Ja, i den här åldern så är man faktiskt oftast det.  Häromkvällen var jag på ett litet möte, och inte sjuttan tänkte jag på hur gamla folk var där inte. Men när jag kom hem så frågade Kurt. "Var du äldst i gänget eller?" och när jag tänkte efter så… visst var jag det. Och dessutom med hyfsat många år tillgodo.

Jag hade inte skänkt det en enda tanke, och det kan ju kanske bero på att jag är så himla van att alltid vara äldst. Frågan är vad andra gör? Tänker dom med fasa på den där gamla kärringen som alltid är så besvärlig, eller är dom lika ålders-okänsliga som jag är? Fast det tror jag egentligen inte…  ju yngre dom är desto mer observanta är dom nog på åldern tror jag. Med vissa undantag förstås… såna finns det ju som väl är alltid.  Men jag själv tänker ytterst sällan på hur gamla, eller unga,  folk är…

Fast i onsdagsgänget, som jag tränar lydnad med, där skämtade vi idag om att vi var en pensionärsklubb, och där är jag faktiskt inte äldst. Men det är ju tyvärr dåligt med återväxten inom lydnaden, det är inte så många ungdomar som kommer fram där.

Men det kan ju ha sin förklaring i att det finns så många olika hundsporter och hundaktiviteter att ägna sig åt numera. Free-style och rallylydnad har nog tillsammans med agilityn engagerat massor av ungdomar tror jag.  Strikt tävlingslydnad kanske inte är lika lockande…. 

Jaja…. i alla fall så gick Salza på i sin gamla stil idag på träningen. Pigg och alert och gjorde det hon skulle… skönt att se tycker jag. Det finns där fortfarande, det där vi tragglade med och lärde in för ett par år sedan.  Och det var hyfsat varmt på planen idag, men hon hängde på bra och verkade inte så speciellt påverkad av det.

Och det är skönt att känna att hon vet vad som förväntas av henne, för det kan jag känna att hon vet inför varje moment.  Det finns ju en risk med det förstås… hon är ju lite så där "kan själv" ibland….. och då kan det ju bli tjuvstarter och sånt, men idag gick allting bra.

Fast vi gjorde bara fyra moment. Fritt följ, dumrutan, vittringsapporterna och så den vanliga rutan.  Men det var bra att få testa ett helt fritt följ med kommendering av en tävlingsledare. Salza hängde som sagt med bra, och hon höll kontakten och hon satte sig snabbt och rakt… i alla fall så vitt jag kunde bedöma.

Dumrutan gick också bra. Inga missar vad jag vet, och ingen annan sa nåt heller, så antagligen var det helt OK.

Vittringsapporterna är alltid lite sisådär… hon missar ytterst sällan att ta rätt pinne, men hon slarvar ju med pinnen på vägen in till mig. Idag höll hon den helt stilla… ända tills hennes klantiga matte sa nåt om att "åh, du håller ju pinnen alldeles stilla"… då började hon flyttar runt den lite i munnen, men då var hon i princip framme hos mig.

Och så fick hon göra rutan också. Om hon gjorde de andra momenten bra så skulle hon få göra rutan tänkte jag, det är ju lite belöning för henne det. Inbillar jag mig i alla fall… .

Och hon gjorde som hon brukar. Hyfsad fart till konen och hyfsad fart in i rutan och hyfsat mitt i…  och sen en bra inkallning tror jag. Jag har ju inga ögon i ryggen…  men återigen… ingen klagade så det var nog bra.

Det är som sagt kul att se att momenten sitter, trots att vi tränat så ytterst lite de senaste två åren…. och då också väldigt sporadiskt.

Ja, hon är rolig att jobba med, lilla Flygmyran….