Nej, inte den där jag glömde i morse... den är nog borta för evigt tror jag. Men jag kom på en annan grej som jag satt och begrundade igår när jag tittade på TV.

Alla har väl under lång tid sett all reklam som finns för olika kontaktsajter på nätet, och nu är det ju vardagsmat... med kontaktsajter alltså.

Men igår var första gången (fast jag kanske är lite sen av mig) jag såg TV-reklam för en annan typ av kontaktsajter. Så här började det.....

Känner du dig låst i ett monotont och kärlekslöst äktenskap?
Saknar du den där magiska känslan av passion? Spänning? Närhet?
Victoria Milan kan göra dig levande igjen!
Kom ihåg att du bara lever en gång...

Och reklamen gäller alltså en kontaktsajt för par eller gifta människor som vill ha lite vänsterprassel eller en trekant eller gruppsex eller nåt annat som piggar upp dom. 

Och jag har inga synpunkter på det... det är upp till var och en hur man lever sitt liv...  Lite vänsterprassel kan säkert pigga upp tillvaron för många     

Men det som fick mig att fundera lite, var hur snabbt tiderna förändras och hur snabbt vår syn på vad som är "tillåtet" förändras.

Det var inte så våldsamt länge sedan som en kontaktannons i en tidning var lite "skum". Sedan kon kontaktsajterna på Internet, och där finns det ju fortfarande massor med människor som inte tycker att det är riktigt "rumsrent" att få kontakt på det viset.

Undrar vad då dessa människor tycker om den här TV-reklamen? 

Men det är säkert många fler som tackar för tipset.... och "räddar" sitt äktenskap på det viset.   

Dagen har varit solig här, några grader varmt och så jättehalt förstås. Men vi gick en hyfsad långpromenad, hundarna och jag.

Och jag undrar vad det är för fel på mig, som trots solen och plusgraderna, tar på mig samma tjocka tröja och jacka som jag hade när det var -20 grader ute.

Hann inte speciellt långt förrän jag insåg att jag var helt felklädd.... och efter ytterligare ett par kilometer gick jag och funderade på om jag kunde med och ta av mig jackan. Men då skulle jag ju få bära på den....  och det kanske skulle se liiite överspänt ut att gå i bara tröjan... så jag behöll jackan på, fast uppknäppt.

Jag var nästan hemma när jag kom på att jag ju kunde ta av mig tröjan istället... men då var det liksom för sent.   

Men det är ltie svårt att tänka på det inifrån... att det är såpass varmt ute i solen. Snöhögarna är ju nästan lika stora som tidigare, och det ser inte speciellt vårlikt ut när man tittar ut genom fönstret.

Så här såg det ut på vår promenad idag.... 

Som ni ser så finns det lite snö kvar...     

 

Pia

7 mars 2011 20:52

Jag tycker det ser härligt ut. Ni får "mer" vår än oss i söder där snön bara huxflux försvinner och det helt plötsligt är sommar. Här försvinner snön i ett rasande tempo...det kanske bara är 10cm kvar på gärderna och vägarna är helt bara nästan överallt :) snart kan man börja cykla utan att riskera att köra ikull :)
Ha det gott i vårvärmen!
kram kram

http://lillablidkulla.webs.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...