när man klickar runt på nätet och läser lite här och där.... så många människor det finns som beklagar sig trots att dom har ett liv som mängder av människor skulle avundas dom.

Dom har arbete och vänner, och dom bor nånstans där dom själva valt att bo, och dom har pengar som tydligen räcker till så att dom även kan köpa en massa prylar och roa sig på allehanda sätt.

Och ändå så gnäller dom och tycker synd om sig själva.... tragiskt tycker jag.

Tänk vilken chock det kommer att bli om dom någon gång i framtiden verkligen får anledning att beklaga sig.... fast så blir det väl aldrig förstås. Människor som är såna har en förmåga att alltid se till att dom har det dom behöver...

Jaja... kanske det är så att man inte alltid beskriver sitt liv så sanningsenligt här på nätet, men då får man väl se till att det så att säga "stämmer " då... det man skriver om och det man beklagar sig över.

Fast jag tror nog att många klagar trots att dom egentligen lever ett för många avundsvärt liv.

Ja, det var det om det det.... 

Idag är det tvättmorgon igen... fram och tillbaka till tvättstugan i några timmar. Det är väl himla bra med nya, fina tvättmaskiner som blir färdiga fort. Men jag blir så vankelmodig då... ska jag stanna i tvättstugan, hänga där vid tvättbänken och bara vänta. Eller ska jag ranta hem igen och sitta där på en stol och vänta tills det är dags att ranta tillbaka? Det går ju såpass fort så det är ingen idé att påbörja nåt annat nyttigt hemma heller...

Ni ser vilket hårt liv jag lever... fyllt av stora, viktiga beslut...       

Den här veckan blir nog en ganska så händelselös vecka tror (hoppas) jag... inget planerat förutom ev. lite hundträning framöver.  Fast... det brukar alltid dyka upp nåt som inte är planerat, och det kanske är tur det, annars kanske vi går helt i stå här i huset.    

Näe, nu ska jag ranta tillbak till tvättstugan och mata torktumlaren med en ny last...  och jag vidhåller det jag alltid sagt... en av världens bästa uppfinningar måste vara tvättmaskinen