Tedsams blogg

Alla inlägg den 30 december 2010

Av tedsams - 30 december 2010 10:00

Hon är verkligen mattes hund ut i yttersta klospetsarna hon    Oavsett vad resten av folk och hundar i huset gör, så finns hon vid sin mattes sida.


Och när vi har besök av folk och andra hundar, som vi haft nu några dagar, så gör det ingen skillnad alls. Där matte finns, där finns Salza.


Och på morgonen när husse och Ibsen vaknar långt före oss, då stannar Salza hos mig i sängen. Jag kan känna hur hon ibland reser upp huvudet för att med hjälp av hörseln kolla om det händer nåt speciellt där husse och Ibsen är, men hon ligger där hon ligger. Och det är självvalt, jag har aldrig medvetet påverkat henne där...


Hon ligger där ända tills husse prasslar med brödpåsen när han ska göra sin morgonmacka... då skuttar hon ner från sängen, pinnar ut i köket och får sin lilla smakbit, sedan återvänder hon snabbt till min säng.

  

Jag uppskattar att ha en hund som är som hon är, mina hundar har alltid varit såna, och det utan att jag på något vis har "lärt" dom det.


Men jag vet också att det finns dom som anser att hundar inte ska vara såna... dom ska ligga på sin plats och strunta i vad husets folk gör.


Det gillar inte jag... jag har min hund för sällskaps skull och vill ha henne hos mig.... och vilken tur jag har att hon "tänker" likadant beträffande mig.   Det här är inte inlärt på något vis, hon har alltid haft möjlighet att välja vart hon vill vara här hemma.


Och det märkliga är att det funkar så här trots att jag hade Teddy när Salza var liten. Jag var nästan aldrig ute med Salza ensam, Teddy var alltid med.  Och när vi tränade så tränade jag växelvis Salza och Teddy, den som inte jobbade fick sitta stilla och vänta.  Himla bra passivitetsträning...


Så trots att Salza alltid har varit omgiven av minst en annan hund här i huset (när hon var valp hade vi till och med tre andra hundar) så har alltid jag haft prio 1 i hennes ögon.


Gissa om det är smickrande..?    


Det skulle kunna vara en belastning om det vore så att hon höll sig till mig pga av rädsla eller osäkerhet, men så är det ju inte. Salza är en trygg hund med rejält stort ego, hon behöver inte matte för att känna sig trygg.

  

Vi följde ungdomarna till tåget igår när dom skulle åka hem, jag, Salza och Ibsen. Och då var förstås lilla DeeDee med också, det var ju hon som skulle åka...


Det var överfullt med folk både inne på stationen och ute på perrongen, och det var väskor på hjul, barnvagnar, småbarn, skidpaket, hundar och så förstås vuxna människor precis överallt.


Och det var ganska så intressant att se hur våra tre hundar hanterade det här.


DeeDee placerade sig så nära mattes väska hon kunde, där stod hon sedan och valde att varken se eller höra något.


Ibsen satte sig ner och lutade sig mot mitt ben, där satt han sedan och sneglade misstänksamt på sånt som han tyckte verkade konstigt, väskor på hjul bl.a. 


Salza hade fullt upp med att försöka nosa på allting som passerade, och lokaliserade omedelbart dom som råkade passera oss medan dom smaskade på en varm korv.  Alla väskor och alla människor som trängde sig förbi oss var enligt Salza av högsta intresse.....


Och det är lite av Salza i ett nötskal det där.... alltid på G och alltid nyfiken (som matte då, nyfiken alltså ) på omgivningen. När vi stannar vid stationen och hon får hoppa ur bilen, då uppför hon sig ungefär som när vi kommer ut i skogen för ett sökpass.


Tjohoooo,,, här är det kul matte!    Här gillar jag att vara.... och svansen går som en propeller på henne.

  

Ja nu blev det här inlägget en lovsång till min lilla Salza, men det är hon värd. Jag vet att jag ofta tjatar om vilken trevlig hund hon är, och hur nöjd jag är med henne... men jag upprepar det gärna igen.


Hon är en kanonhund, lilla Salza....   och hon passar mig perfekt.


Så nu har jag tänkt mig att vi under nästa år ska försöka göra henne lite rättvisa, låta henne visa vad hon går för, vilken kanonhund hon är. Det där lydnadschampionatet hon tog förra året är ju gammalt nu, gamla meriter kan man inte leva på hur länge som helst, nu behöver vi nya meriter att skryta med.


Så när hösten så småningom närmar sig, utan att ni har läst om att vi varit ute på tävlingar och visat upp oss.... då kan ni väl höra av er och skälla lite på mig. Jag har lite svårt med motivationen fortfarande, men jag hoppas jag får ordning på det där innan våren är här.  


Salza och jag önskar er i alla fall ett Gott Slut Och Ett Gott Nytt År.




           



Ovido - Quiz & Flashcards