.... har jag lekt idag. Vi har ju en uteplats på var sida om lägenheten, den ena ligger i söder och den andra i norr. Och i norr, där det som egentligen skulle vara en gräsmatta, men mest liknar det en liten bit leråker, ska vi nu ersätta gräsmattan/leran med grus istället. Så jag har lastat och kört bort en massa lerjord därifrån idag. 

Min rygg fixar det hyfsat bra, så länge jag håller på. Det är sedan, när jag blivit stilla och sen ska försöka röra på mig igen, som det krisar till sig.  

Så nu, när jag  sitter här och skriver, då är det ingen som vet om jag någonsin kommer upp från stolen igen...     

Salza gillar inte den norra uteplatsen. Jag tror att det beror på att det alltid är blött och lerigt där.... solen når nästan aldrig dit... och det är nästan lite sankmark där... och jag förstår om hon tycker att det är läbbigt. Så trots att dörren stod öppen, och hon hade kunnat ligga ute på verandagolvet, så låg hon inne hela tiden jag höll på.

Men varje gång jag varit borta och tömt en kärra, så såg jag hennes lilla nos sticka fram vid verandaräcket när jag kom tillbaka igen, då hade hon i alla fall tassat ut och kikat vart jag tog vägen.   

Idag måste vi i alla fall träna lite igen. Kanske blir det ett kvällspass....  Jag tyckte nog att signalerna i helgen bekräftade vad jag hela tiden trott.

Hon måste träna kontinuerligt för att vara ordentligt på G. Hon blir inte pigg och alert av att vila, tvärtom. Hon behöver få upp ångan och sedan hålla den uppe... då går hon bäst. 

Eller.... då har hon roligast kanske jag ska säga, och det är det jag strävar efter. Jag har insett att 10:orna får andra slåss om... ska vi tävla så ska vi ha kul på planen, och det gäller då främst för Salzas del, och när hon har kul, då blir det inga 10:or     

Nu ska jag i alla fall försöka resa på mig och göra lite mer nyttigheter...  det finns stryktvätt kvar sedan gårdagens orgie i tvättstugan.