..... är en svag susning jämfört med morgonens kalabalik här. Men den ska jag inte berätta om nu, idag ska jag berätta om igår.....   

Vi åkte till Springerklubbens träning här i Sundsvall igår, Jippie och jag. Salza var också med, men hon fick ligga i bilen och kika på oss andra. Det var lite kul för vi var fem stycken där, och alla hade valpar på 6 eller 7 månader. 

Det blev lite kontaktträning, lite stanna kvar-träning och lite inkallningsträning... och så lite apportering. Och igår hade jag beväpnat mig med köttbullar som godis, så igår hade Jippie inte ögon för så våldsamt mycket annat än matte,    Fast....   söta springertjejer var ju lite lockande förstås, och så fanns det ju spännande dofter där också... det finns det precis överallt.... och så kunde man gräva lite i gruset när man skulle träna passivitet förstås.... men på det stora hela så blev jag positivt överraskad av lilla Jippie.    

Han skötte sig bra, och eftersom jag nästan alltid tränar ensam när jag tränar, så hade vi aldrig testat inkallning där någon håller hunden, så det gjorde vi för första gången igår då.  Och det gick ju finfint.... förstås      

Kontakten gick också över förväntan bra, med tanke på hur det avlöpte på kursen senast. Men igår hade ju matte köttbullar som sagt... 

Sitta kvar är han hyfsat duktig på, det tränade vi för första gången med främmande hundar runt omkring så med tanke på det så gick det kanonbra.

Apporteringen var den stora överraskningen. Jag plockade fram en dummy, vilket vi aldrig tränat apportering med förut. Jag använder ju såna för att få hundarna att simma när dom ska bada, så dummyn är för Jippie förknippad med lite (läs: mycket) stress och lite fläng och lite tjosan svejsan... tyvärr.    

Men han fixade det finfint i alla fall. Jag satte Jippie vid min sida, höll för säkerhets skull i halsbandet när jag kastade iväg dummyn men han satt stilla "av sig självt". Och när han sedan, långt om länge, tittade på mig så fick han springa och hämta. Och han for iväg i en himla fart, tog dummyn i flygande fläng och kom tillbaka i full galopp..... och tänkte dra järnet förbi mig med den roliga dummyn i munnen. 

Men då var det ju det där med köttbullar då.... tänk vilka underverk såna kan åstadkomma     Tre gånger gjorde vi om det hela, och det gick kanonbra varje gång... sen frestade jag inte lyckan mer utan vi avslutade där. 

När den träningen var över så åkte vi till skogs, Salza, Jippie och jag. En liten promenad så att Salza fick lufta sig lite också, och sedan fick dom leta bollar i skogen. Salza älskar ju uppletande, och hon älskar bollar, så för henne var det verkligen fest.  

Dom satt vid min sida båda två och så kastade jag in bollar i skogen, sedan fick dom, en i taget, springa iväg och leta fram en boll. Det där med att sitta där vid min sida och se bollarna landa nånstans i riset, och sedan dessutom sitta kvar när den andra springer iväg för att leta... det är svårt det. 

Salza fixar ju det där utan problem men det syns på henne att det faktiskt är en väldigt svår frestelse. Jippie fixar det också kanonbra... men han fick ha kopplet på sig för säkerhets skull, och de första gångerna Salza drog iväg i full fart var jag tvungen att påminna Jippie om att han skulle stanna hos mig. Sedan satt han faktiskt utan min påminnelse även de gånger Salza drog iväg i full karriär.... och det är strongt gjort av lilla Jippie det.   

Vi roade oss ssedan med lite annat nyttigt och roligt en stund också, och sedan styrde vi kosan hemåt. Jippie sov gott resten av dagen kan jag ju berätta...   

Det där med stadga tycker jag är viktigt. Oavsett vad man ska göra med sin hund så har man nytta av en ordentligt befäst stadga, inte minst till vardags.  Det finns många, många tillfällen då jag säger "Sitt, Stanna kvar!" till mina hundar och då förväntar jag mig att dom verkligen ska sitta kvar där tills jag säger nåt annat också. Och det gör dom... Jippie är som sagt redan kanonduktig på det, och bättre ska det bli.   

Men det finns folk som inte tränar stadga med sina unga hundar eftersom dom då tror att dom "förstör" något, eller "tar bort" något hos dom.  Dom kräver inte att hunden ska sitta stilla hos dom innan dom får apportera till exempel, för då tror dom att hunden sedan inte vill apportera. 

Eller dom tränar inte stadga på den unga hunden som ska jaga fågel så småningom, för då tar man död på lusten att jaga. Hmmm.... om hunden har så liten jaktlust att den slutar jaga för att man lär den sitta stilla när man säger till om det, då blir det i vilket fall ingen bra jakthund. Och förresten... det finns väl ingen hund som ska jaga på eget initiativ i alla fall, det ska ju också göras på kommando. 

Ni vet, ju mer man lär hunden desto lättare har den för att lära. Och lär man in saker och ting så att hunden upplever det som en positiv grej så kan det aldrig någonsin göra nån skada. Men det ställer ju lite krav på oss som förare att få även såna tråkiga saker som att sitta stilla när det händer roliga saker runt omkring att bli positiva och lönsamma för hunden förstås. 

Men det är ett nedrans praktiskt kommando som man har nytta av i massor av olika sammanhang, både i vardagslivet och på prov och tävlingar. 

Idag blev det som sagt lite kalabalik på morgonpromenaden, men alla överlevde även om husse är lite extra justerad just nu.   Men Jippie har plötsligt ett litet jack på kanten av det ena övre ögonlocket, och ögonlocket är svullet. Ingen av oss vet egentligen när det där hände, men troligtvis nån gång under promenaden idag för jag vet inte att jag såg det där innan han gick ut i morse. 

Det är ett mycket litet jack, men tillräckligt för att det ska vara svullet i alla fall.... men jag har bestämt att avvakta med ett ev. veterinärbesök och så hur det utvecklas under dagen. Jacket är så litet så jag tror inte att det kan sys, och då gör dom väl inget annat heller kan jag tro. Ögat verkar inte alls skadat eller så, utan det är "bara" ögonlocket....

Nedrans skit i alla fall.... undrar om han är en liten oturskille, lilla Jippie?  Fast som han far fram, totalt orädd för allting, så är det väl kanske mer konstigt att han inte dessutom brutit både armar och ben...    

Ja, vi får väl se som sagt.... jag skulle ju lämna bilen på bilverkstan i morgon bitti  men jag har ändrat den tiden om-ut-i-fall-att Jippies ögonlock är värre då så att han trots allt behöver ett veterinärbesök. 

Det blev en lite dramatisk början på veckan här i huset... det hade vi faktiskt kunnat vara utan...