Nu tänker jag strunta i nya lydnadsregler och sånt... det lär bli tid att tänka på det längre fram under året. Men det var himla retligt med allt det där som försvann i bloggen...    

Nu har jag däremot ett mysterium som jag vill ha hjälp att lösa.

Här i omgivningarna finns det mängder med finfina skidspår. Och mängder av skidåkare förstås...  men det var inte riktigt det det gällde.

Jo skidspåren hör dit... Dom görs av nån maskin av nåt slag som plattar till snön och gör två fina spår på vardera sidan av det där tillplattade spåret. Det är inte nån snöskoter utan nåt annat.... men det blir ju som ett brett fint skoterspår... fast med ett skidspår på varje sida.

Och där vågar man naturligtvis inte gå, eller låta hundarna gå, det vore säkerligen förenat med livsfara. Inte bara för att skidåkarna skulle bli skitförbannade, utan också för att det är kanonföre nu och skidåkarna svischar förbi i racerfart.... men....

Och här kommer mitt mysterium... Salza älskar dessa spår... hon är nog nästan beredd att bli ihjälkörd bara hon får springa i dom.

Och varför gör hon det????? 

En morgon när vi var ute tidigt så gick vi genom en skogsdunge i ett sånt där spår (nej, jag skäms inte alls!   ) och Salza var komplett galen. Hon springer som den värsta greyhound, och hon anfaller och brottas med Ibsen och hon hoppar på mig... hon kan till och med ge upp ett skall då och då, och det gör hon aldrig annars..... hon är som sagt allmänt galen.

Och det är inte en engångshändelse... så fort vi kommer till ett ställe där gångvägen korsar skidspåret så vill hon in på spåret och springa.... ibland har jag gått och halvsovit och inte tänkt på att stoppa henne förrän jag plötsligt bara ser svanstippen av henne där hon drar iväg i hundra knutar i spåret.   

Som väl är har det aldrig kommit nån skidåkare just då.... det skulle inte vara så kul misstänker jag.   

Men snälla.... berätta för mig varför hon tycker att det är så himla kul i dom där spåren???? Jag fattar inget alls jag....

Idag har det varit strålande sol här, och bara 6-7 minusgrader. och som vanligt gick vi ut precis när solen nästan hade försvunnit..... det är osmart, men det är mycket färre människor ute och går då.   

Och jag hade naturligtvsi ingen kamera med mig idag heller, mobilen fixar inte nåt speciellt bra kort när ljuset är dåligt, men man kan i alla fall ana sig till att det är vackert ute nu.

Det där som nästan ser ut som ett dike eller nåt, alldeles hitom trädet, det är ett av dom där fina skidspåren där Salza vill rusa iväg, det korsar gångvägen en bit framåt.      

Men vi hittade en stor snöhög där hon klev upp på toppen.... 

Ibsen höll sig på en lägre nivå, han....   

Förresten.... ni känner inte till nån som behöver en springer som fotomodell??

Salza skulle vara hur lämplig som helst. Hon gör precis som man säger, och när man har fått henne dit man vill, eller i den ställning man vill, och säger "Stilla där" så fryser hon till is.... ända tills man säger åt henne att det är färdigt, då kommer hon skuttande för att få sin godisbit.

Men nu kom jag på... Jag har ett mysterium till.... 

Vi har en runda som vi går ibland, hundrna och jag, och den har jag med hjälp av stegräknaren mätt upp till knappt 5 km....  4,9 nånting.

Igår skulle jag testa en ny runda som jag klurat på ett tag. Den var en hel del längre, trodde jag...   så vi travade iväg vid gott mod.

Och det var en bra runda, om man går åt det hållet jag gick igår, annars får man gå en lååååång brant uppförsbacke.   

Men vi knatade på rätt länge tyckte jag, jag tittade på klockan, men inte på stegräknaren. Och när vi gått i en dryg timma, och ändå hade en bra bit kvar innan vi skulle vara hemma, så konstaterade jag att det nog mycket riktigt var så att den här rundan var längre än den där "nästan 5-kilometersrundan".

Men vet ni vad? När jag kom hem och kollade stegräknaren så var det vara 500 m längre... det kan väl inte vara riktigt? Hur bär man sig åt för att det ska ta 30 minuter längre tid att gå, om det bara är 500 m längre?

Det var fina, plogade gångvägar hela tiden, och jag håller nog alltid ungefär samma tempo när jag går tror jag....  visst är det konstigt?? 

Himla besviken blev jag i alla fall. Jag hade spetsat på att vi skulle få en lite extralång promenad....   

Strunt samma, jag går och går och går vareviga dag... och även om området har mängder av kanonfina gångvägar så börjar jag bli jäkligt trött på dom nu. Jag har utforskat de allra flesta av dom, och gått de allra flesta massor av gånger.

Nu vill jag ha barmark så att jag kan få gå i skogen...!  Men...  det lär väl inte bli förrän i april det....   

 

Pia

19 januari 2011 17:56

oj vad mycket härlig snö ni har kvar!!! Här har snön nästan försvunnit medan jag har varit i Finland en vecka... :(
Till mysteriet varför hon vill springa i spåret det kanske är så att det är precis rätt stuns att springa fort :) eller så är det för att spårläggarmaskinen luktar gott?? eller så kanske hararna har den som räcerbana ;)
Ha de gott och njut av vintern än så länge...inge kul med slask...
Hälsningar från ett halkigt Lilla Blidkulla

http://www.lillablidkulla.se

tedsams

20 januari 2011 12:08

Nej, här finns ingen härlig snö alls :( bara eländes eländes snö ;) Det är alldeles för mycket av den....
Kan vara så att underlaget känns "springvänligt" kanske... vem vet, vi kan ju bara gissa.
Ta det vackert i halkan så det inte händer några olyckor!

 

Mona och Tyson

19 januari 2011 23:01

Hej! Vi tror att fröken Salza försöker berätta att hon vill börja åka skidor, hon har säkert sett hur fort skidåkarna far förbi och tycker det ser roligt ut...det nog bäst du skaffar henne ett par...=)skämt åsido, snön kanske är så hårt packad i spåren att frånskjuten ger sån fart att hon tycker det blir roligt....bara en liten tanke. ha det gott!

tedsams

20 januari 2011 12:06

Ja, den tanken kanske inte är så fel, att hon vill åka skidor fortfort alltså ;) Hon brukar titta med stort intresse på skidåkarna som svischar förbi oss...

 

Kennelmamman

21 januari 2011 12:44

Jag tror hon tränar för vasaloppet jag :-)

http://www.kvistagrans.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...