Såna här ställen hittar vi hur många som helst på våra strövtåg....  nu vet hundarna att det genererar en godis om dom springer upp på taket   fast Ibsen rusar bara upp och vänder snabbt ner igen, därav den sudddiga bilden.

Det här stället var mysko tyckte Jippie.... han brukar rusa in i de där skrymslena, men här tog det emot.... fast till slut så slank han in...  

Salza däremot, hon gjorde som vanligt hon... upp på taket.    

Strax därpå gjorde de dagens största upptäckt...

Ett dött rådjur... mycket märkligt ställe för ett sådant, men intressant var det i alla fall. 

Och innan vi kom tillbaka till bilen så var vi ju tvungna att ta dagens klättrabild förstås...

Ja, det var det det.... nu vilar vi lite och sedan är det kursdags för Jippie... och mig...    

Såna finns det ju många av, och antagligen i en massa olika ämnen, men dom jag ägnar mig åt gäller förstås hundar och hundhållning av olika slag. 

Och jag kan inte låta bli att bli en aning förtvivlad när jag läser en del av inläggen i vissa diskussioner. Något oerhört viktigt när det gäller vår hundhållning glöms nämligen ofta bort... och det är det faktum att det är DJUR vi har att göra med. 

Det är inga pälsklädda småbarn, inga människor, utan ett DJUR. Därmed inte sagt att de ska behandlas illa på något vis, men dom har inte människors sätt att tänka och reflektera och känna och tycka. Den dagen alla hundägare betraktar sin hund som det djur den är, den dagen försvinner också många av de "problemhundar" som finns idag.

Men det kommer ju aldrig att hända förstås.... tvärtom så verkar det som att det blir vanligare och vanligare att man förmänskligar hunden . 

Och det är inte snällt mot hundarna att göra så. Det borde vara självklart att den som skaffar en hund också bekvämar sig med att sätta sig in i hur en hund fungerar och vad en hund är för något. Våra hundar förtjänar att få vara just hundar, och att få bli behandlade utifrån det också.

Den som förmänskligar sin hund är inte på något vis extra "snäll" mot sin hund. Tvärtom... hundar som inte tillåts vara hundar har det inte alls bra. Och däri kan man också tro att många av dessa "problembeteenden" som ofta diskuteras har sin rot. 

Nu senast har det varit en diskussion om olika typer av halsband kontra sele. Och det är ju nästan så man inte tror sina ögon när man läser inläggen....

Stryphalsband är djurplågeri.... och antagligen då också dressyrlänkar (fast skillnaden mellan dom två är ju försumbar). Nej selar ska det vara så at "det inte skapar ett tryck på nacken/halsen."

Men herregud....  om man lär hunden att inte dra i kopplet så kvittar det väl vilken typ av halsband man har?  Är man däremot för lat för att göra det, då kanske det är nära till hands att sätta på en sele så man slipper ha dåligt samvete för att hunden ligger på och drar i ett halsband hela tiden man är ute. 

Men nån var till och med upprörd för att även den hund som inte drar i kopplet kanske... nån gång... gör ett ryck efter ett rådjur eller en katt eller nåt annat lockande, och då kan få obotliga skador i nacke och rygg. 

Visst kan det vara så oturligt att det kan bli så, men det är faktiskt inga glas- eller porslinshundar vi har. Förhoppningsvis har dom haft möjlighet att bygga upp sin kropp med muskler och annat som ska hjälpa till att hantera såna här situationer utan att hunden blir skadad för resten av sitt liv. 

Ser man på hundar som leker fritt, eller som rusar omkring lösa i skogen, så är dom ofta ute för situationer där dom, om oturen är framme, kan skada sig, men det går ju inte att skydda dom från allting. 

Att en viss typ av halsband i sig skulle vara farligt för hunden är ju skitprat rent ut sagt. Det är ju den som håller i kopplet som avgör vad som händer i olika situationer, och rätt hanterat så är inte ett stryphalsband, eller något annat halsband, farligt för nån enda hund. 

Fast....  om nu just den typen av halsband är så våldsamt farligt i vissa sammanhang hur kan man då försvara utställningskopplen? Hur många gånger ser man inte hundar i utställningsringen där den som håller i kopplet verkar göra allt för att försöka dra loss hundens huvud från kroppen med hjälp av utställningskopplet? 

Och hur är det med retrieverkopplen då? Godkända och vedertagna i många sammanhang, men det är ju också en strypsnara... 

Och hur är det med skador på hundarnas nacke och rygg när det gäller det här att hunden ska gå långa sträckor och stirra snett upp i ansiktet på sin förare när det är tävling?

Antagligen är väl det allra bästa om vi alla bär omkring på vår hundar istället, då lär dom inte få några skador nånstans.... om vi inte tappar dom i marken förstås    

Att hundarna skulle vantrivas och tycka illa om det, det är det väl ingen som tror på... små barn gillar ju att bli burna så då gör ju säkert hundar det också.   

Näe, skämt åsido.... men man kan väl bli så jäkla trött på alla dessa människor som har hund men ändå inte vet ett endaste dugg om hur en hund funkar, eller som inte bryr sig ett endaste dugg om att lägga ner lite jobb på sin hund så att en sån sak som frågan om vilken typ av halsband hunden ska ha, blir totalt oviktig. 

Eller också kan och vet dom mer än vad dom visar... dom vill kanske bara klaga på alla andra som inte tycker som dom själva gör. Dom kanske är så enfaldiga att dom tror att det bara finns ett enda sätt att vara och tänka som är rätt när det gäller hund och hundhållning...  och att det är just deras sätt. 

Någon vis människa sa en gång att....  ju mer jag lär mig om hundar, desto mer inser jag hur lite jag kan.....  och det kan man väl skriva under på tycker jag.