Om man har en eller flera katter, och sätter upp massor med olika fågelmatsautomater i buskarna utanför sin lägenhet... gör man då det för att katterna ska ha nära till lekplatsen och jaktmarkerna??  För inte gör man väl det för fåglarnas skull...? Eller...?

Strunt samma... inte mina bekymmer.... men på något vis så känns det som missriktad välvilja  

Idag skiner solen här igen... nästan ingen  blåst och 5 grader kallt. Det är helt fantastiskt vilken fin höst vi har i år. De dagar som det har varit dåligt väder (regnat) kan man nästan räkna på ena handens fingrar. Och vi har varit förskonade från snö också.... helt makalöst skönt.    

Men jag befarar vl att vi får tillräckligt med snö innan vintern är till ända. Det finns ju konstiga människor som vill ha snö, och jag tror att vädergudarna lyssnar mest på dom.     

I alla fall så har jag lyckats följa min målsättning i två hela dagar nu... att träna med Salza här hemma alltså.

Ja, det där jag skrev om igår... det långsiktiga projektet som vi ska åtgärda under den långa vintern... träna bort olater som hennes matte dumt nog har tillåtit.   

Det som vi nu först och främst (det blir mer sedan) ska åtgärda är hennes hantering av vittringspinnen.

Hon tar ytterst sällan fel pinne, och hon har bra tempo ut till pinnarna, letar bra, och tar som sagt nästan alltid rätt pinne.

MEN... och här kommer problemet....    

På återvägen flyttar hon runt pinnen i munnen, hon har till och med vid något tillfälle slängt upp pinnen i luften och sedan fångat den i munnen igen.... allt medan hon är på väg in till min sida. 

Väl framme vid min sida så gör hon som hon även gärna gör med apporten. Öppnar munnen och låter pinnen/apporten bara ligga där i gapet.  Ungefär som... här är den, ta den då, matte!

Ibland håller hon munnen stängd när hon slängt sig in vid min sida, men då håller hon istället på och flyttar runt pinnen i munnen... tyvärr så kan det då se ut om att hon tuggar frenetiskt på den. Det gör hon inte, men, men....

Och det här ska vi nu åtgärda. Ska sjuttan inte offra en massa poäng på sånt slarv när hon för övrigt gör momentet så bra.

Så nu har vi en godisskål, en klicker och en vittringspinne liggande på bordet här hemma.

Och då och då när andan faller på, så får hon ta pinnen, och håller hon den då blickstilla och på rätt ställe i munnen,  då klickar jag och sedan blir det godis efter det att jag tagit hand om pinnen.

Hon snappar fort upp saker och ting, lilla Flygmyran, så efter det att jag korrigerat henne vid ett par tillfällen så börjar hon nu få kläm på vad som krävs för att hon ska få det där klicket.

Men det är naturligtvis en låååång väg att gå innan det funkar som ett färdigt moment.  Men vintern blir nog också lång...     

Och att det blev så här med det här momentet var naturligtvis helt och hållet mitt fel.   

Salza älskar ju att hämta och bära på saker, så när vi började träna med vittringspinnarna så ville hon ta allihop på en gång. Jag hade ett jäkla jobb innan jag fick henne att förstå att det var en enda specifik pinne hon skulle hämta.

Och när den tioöringen väl ramlade ner, då blev jag så glad så jag belönade alldeles för roligt. Det blev slams och slarv av alltihop, och sen har jag inte haft lust att ta tag i det där och rätta till det.

Men nu ska det alltså ske....    och bara för att jag inte ska kunna smita undan berättar jag om det här.... då blir det svårt att förklara (utan att behöva skämmas) varför problemet eventuellt finns kvar när våren och kommande tävlingar närmar sig.     

Fast... vi håller faktiskt på och jobbar med fjärren också. Även där har Salzas slarviga matte struntat i smådetaljerna vid inlärningen, och det får vi sota för nu förstås.

Det är lite svårare att rätta till det momentet eftersom det har med hundens rörelsemönster att göra, men inget är ju omöjligt... det krävs bara mer eller mindre jobb.    

Och jag hoppas verkligen att mina föresatser håller nu då. Jag kan vara så nedrans envis ibland när det gäller, hoppas att det här är ett sånt tillfälle     Och jag avskyr faktiskt när någon säger "det går inte"... det gör det visst, det!

Jaja, vi får väl se... jag är nämligen också ganska så duktig på att hitta på bortförklaringar till att jag inte gör det jag borde göra.   

Näe, nu ska jag sluta babbla... Hoppas ni får en bra dag idag också!!