Jag drog ett djupt andetag och öppnade kuvertet....   15 tättskrivna A4-ark + 2 tyska stamtavlor och ett antal foton som ska scannas in.... dagen är räddad!!!!  

Det är väl ett ordspråk som ofta stämmer bra.. Titta er omkring så får ni se…

Och det kan ju förstås bero på flera saker. Man köper kanske en ras man så att säga "passar ihop med", och det innebär med största sannolikhet att de rastypiska dragen för den rasen stämmer med de framträdande dragen hos ägaren.

Eller man köper en ras som är lätt att påverka och prägla, då får man också en hund som är som sin förare.

En människa som undviker andra människor, som aldrig stannar och pratar med mötande, som har lite umgänge… den får med största säkerhet en hund som är lite reserverad och avståndstagande till andra människor.

Den som lätt blir stressad och otålig får en hund som tyvärr är likadan.

Och den som gärna slappar och helst bara går runt kvarteret får också en hund som helst ligger i soffan och slappar.    

Medan den som är aktiv och flänger runt på alla möjliga aktiviteter får en (över- ?) aktiv hund.

Ja, så där kan man hålla på och gissa länge. Man ska inte generalisera sägs det, men visst är det väldigt ofta så att ordspråket stämmer… "Sådan herre sådan hund".    

Om jag tänker på Salza och mig då….  envis… kan själv…. ruskar av sig obehag utan kvarstående rädslor…. inte speciellt lättskrämd…. ganska ointresserad av främmande människor…. gillar att vara ute i skog och mark… kan koppla av när inget händer…  nyfiken…    Jomenvisst… sådan matte sådan hund….    

Ja det är tidningen Hundsport som spökar igen… där finns en artiklar av både AH och Mickie Gustafsson som behandlar det ämnet.  Lite kul att klura på sånt där tycker jag…    

Och i den tidningen står det också om de nya reglerna för viltspårproven. Och ÄNTLIGEN säger jag om det….  de nya reglerna alltså.    

När reglerna ändrades förra gången  så trodde man inte sina ögon, det blev ju så enkelt att i stort sett varenda något så när normal hund fixar ett 1:a pris i öppen klass, och så ska det väl ändå inte vara.  Tre 1:a pris så är hunden sedan viltspårchampion… och det fullkomligt kryllar av viltspårchampions i hundvärlden.      

92% av alla starter i öppen klass resulterar i ett 1:a pris, och det är ju helt horribelt.  En championtitel ska väl vara mer värd än så…???

Om man betänker att ett viltspår består av ett personspår, bloddroppar och en viltdel som dras på marken, så är det ju rena autostradan för en hund.  Det finns ingen hund som inte kan följa det spåret om bara viljan finns….

Dessutom så är det ju så att spåren ofta läggs i hyfsat lätt terräng, och om man då tänker på vad viltspåren egentligen är till för, så blir det alldeles fel.

Viltspåren är till för att utbilda eftersökshundar…. och ett skadskjutet vilt tar inte enklaste promenadvägen genom skogen när det försöker komma undan och söker skydd.

Jag minns ett spår som jag gick med Samson för många år sedan… en liten cocker alltså. Där trängde vi bitvis fram genom så täta buskage att det var som att slå sig fram i djungeln. Och det var så blött och sankt att stövlarna knappt räckte till. Vid ett tillfälle var det så pass djupt vatten att Samson fick ta några simtag för att inte komma under vattenytan…    

Och skadskjutna djur gömmer sig gärna i täta snår och buskage, och de söker sig till våta marker och vattendrag för att kyla ner sig eftersom de blir varma av skadan…  Och man måste ha en hund som jobbar tyst och försiktigt i skogen så att det skadade djuret inte blir hetsat och skrämt och drar iväg ännu längre bort.

Allt det är på något vis bortglömt i många av dagens spår… där gå man lätt i gympadojor utan att ens bli svettig och syftet med provet har glömts bort.  Och blir man mot all förmodan svettig så beror det på att man har en hund som rusar fram genom skogen   , vilket en eftersökshund inte ska göra.

Och nej… det är inte så på alla spår, men det är tyvärr så på många spår.  Man behöver bara tänka på att 92% av alla startande tar ett 1:a pris så förstår man det….

Ett viltspårchampionat är idag oerhört lätt att erövra, och som sagt… en titel tappar ju sitt värde om i stort sett alla kan nå dit.   

Så i alla fall jag välkomnar en regelrevidering när det gäller viltspåren.   

Det är lite skillnad när reglerna revideras för att det ska bli så bra och verklighetstroget som möjligt, istället för när det ska bli så krångligt som möjligt. 

Eller… krångligt och krångligt… men nu tänker jag på lydnadsprovsreglerna. Vid varje revidering där så blir det ju sämre och sämre istället för bättre och bättre…. i alla fall om man tänker på hur hundarna kommer att uppleva träning och tävling. Och tävlandet är väl inte bara till för oss människor, det ska väl också tillföra något positivt i  hundens liv kan man tycka.

Jag får erkänna att jag inte har lusläst de nya reglerna, men jag kan aldrig tänka mig att det ändrats något när det gäller det där med glada hundar och uppmuntran på planen.  Och det är naturligtvis så att det enbart gynnar den typ av hundar som ser det som en ren belöning att få fortsätta att arbeta, oavsett uppmuntran/belöning eller ej.

Det finns ju många sådana, men det är ju lite synd att de hundar vars förare får jobba och slita för att få hunden att prestera bra trots att motivationen inte är medfödd, aldrig kan göra sig gällande i toppen.    

Jaja…  det är mycket man kan fundera på en sån här grå och disig onsdag….

Man kan ju också fundera på vart alla fina höstdagar har tagit vägen?  September ska ju vara den där höstmånaden då både solen och höstfärgerna sprakar för fullt, och det har vi inte sett mycket av.   

Men nu ska jag i alla fall snart ta mod till mig och öppna ett brev jag har fått.  Det innehåller material till en uppdatering av en hemsida… och det är jättelänge sedan de uppdaterade sidan så det finns hur mycket jobb som helst i det där kuvertet… och jag vill egentligen inte ta tag i det där.    

I och med att det är så längesedan jag jobbade med den sidan så har jag inte "greppet" om den riktigt. Jag har glömt hur jag tänkte när jag la upp den helt enkelt. Och det här är en aktiv uppfödare (förutom den perioden nu när hon varit sjuk då förstås) med massor av avelsplaner på hundar med många krångliga titlar och namn och meriter…..  och stamtavlor med förkortningar och titlar som är totalt obegripliga för mig…. och dessutom nästan alltid på tyska.    

När den där sidan så småningom är uppdaterad så kommer det att kännas skönt, det kan jag lova.