Igår kväll hade jag kursavslutning på en valp- unghundskurs.  Och jag måste säga att jag är imponerad av kursdeltagarna som trots kolsvart mörker och höstkyla har kommit troget gång efter gång.    

I går kväll, efter kursen,  promenerade vi till bilarna i fullmånens sken…. det var vackert, men mörkt….. och blåsigt.

Och jag blir alltid lite sugen på att få jobba med en ny hund när jag träffar unga hundar och ser hur lättpåverkade de är.  Men så faller blicken på min Salza som troget ligger där vid sidan om och väntar och bara får titta på… och då vill jag ingen ny hund ha.  Ni vet… min Salza tillhör de där få utvalda hundarna som ska leva i evighet.   

Idag ska jag till bibblan igen… det är märkligt så fort böckerna tar slut nu för tiden. Ingen ordning på dom alls, dom räcker bara en enda dag…    

Men nu ska jag gynna (eller drabba… eller hur man ska säga) biblioteket här i området tror jag. Jag har inte lånat där förut, bara hämtat beställda böcker där, men nu ska jag kika runt och se vad dom har för roligt att erbjuda.  Det är så struligt att åka in till stan varje gång jag ska byta böcker… 

Jag läste en "omplaceringsannons" förut…. En hund som var väldigt rädd för i stort sett allting i omgivningen, och där ägarna nu ville hitta ett hem på landet till vovven.  Ett ställe i lugn och ro….

Och om det kan man tycka vad man vill, men det tänker jag inte göra. Men jag tänker i alla fall tycka till om en sak som skrevs i den där annonsen.

"….hon är inte steriliserad (veterinären föreslog att ta en valpkull på henne för att det skulle kunna hjälpa henne att stre ssa ner….. )"

Vad är det för jäkla veterinär som uttalar sig på det viset??????

Sådana uttalanden trodde jag hörde stenåldern till. En veterinär borde verkligen veta bättre…     

I det här fallet tror man att hunden är så rädd för allt i sin omgivning på grund av en händelse som hände när hon var 16 v gammal. Och så är det kanske, inte vet jag…     

Fast…. en stabil och normalt reagerande hund kanske inte skulle få så långtgående sviter av en sån händelse, utan återhämta sig och bli "normal" efter ett tag. Ägarna har dessutom enligt annonsen "provat allt" och verkligen försökt rehabilitera hunden, utan framgång.

Alltså kan man kanske trots allt dra den slutsatsen att hunden i grunden är mentalt svag, och då ska man väl inte avla på den ??????

Jag har som sagt inga synpunkter på en ev. omplacering, eller på hanteringen av hunden, för det vet jag inget om.

Däremot så tycker jag det är minst sagt skrämmande om en veterinär uttalat sig på det viset…. så jäkla oseriöst…..       

Och apropå veterinärer… Salza har en knöl på ryggen. En liten knöl som jag hoppas är nån sorts fettknöl eller nåt, men jag tycker att den blivit lite större nu. Hon har haft den jättelänge, flera år, men nu tycker jag att den börjat växa lite…..   den är stor som en ärta nu.    

Den syns inte, men den känns när man stryker henne över ryggen  Borde kanske kolla upp den, men den ömmar inte eller nåt sånt, hon reagerar inte alls om jag klämmer eller trycker på den.  Nån som har en gissning vad det är???

Jaja… alltid är det nåt som man har att fundera på…..      

Solen skiner i alla fall idag igen, men det är bara ett par plusgrader ute och det blåser svinkallt.  Riktiga ishavsvindar, så det gäller att röra på sig om man ska vara utomhus. 

Men det fina vädret ska hålla i sig över helgen sägs det, och det låter ju bra…. allt blir ju mycket trevligare när solen skiner.     

Ha en fin dag allihop……     

 

Lina

13 oktober 2011 10:19

Algot har en sån knöl i nacken sedan flera år, de verkar liksom sitta i huden för man kan ta runt den. Inget ömt, ingenting. Har inte heller kollat upp den för jag är rätt övertygad om att det är en fettknöl. Kerstin har en på frambenet som jag vet kommer från en fästing som satte sig där för två år sen tror jag. Fästingen är borta men knölen är kvar. Gissar på bindväv eller liknande som bildats runt föstinghuvudet.

http://www.svartealgot.com

tedsams

17 oktober 2011 17:01

Ja, jag tror att Salzas knöl är ofarlig, men vem vet? Bäst att hålla lite koll på den i alla fall...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...