren. Vilket otacksamt öde att sedan bara bli slängda på sophögen….    

Och efter dom där äventyren + en hundpromenad och allt annat som ska göras här hemma, så kändes det som att min rygg gjort sig förtjänt av lite vila. Så jag slog mig till ro med Camilla Läckbergs nya deckare medan mörkret smög sig på utanför fönstret.   

Det var alldeles kolsvart ute när jag plötsligt kom ihåg….     

Nedrans… jag var tvungen bort till centrumet för att kolla en sak. 

Det kändes inte så himla kul att klä på sig och ge sig ut i mörkret och kylan (nollgradigt) när jag hade ställt in mig på att mysa inomhus med en ny bok hela kvällen.  Men måste man så måste man…    

Fast belysningen på cykeln funkade inte, så det var lite väl mörkt när jag kom dit där det inte finns belysning. Men det gick det också, inga brutna armar eller ben, varken på hundarna eller mig.    

Borde nog kika på den där belysningen kanske… fast jag har ingen lust just nu.  Det vore bra med en liten hustomte som man kunde använda till sånt man inte har lust att göra själv.    

I flera dagar nu, sedan i söndags, har jag tänkt fixa till en targetpinne men jag glömmer det varje dag. Eller… jag kommer ihåg det nu t.ex., men när jag sitter här och knattrar så kan jag ju inte fixa nåt sånt, och sen när jag går härifrån, då har jag glömt det.

Fast jag får nog köpa nåt förstås, jag har inte såna grejor liggandes. Och det är ju synd…

Det är förstås med tanke på rallylydnaden jag ska ha den där targetpinnen…..jag tror den kan hjälpa oss i en del moment.  Jag har klurat lite mer på det där och det är många saker som kommer att bli en svår nöt för oss att knäcka.    

Jag tror nog att Salza orkar hålla fokus hela tiden, så det är antagligen inget stort problem. Däremot så har vi som sagt massor av moment som hon absolut inte kan idag.

Men jag har kikat på ett antal filmer där hundar går rallylydnad och man kan tydligt se hur dom tappar fokus efter en stund.  Och det är inte så konstigt….

När man sitter och tittar på filmerna så är det väldigt tydligt att hundarna inte kan slappna av en enda sekund. Skyltarna som säger vad man ska göra står tätt, och hundarna kan inte (får inte) slappna av nån enda sekund egentligen.  Det händer nästan hela tiden något nytt och hunden måste vara ordentligt med för att kunna göra det den ska.

Här finns en film från Mästarklass (som är den svåraste klassen som också tar längst tid) http://youtu.be/EaH4Thk9h2M  där man tydligt ser att hunden inte orkar fokusera fullt ut hela tiden.  Fast den gör ju det hela himla bra i alla fall, och i och med att föraren får agera nästan hur mycket som helst så är det ju inte så svårt att få till det trots att hunden blir trött i huvudet.

Och det är ju till största delen nån typ av cirkuskonster som hunden ska göra, så jag förstår att det är kul att träna sånt.  Svårigheten, sedan när hunden kan alla moment, är ju att få flyt i det hela också. Ingen tvekan och inga omtag, men det hänger ju på föraren det…. så det lär väl bli väl så knepigt att lära sig själv det, som att lära Salza allt hon ska kunna.     

För det är klart att vi ska testa att lära in allt hon behöver kunna. Jisses… vintern är snart här och sen är det lååååångt till våren igen.  Och i stort sett alltihop går att träna hemma i hallen….  Herregud så duktiga vi ska vara när våren kommer….      

Ja, det var lite ironiskt det där sista….  jag vet ju hur det blir med mina fantastiska träningsplaner över vintern. Dom blir inte alls av, dom fryser inne i takt med att snödrivorna utanför fönstret växer…  men planera kan man ju alltid. Om inte annat så låter det ju himla ambitiöst….     

Näe, nu ska jag sluta babbla och pula i mig lite piller så jag kan gå ut med hundarna sedan.  Tänk så dum jag var som inte ordentligt uppskattade att jag kunde knata på hur långt och hur länge som helst med hundarna… då innan jag fick ont.