Ja, jag har ju faktiskt det...  en hund som är under utbildning. "Lilla" Jippie....  18 månader är han nu och vi borde kommit längre än vad vi har gjort, men, men....  människan spår och Gud rår, så är det ju.

Bra grundlydnad har han, och rallylydnad har vi tävlat med fyra godkända resltat och därmed fått hans första titel... RLD N. Men planen var nog att vi även skulle ha varit ut på lydnadsplanen och i alla fall tävlat lydnadsklass 1 vid det här laget, men så har det alltså inte blivit.

Nu är han ju inte lastgammal precis, men han är ju dessvärre belastad med en gammal gaggig matte,  men vi lär väl förhoppningsvis ha några år till på oss att tävla i alla fall. 

Men medan vi småtränar lite och flyttar fram "startpunkten" till nästa vår, så läser jag förstås om andras framgångar på tävlingsplanen, och det föder ju en del tankar... för framgångar är det ju inte alltid, om man bara ser till resultatet. 

Antagligen finns det människor som skulle anse Jippie tävlingsklar med den lydnad han har idag. Han "kan" alla moment, det är bara det att ibland funkar det inte riktigt som det ska    Känner ni igen det resonemanget? 

I min värld är det så att om det "inte funkar ibland", då kan inte hunden momentet. Visst kan det inträffa saker som gör att hunden missar ett moment, nån störning som tar fokus från föraren i några viktiga sekunder, eller nåt missförstånd mellan hund och förare... men frånsett såna saker så utför hunden momentet när föraren säger till...  om momentet är ordentligt inlärt och befäst. 

Roar man sig med att kika i SBK Tävling så kan man hos vissa hundar se ett mönster. Dom missar ett visst moment på tävling efter tävling...  och då är det förstås så att hunden kan inte momentet, det är inte ordentligt befäst. Och då kan inte jag förstå varför man fortsätter att tävla istället för att ta en paus och lär in momentet ordentlig?

Med lite tur, så går det!  känner ni igen det också? Och visst behöver man ofta lite tur för att lyckas, men ingen ska tro att hunden kan mer på tävling än vad den kan på träning, oftast är det ju tvärtom, och det är ju därför man ska överträna alla moment. 

Nu vet ju jag att jag alltid har höga krav på både mig själv och mina hundar, men jag tror inte att det gagnar någon att starta en hund som inte är säker på momenten som den ska utföra. Dom vill ju ha bekräftelse och belöning för det dom gör, eller hjälp att klara av att utföra det dom är lite osäkra på.... och hur löser man det på tävling? När hunden gör fel och man sedan direkt bara måste fortsätta med nästa moment...  det kan inte ge några bra erfarenheter för hunden. En gång må vara hänt, men händer det gång på gång, då är det ju enbart avdressering. 

Oavsett hur man tränar, så är alltid tävlingssituationen så annorlunda jämfört med vanliga träningstillfällen så man måste överträna varje moment för att vara säker på att det funkar under tävlingsmässiga förhållanden. 

Sen ska man inte heller underskatta tävlingsrutin hos hunden. Ofta ser man rutinerade förare som har våldsamt bråttom upp i klasserna med sin hund, och det utan att dom tänker på att även om dom själva är rutinerade och vana vid tävlingar så är inte deras unga hundar det. 

Det är en himla stor skillnad på att genomföra ett klass 1-program jämfört med t.ex ett klass 3-program, och nu tänker jag på både antalet moment och svårighetsgraden i momenten. Svårare moment kräver mer av hunden när det gäller fokus och koncentration, och fler moment gör att de även måste vara fokuserade längre tid.

Går man för fort fram här så hänger inte hunden med. Den behöver tid för att vänja sig vid längre och svårare utförande i tävlingsmiljö, så för mig är en tövling i varje klass inte något eftersträvansvärt. Visst  är det kul om det lyckas på första försöket, men det hindrar ju inte att man håller sig i den klassen några tävlingar till så att hunden könner sig trygg och hemtam på tävlingsplanen och sedan är redo för lite större utmaningar.

Nu har jag en känsla av att det ofta är bråttom, bråttom upp i eliten... och väl där så trampar man luft under ganska så många tävlingar och uppnår i bästa fall ett 3:e pris... ofta inte ens det.  Och visst... eliten är svår, det är inte lätt (och ska inte vara lätt) att få ett 1:a pris, eller gå till pris över huvud taget, men ibland kan man kanske tycka att en del hundar skulle mått bra av att bli lite mer rutinerade och lite mer genomtränade innan dom debuterar i eliten. 

Ja, det var dagens funderingar det. Nu ska vi ut och promenera och träna lite. Jag tränar Jippie lite medan jag är ute med alla hundarna, och ibland får hans sällskap i det han gör av Salza, ibland inte. Huvudsaken är att han kan lyssna och fokusera på mig trots att dom andra två hundarna sysslar med nåt annat vid sidan av. 

Men han är ruskigt lättlärd en lille slyngeln....  Han har ju slarvat med läggandet vid sidan. Slängt ut bakdelen i samband med att han lägger sig så att han legat i nästan 90 graders vinkel ut från mig. Vi har jobbat med det, och det har blivit bättre, och vi har dessutom tränat på läggande i massor av olika situationer, just för att han ska lyssna och snabbt lägga sig, oavsett var han är nånstans. Och det har funkat kanonbra....   men...

Häromdagen så tyckte jag att han gjorde det där så bra nu kunde vi träna det tävlingsmässigt. Han lägger sig snabbt i en massa olika situationer.... nu gäller det ju bara att vänja honom vid att han går Fot när kommandot kommer.  Så vi tränade det några gånger, och det gick så bra så. Dagen därpå tänkte jag kolla så att han kom ihåg att snabbt slänga sig ner, oavsett var han befann sig när kommandot kom... och jo då, han minns....   han lägger sig blixtsnabbt ner, men inte förrän han skuttat in till min sida, där slänger han sig ner på marken. 

Då har vi tränat snabba läggande i en massa olika positioner i flera dagar vid olika tillfällen. Vid ett enda tillfälle har vi tränat det tävlingsmässigt under gång med honom Fot vid sidan..... så nu kan man inte slänga sig ner hur som helst minsann. Nu måste man snabbt in till mattes sida innan man slänger sig ner. 

Här gäller det att tänka sig för, för han lär sig ju fel utförande lika lätt som han lär sig rätt förstås...  och han har ju en matte som ofta handlar först och tänker sedan. Lättlärda hundar är så fantastiskt roligt att jobba med, men det kräver en del planering också..... och det är jag inte alls bra på. 

Jaja...  hur det än blir med resultatet av det hela,  så är det himla roligt att träna hund i alla fall.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...