….. att det är fredag den 13:e idag.    Egentligen är jag nog lite vidskeplig, men idag struntar jag i det i alla fall.  Det känns oftast som att det som kan jäklas jäklas, så varför skulle det inte göra det idag också då…?

Jag drog i alla fall på munnen i morse när jag hörde på nyheterna om Engelholms FBC:s nya träningstaktik för sina 14-åriga innebandypojkar. Undrar om föreningens tränare nu känner sig som de idioter de tydligen är? Fast jag misstänker väl att de istället mest förbannar sin otur att metoderna avslöjades…   

Fast man kan ju undra om det inte ställs några som helst krav på de människor som fungerar som tränare för ungdomar? Visserligen är det svårt att få folk att ställa upp i såna där sammanhang, men för den sakens skull ska man väl ändå inte nöja sig med vilka idioter som helst?

Jaja, inte mina problem…. men tycka till kan man ju få ändå kanske.

Vet ni att jag har på det senaste året kommit till insikt om en viss skillnad könen emellan. Jodå, jag har väl sedan länge förstått den fundamentala skillnaden mellan könen, men det här är en annan skillnad…..    

Under det dryga året vi bott här, och jag har traskat runt med hundarna både här och där, så har jag ju då och då fått kommentarer om mina lydiga hundar.  Det händer inte varje dag, men det händer nog ett par tre gånger/vecka i alla fall…. och här kommer det märkliga…. det är ALLTID en karl som ger berömmet.  Kanske det har hänt ett par tre gånger att det varit en kvinna som sagt något….. men det får väl mest betraktas som det undantag som bekräftar regeln… det är enbart karlar som kostar på sig det berömmet. Undrar varför…..???  

I alla fall så mötte jag i morse en kvinna med en hund. En medelstor ungtik i sele, som skällde och gapade som en idiot på mina hundar när vi möttes.  Hundens matte började prata med mig så jag stannade och satte Salza och Ibsen vid mina fötter.

Och så diskuterade vi hennes skällande tik en liten stund, alltmedan hennes hund då och då gjorde små  skällande "utfall" mot oss.  Jag såg till att Salza och Ibsen inte brydde sig, men så säger den skällande tikens matte "hon kan väl ändå få hälsa", och innan jag hinner blinka så släpper hon efter på kopplet och tiken tar ju förstås chansen.

Jag säger då bara tack och lov för att jag har den lydnad jag har på hundarna….  Jag röt NEJ!!!! till mina hundar och det kom i exakt samma sekund som Salza bestämde sig för att äta upp den där uppkäftiga tiken som, förutom sitt skällande, dessutom dristade sig till att slänga sig fram mot oss där vi stod.

Till och med Ibsen var trött på det där gapandet och tänkte hjälpa till när Salza bestämt sig för att förinta den där hunden…. men dom hejdade sig omedelbart på mitt NEJ… och tanten lyckades hala in sin skällande tik igen.  Hur jäkla dumma kan folk bli egentligen???    

Salza hade suttit där och tvingats att nonchalera den där ungtiken som gafflade och väsnades hela tiden, och sen släpper människan fram sin hund "för att hälsa"…. jisses…    

Tur som sagt att hundarna lyder ovillkorligt på mitt NEJ. Jag hade ju aldrig orkat hålla emot om både Ibsen och Salza hade slängt sig iväg mot den där tiken.  Ibsen är ju stark som en ångvält och Salza går inte av för hackor hon heller när hon blir förbannad, dessutom var det isigt och halt på marken.

Jag förstår inte hur folk klarar av sina stora hundar om dom inte har lydnad på dom. Fast det är väl därför man då och då ser folk som vänder när dom ser att dom är på väg att möta en annan hund förstås.

Jaja, i vilket fall så stod vi kvar och pratade en stund till, den där hundmänniskan och jag. Och då är det så kul att se Salza…. i såna lägen vänder hon ryggen mot sin "motståndare" och vägrar att ens titta åt det hållet. Och den reaktionen uppskattar jag, den säger en hel del om både Salza och vår relation, tycker jag.  

Näe, nu ska jag nog göra ingenting en stund tror jag. Morgonpromenaden var lång idag, och sedan jag käkat frukost har jag plockat bort det allra sista av julen, och så har jag dammsugit och tvättat golven och plockat med både ditten och datten… då har jag väl rätt att slöa lite?    

Det drar ju ihop sig till en ny hundpromenad så småningom och den blir inte så kul. Det blåser som sjuttan ute nu, och så är det 3-4 minusgrader… inget mysigt promenadväder alls.   

Hoppas ni har en lyckosam fredag den 13:e……   

 

Kerstin

13 januari 2012 12:53

Nu har jag ju förstått varför jag låg på toagolvet i natt. Det är ju fredagen den 13:e Tänk så vill man blir i datum och dagar när man inte har ett rejält jobb att gå till. Åtminstone gäller det mig. Eller så får jag väl skylla förvirringen på att jag inte röker sedan 13 dagar tillbaka. Men nog om mig ville bara säga att visst du har absolut rätt att slöa idag. Det gör jag fast utan att ha gjort ngt vettigt alls. Ha en härlig helg och jag säger bara en sak. IMPAD av din lydnad <3

http://www.kvistagrans.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...