Efter att ha läst minnesanteckningarna från den centrala lydnadsdomarkonferensen i höstas så förstår jag att det är en omöjlighet att få till en rättvis bedömning för oss som tävlar.  

Deltagarna på konferensen fick bedöma vissa moment som de fick se på video, och nedrans vilken skillnad i bedömning det var i vissa moment.

En grupp gav en hund 0 i betyg i ett visst moment, en annan grupp gav samma hund betyg 8 i samma moment. Och det finns fler såna exempel där betygen skiljer sig åt, både markant och helt oförklarligt. Så jäkla svårtolkade är väl ändå inte bedömningsanvisningarna? Eller det kanske dom är…. men i så fall behöver dom ju förtydligas så att alla kan förstå vad det står där.

Och vid det här tillfället har man ändå suttit i lugn och ro och tittat på en video, hur tokigt kan det då inte bli i verkligheten?

Förresten…. jag har inte läst de nya lydnadsreglerna så där himla noga eftersom vi har slutat tävla lydnad. Men så dök det upp en fråga som gjorde att jag började läsa lite mer noggrant…. och till min stora häpnad ser jag att det i klass 2 är samma koefficient på momenten fritt följ och sändande med ställande (rutan).   

Hur i all världens dar tänker man då??? Fritt följ som innehåller så många småmoment där allting ska funka, och så sändande till rutan och ställande som är relativt lätt att lära in… jisses… skillnaden i svårighet är ju lika stor som natt och dag. 

Men jag har aldrig varit någon vän av att man ska göra de olika klasserna lättare varje gång det sker en regelrevidering. Att man ändrar sånt som inte funkar så bra, och att man pillar lite i koefficienterna är helt OK tycker jag… och jag tyckte att det var bra när det sas att man skulle försöka jämna ut den stora skillnaden mellan klass 2 och klass 3 lite.

Hoppet mellan klass 2 och klass 3 var ju himla stort… men inte vet jag m det blivit nåt mindre nu inte. Det som har hänt är väl att man gjort klass 2 väldigt mycket lättare, men steget upp till klass 3 är fortfarande väldigt stort.

Och eliten ska jag inte ens prata om… den klassen är ju förstörd för alla oss vanliga människor som inte har en hund av den ”rätta” rasen.

Jaja, det var det om det…. ingen idé att offra krafter på sånt som inte går att förändra. Allt tävlande är ju frivilligt så det är ju bara att låta bli om det inte passar…   

Idag har jag i alla fall paketerat mina hundsaxar för att skicka dom på slipning. Det har jag tänkt på lääänge, det behövs verkligen, men det har inte blivit av. Men nu ska det äntligen ske…!

Och så har jag gjort en massa smånyttigheter här hemma, sånt där som aldrig syns, ni vet. Det tar en massa tid, men det är ju bara om man inte gör det som det verkligen syns.

Nu ska jag kika lite på skidor på TV, sen ska jag gå ut i solskenet. Tyvärr så är det väl några fler än jag som vill ut i solen, och det är ju lite synd om doggsen som får gå kopplade hela promenaden då… men, men… bor man så här så blir det tyvärr så.   

Hoppas ni har en fin helg framför er!!   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...