Gårdagens inlägg här i bloggen hade rekordmånga visningar... undrar varför? Men kanske blev dom/ni besvikna om dom/ni trodde att rubriken betydde nåt annat än vad den gjorde...  

Idag har hundarna verkligen haft en tråkig dag. Vi åkte hemifrån klockan nio i morse och kom hem klockan fyra, och hundarna har bara fått ett par korta rastningar under den tiden, för övrigt har dom fått sitta i bilen.

Vi har varit norröver på födelsedagskalas, två uppvaktningar faktiskt. En på rätt dag och en lite i förväg.... och den som var i förväg innebar också att jag skulle koppla in en ny TV, vilket visade sig vara oväntat besvärligt. 

TV:n ville inte hitta några kanaler, och det som borde vara väldigt enkelt drog ut på tiden och till slut slet jag nästan mitt hår i förtvivlan. Lösningen visade sig så småningom vara väldigt enkel.... digitalboxen som skulle förse TV:n med program visade sig vara avstängd, och då lär den inte kunna kommunicera med TV:n heller. 

I min värld stänger man inte av digitalboxen när natten kommer, men det gjorde man i det huset, och det visste inte jag....  men, men .... nästa gång (om det blir nån sådan) lär det vara en av de saker jag kollar allra först. 

Sedan åkte vi vidare till nästa födelsedag, på ett äldreboende. Där tänkte jag ta ut hundarna så dom fick rasta sig lite, och i samma ögonblick jag släppte ut Salza ur bilen så rusade hon iväg och dök in genom den öppna dörren till boendet. 

Stor kalabalik utbröt sedan när jag försökte förhindra att både Ibsen och Jippie rusade efter, för dom var ju naturligtvis lösa... vi har ju så lydiga hundar    

Men när Salza dök upp i dörren på väg ut igen så följde en av personalen med och tyckte att jag skulle låta hundarna komma med in sedan när dom var rastade....  så jag släppte in hela den vilda flocken i det rummet där bl.a husse fanns.

"En flock vilddjur" är väl en av de snällare och tamare beskrivningarna av dom i det läget... jisses, säger jag....  sjövilda, totalt galna, superstressade är väl bara av några av de benämningar som passar in på dom i det läget. 

Och medan jag var helt upptagen med att förhindra att Jippie slängde sig upp på det låga soffbordet där tårtan stod, och husse hade fullt sjå att hindra Ibsen från att välta hela bordet när han trängde sig fram för att komma till sin husse, så noterade jag att Salza var puts väck.

När Jippie väl var infångad och i förvar så rusade jag ut i köket för att se vad Salza var så upptagen med. Och gissa.... hon hade hittat soppåsen och där i låg det kycklingben som hon glatt höll på och smaskade i sig när jag kom rusande.  Hon tuggade febrilt når hon såg mig och lyckades svälja det sista innan jag hann fram.

Hon är makalös när det gäller att leta fram sånt som är ätbart.... och hon föredrog helt klart kycklingresterna i köket framför tårtan på soffbordet som Jippie gjorde vad han kunde för att komma åt.

Fast sedan, när alla galningar var under kontroll, så sänkte sig lugnet över rummet igen... då låg dom snällt på golvet och väntade, men herregud... galnare hundar än de som släpptes in i det där rummet har jag sällan sett.

Nåväl, dom har som sagt tillbringat många timmar i bilen så det var väl inte så konstigt att det slog över kanske, men för mig som tycker uppriktigt illa om uppjagade och stressiga hundar så var det ingen trevlig upplevelse. 

Men nu är vi i alla fall hemma, och tro det eller ej, men hundarna ligger och slappar precis som dom brukar vid den här tiden. Vanans makt är tydligen stor, för inte beror det på att dom är trötta inte. 

Trött är däremot jag, ganska många mil att köra och på det hela en intensiv dag....  en liten dos av Jippie-energi skulle sitta fint.