Som nummer 1 kommer helt klart: Datorer som krånglar

Som nummer 2 kommer. Datorer som krånglar

Nummer 3: Datorer som krånglar

Nummer 4: Datorer som krånglar

Nummer 5: Datorer som krånglar.

Som nummer 6 kommer: TV-apparater som ska kopplas ihop med digitalboxar och videoapparater och DVD-spelare.

Som nummer 7 kommer: TV-apparater som ska kopplas ihop med digitalboxar och videoapparater och DVD-spelare.

Som nummer 8: TV-apparater som ska kopplas ihop med digitalboxar och videoapparater och DVD-spelare.

som nummer 9: TV-apparater som ska kopplas ihop med digitalboxar och videoapparater och DVD-spelare.

Och så nummer 10 då: TV-apparater som ska kopplas ihop med digitalboxar och videoapparater och DVD-spelare.

Jag AVSKYR verkligen tekniska prylar som krånglar och har egna viljor. Och detta trots att jag jobbat som systemtekniker i många år.

Men det var liksom inte samma sak när det var jobb, och då fanns det ju dessutom kollegor att dryfta problemen med. Nu är det noll kul...

Om jag får tycka nåt så tycker jag att vi återgår till 1800-talet. Ingen teknik alls.... jisses så skönt!     

Och när jag ändå är igång och tycker..... så tycker jag att det är himla trevligt när vi är ute och möter hundar som är lika väluppfostrade som våra hundar är.

Jag har hört många skräckhistorier om vilken dålig hundhållning folk i det här området har, men än så länge har jag varit förskonad från såna möten.

Tvärtemot så är jag positivt överraskad över att så många har så lydiga hundar. Jag har mött flera stycken som har haft sina hundar lösa, och deras hundar har hållit sig till sin förare och bara kikat lite nyfiket på oss.

Fast jag kanske har haft tur.... det kanske bara är dom vi mött som har ordning på sina hundar. I fortsättningen kanske vi kommer att drabbas av alla som har ouppfostrade hundar istället....

Skit samma.... jag blir i alla fall alltid imponerad av folk som har pli på sina hundar. Sånt kommer inte av sig självt, som ni väl antagligen vet.      

Och precis nu så la vår bredbandsuppkoppling av igen...  nedrans skit så trött jag är på det här nu.    

Och sen så måste jag ju berätta om vårt lilla mysterium.... vi har en granne som är helt osynlig.

Vi har bott här i tre veckor nu och börjar känna igen de som bor i lägenheterna runt omkring. Men i "vårt" hus, vägg-i-vägg med oss, finns det någon som vi aldrig ens har sett skymten av ännu. Det är nästan en bedrift att kunna hålla sig så osynlig så länge, i all synnerhet med tanke på att vi är hemma största delen av dagen.

Fast... det kanske inte bor nån i lägenheten, den kanske står tom helt enkelt, inte vet jag. Eller också kanske det bor nån där som är ute och reser mycket....  tre veckor kan man ju utan vidare vara bortrest. Men lite mystiskt är det i alla fall   

Näe, nu ska jag passa på och spara det här inlägget medan uppkopplingen funkar. Ibland funkar den, men oftast funkar den inte... men just precis nu ser det ut att fungera... så.... bye, bye, vi hörs!