Men det var mega-äckligt...  att göra rent i frysen där liken tinat alltså.   Fy... nu gäller det bara att få bort liklukten också....

Men vill ni ha ett gott råd, så se till att strömmen inte bryts om ni gömmer några lik i frysen i alla fall.  

Fast hundarna verkade tycka att det var väldigt intressant. Jag såg inte att nån av dom rynkade på nosen när jag höll på med den värsta geggan. Tvärtom så var de väldigt närgångna... hundar är egentligen riktiga äckelpottor ibland.

Men livet vore i och för sig ganska så enkelt om man kunde lösa alla problem bara genom en egen liten arbetsinsats, även om den är äcklig.

Men så är det ju inte....    

Och så byter vi ämne från det där äckelgrejset....

Häromdagen när jag var ute med doggsen här i området så möttes vi återigen av en fråga som vi ofta ställs inför: "Den där stora svarta, vad är det för ras???"  

Det är alltså riesenschnauzern Ibsen dom syftar på. Det verkar inte som att det är så många som känner till den rasen.

Och det är påfallande ofta unga människor som har nån staff av nån sort (eller blandning) som frågar. Antagligen tycker dom att han ser maffig ut, den där stora svarta farliga hunden, för nästa kommentar är ofta "han ser verkligen imponerande ut".. eller nåt liknande med samma andemening. Och det gör han ju....  

Han är stor och enormt stark, ett rejält muskelknippe. Det är bara att vara tacksam för att vi har sån lydnad på honom som vi har, för det finns inte nån som orkar hålla i om han får för sig att gå åt ett annat håll än vad den som håller i kopplet har tänkt sig.

Fast även han går ju förstås lös nästan jämt. Salza får gå lös lite oftare än vad Ibsen får, men det är inte för att hon är lydigare, utan mest bara för att folk är väldigt mycket mer respektfulla gentemot Ibsen än mot Salza.

En liten fjantig spaniel bryr man sig inte om.... men en stor svart best med skägg och buskiga ögonbryn, den har man respekt för. 

Och så är det också så att Salza helt struntar i folk vi möter. Ibsen däremot kan få för sig att han ska hälsa, om den vi möter tittar på honom. Och tittar gör ju folk ofta just bara för att han är den han är... 

Ibsen är ju en helt annan typ av hund än vad Salza är, mentalt sett alltså. Förr i tiden kände jag ganska så många riesen, men på den tiden var det skarpa hundar som verkligen krävde sin man när det gällde både uppfostran och dressyr.

De riesen jag träffat på senare år är helt annorlunda, och jämför man Ibsen och Salza så är det Salza som är den stabila, trygga och en anings skarpa hunden. Hon ställer sig gärna främst (om hon får bestämma, vilket hon inte får)när något händer, Ibsen han ställer sig bakom mig, han.

Men Ibsen är oprövad när det gäller konflikter, eftersom han är så lydig så har det aldrig uppstått några skarpa situationer. Jag har alltid hävdat att han kan bli farlig om han blir trängd, och det tror jag stenhårt på. 

Om alternativen är att fly, eller att "lägga sig ner och dö", eller att anfalla, då flyr Ibsen. Han väljer garanterat det i första hand, men kan han inte det då anfaller han... och då är han farlig.... det är mitt tips. Hoppas att jag aldrig får veta om jag har rätt eller fel där...     

Jag tror att det skulle var bra om alla som har hund verkligen visste vilken typ av hund dom har... mentalt sett alltså. Då skulle det vara lättare att både uppfostra hunden, och att hantera olika situationer som kan uppstå.

Och i den bästa av världar så vore det väl så kanske....    

Nu ska jag tassa ut i förrådet och mycket försiktigt öppna frysen och känna hur det luktar,... där står burkar med både ättika och vinäger, hoppas att det hjälper mot den där andra vidriga stanken. 

Ja, det får väl anses vara att jag upptäckte att någon (antagligen i samband med att uteplatsen byggdes före midsommar) har dragit ur kontakten till den frys vi har i förrådet.  Den där frysen där det finns blod och klövar till viltspåret och fågel till hundträning.    

Jag upptäckte det igår, pga lukten när jag öppnade dörren till förrådet. Så jag beslöt mig för att sätta i kontakten igen och avstå från att öppna dörren till frysen innan det som fanns där har frusit igen.    

Men idag ska det ske... stora dörröppningen. Undrar hur mycket vidrigt jag hittar där då?

Och tänk så mycket pengar som gått till spillo....  döda fåglar är ju som ni vet hårdvaluta.

Men som sagt... en katastrof om dan är melodin här just nu. Fast jag får väl erkänna att de inträffade katastroferna lätt kan rangordnas. Fabian leder ju katastrofligan med hästlängder än så länge...  men en frys med upptinade, antagligen helruttna fåglar... det är inte så illa det heller.  På en månad har det säkert hunnit bli både mask och fluglaver i dom där ruttna liken.... fy farao så äckligt.    

Jaja...  jag får i alla fall prova på att göra nåt jag aldrig gjort förut... skyffla ruttna lik.   

Hoppas ni har nåt trevligare för er idag!