Ni som brukar följa min blogg vet ju redan vad jag tycker om det mesta här i livet... men nåt ska man ju skriva om så idag kommer jag säkert att upprepa sånt som jag redan skrivit om tidigare nån gång under årens lopp.

Man får den hund man förtjänar...  det är en sanning som jag levt med länge och som jag fortfarande vidhåller. Och med "förtjänar" så menar jag då att man får betalt för det jobb och engagemang man lägger ner på sin hund. Betalt med god kontakt och en lydig, lyhörd hund som föredrar mattes/husses sällskap framför andra hundar eller andra människor. 

Har man bara en hund så är det lätt som en plätt, har man flera hundar så får man jobba lite extra för att uppnå det där. Gemenskapen med artfränder är en svår konkurrent... men med lite god vilja så går det då också. 

Och efter att ha följt en lång diskussion på FB som gällde en tävlingsbana i rallylydnad, så måste jag ju återigen få påpeka att man får den hund man förtjänar... 

Och det gäller förstås inte bara rallylydnad, utan allting som man kan tänkas företa sig med en hund.  Men rallyn är lite fascinerande för där finns massor av människor som tagit fasta på det där att det enbart ska vara roligt och glatt samarbete, inget tvång och ingen tävlingslydnad. 

Och ett roligt och glatt samarbete ska det förstås vara, men ska man komma upp i mästarklass och få hyfsade resultat på vägen dit, då måste det till nån form av lydnad och krav också. 

Man får de resultat man har tränat för.... och det är absolut ingen idé att klaga på "dåliga" banor eller korkade upplägg på lydnadsplanen, för man får som sagt det resultat man tränat sig till. 

Tänk så många gånger jag stått vid en lydnadsplan och hört så många knäppa varianter av ursäkter för att hunden t.ex inte klarat momentet där den ska springa till rutan. 

Rutan låg åt fel håll...

Det stod ett träd bakom rutan... eller vid sidan av...

Det fanns folk vid sidan av planen där rutan låg...

Konerna hade en annan färg än den "vanliga"...

Hunden hade solen i ögonen...

O.s.v  o.s.v.

Ja, det finns massor av fler exempel på dåliga ursäkter, när sanningen helt enkelt är att man inte tränat tillräckligt under skiftande förhållanden. 

Och det gäller ju i rallyn också förstås... en bana kan ju varieras i det oändliga... och det ligger massor av banskisser på nätet som man får låna, så det finns ingen ursäkt alls för att hunden inte lyckades så bra just den dagen. 

Nu menar jag inte att hunden alltid lyckas bara man tränar "rätt"... hundarna är inga maskiner och även om man tränar så "rätt" man kan, så kan det misslyckas då och då.

Men det jag menar är att man som förare inte ska skylla ifrån sig på banbyggare eller tävlingsledare eller vad man nu kan hitta på att skylla på. Man kan enbart lasta sig själv om hunden misslyckas på en tävling....  om man nu absolut måste "lasta" nån för det. Varken hundarna eller vi är som sagt några maskiner, och ett enstaka misslyckande är inte så mycket att bry sig om så länge det bara är en enstaka händelse.  Händer det ofta så får man väl tänka till lite förstås....

För att återgå till den där diskussionen om rallybanor.... eller rallylydnad rättare sagt. Jag är ju ny i de sammanhangen, men har ju många års erfarenhet från andra hundsporter och det är ju ofrånkomligt att man vid vissa tillfällen gör jämförelser. 

I den här aktuella diskussionen var någon väldigt uppbragt över att enbart 20% av de startande hade fått godkänt resultat. Och jag tycker att det är ett bra resultat med tanke på att banan tydligen var lite klurig... 

Varför ska man just i rallylydnaden förvänta sig att i stort sett alla ska ha ett godkänt resultat? Det är ju en tävlingsform det också, och på något vis så ska väl i så fall banorna ha en viss svårighetsgrad så att det blir någon form av bortgallring av de ekipage som inte har tillräcklig kunskap? Eller...??

Ska alla få godkänt resultat bara för att de har en pigg och glad hund som har god kontakt och viftar på svansen banan runt? 

I så fall borde alla elitlydnadsekipage få ett 1,a pris.... där finns inga hundar som inte har god kontakt och viftar på svansen programmet igenom... 

Näe, det är en dålig jämförelse, jag vet. Men även i rallylydnaden måste det få finnas ett krav på att man ska prestera något tillsammans med sin hund..., inte bara delta.... om man ska uppnå godkänt resultat. Fast det heter inte godkänt, det heter kvalificerande resultat...

Och det kanske är det som är "felet"... det heter kvalificerande resultat, och det kanske heter så för att de som uppnår 3 sådana resultat är kvalificerade för att få delta i nästa, högre, klass. Det kanske skulle finns ett spann därunder där man "bara" var godkänd.

Då skulle de duktigaste få ett kvalificerande resultat, nästa gäng skulle bli godkända, och så skulle det finnas några som inte blev godkända... och så de som blir underkända då, eller diskade som det heter i andra sammanhang.

Ja, inte vet jag... men att klgga på banbyggare eller andra omständigheter när man inte lyckas så bra som man tänkt sig på en tävling, det är dålig stil tycker jag. Det är bara att bita i det sura äpplet och inse att man tränat för lite, och för fantasilöst... 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...