Ibland så får man ta sig i kragen…. förutom det där vanliga som man gör varje morgon, har jag strukit den stora tvätthögen från i måndags, jag har tagit hand om 1½ kg köttfärs och gjort både dagens middag och stoppat ett antal middagar i frysen, jag har stekt 1 kg strömming och lagt in i ättikslag, jag har burit bort tidningar och annat skräp och jag har fixat med lite papper…. och klockan är inte ens lunch ännu.    

Nu ska jag fixa till en hemsida som ska flytta till ett nytt domännamn, sen ska jag göra lite andra nyttigheter vid datorn, och så ska jag kika på den där GPS:en jag fick igår.

Jag installerade programvaran igår, och skrev ut bruksanvisningen men sen blev det inte nåt mer.  Fast… jag kanske inte bryr mig idag. Sånt där måste man känna för, annars fattar man inget, och jag är inte säker på att jag känner för det idag.   

Jag ska iväg och träna hund sedan också…. om ett par timmar, och jag lär väl inte hinna hur mycket som helst antar jag.

Men det där med hundträning, det kan man klura på hur länge som helst.  Och det är kul att klura….

Fast det är nästan roligare att klura på andras problem eller funderingar. Det är lättare att se objektivt på vad dom gör, eller inte gör.

När det gäller mig själv så fastnar jag lätt i vissa spår och det behövs nån annan som påpekar det innan jag kan byta spår.

Men nåt som återigen gjorde sig påmint nu i helgen, när jag var och tittade på tävlingar både lördag och söndag, det var det där med att allt måste funka på första försöket. Man har bara en chans på tävling….

I och för sig så brukar jag försöka jobba med det i åtanke hela tiden, men man (läs: jag) slöar lätt till.

Ett moment där jag fick en liten uppenbarelse var krypet. Jag tycker att Salza kryper godkänt bra. Hon är lite hög bak, men jag tror inte att jag bryr mig om det så länge hon har bröstet i marken.

Däremot kan hon ha lite för bråttom ibland. Och när hon har det så kryper hon snett åt höger. Det där brukar vi rätta till och sen så går det bättre.  På andra försöket alltså….    

Jag har varit slarvig där….. som på så många andra ställen. Men det är hög koefficient på krypet så där gäller det att inte gå in i momentet med givna nerdrag.  Det där måste jag ta tag i, om det nu är så att jag nån gång i framtiden tar mig i kragen och ger mig ut i lägre klass.

Och apropå helgens tävlingar…..  jag såg en rottis som gick hyfsat bra. Ända tills det var dags för den tunga apporten… han högg 4 kg-apporten och drog iväg över hela plan.  Precis så som man nån gång då och då kan få se nån hund göra med den vanliga träapporten, skillnaden var att nu var det den tunga apporten som man annars ofta upplever att hundarna tycker är lite läskig.

Det tyckte inte rottisen… han exploderade av lycka över att äntligen få möta lite motstånd och få ta i ordentligt. Matte tyckte nog inte att det var så kul, men hunden hade kul i alla fall.  Och det såg kul ut… jag ler alltid när jag ser en hund som sprudlar av lycka, oavsett vad den gör.    

Näe, nu måste jag anfalla den där hemsidan…..    

Ha en fin dag…..