De två senaste åren har jag skickat insändare till lokaltidningarna och berömt snöröjningen här i området, och nu har jag alldeles nyss författat ytterligare en insändare. Men den här gången klagar jag på den obefintliga snöröjningen istället, vi får väl se om dom är lika villiga att ta in den som de andra.    

Urdåligt... är ett passande ord för snöröjningen i år. Visserligen har det snöat mycket, men det är ju inte precis första gången det gör det. Och i morse när jag var ute med hundarna var det alldeles knäpptyst ute... och OM det då hade varit en snöplog igång nånstans så hade den hörts lång väg. Men det var som sagt alldeles tyst, och oplogat...  

Jaja, det var förstås för bra för att få fortsätta....  men ibland kan jag nog tycka att norrlänningarna själv är dåliga på att leva upp till den där klyschan de sprider omkring sig titt som ättt... "Det här är Norrland, och här snöar det på vintern"... verkar som att vissa av dom trots allt inte känner till det, och blir överraskade av det.

I alla fall så har jag ett mycket knepigt knä. Jag har förstås ont fortfarande, men i alla fall något mindre ont än tidigare. Och det knepiga är att varje natt mellan ca 03.00 och 07.00 så har jag inte ont alls. 

Före kl 3 vaknar jag ett otal gånger, varje gång jag ändrar ställning i sängen, för då gör det ont i mitt knä. Men efter kl 3 och ungefär fram till dess jag vaknar vid 7-tiden, då sover jag ostört och när jag vaknar är jag bara lite öm i knät, men har inte ont på nåt annat sätt. 

Och det stämmer väldigt dåligt med artros-diagnosen. Då ska man få mer ont när man är stilla och sedan rör på sig.... och så är det under resten av dagen sedan. Jag har uthärdligt ont när jag är igång, men om jag sitter stilla en stund och sedan ska börja röra på mig, då gör det nedrans ont de första minuterna... men alltså inte på morgonen. Märkligt det där...    

Salza och jag har i alla flal enats om att vi inte tycker det är kul med all den här snön. Salza gillar att springa omkring i träddungarna och nosa efter fåglar och andra roliga djur, men nu är det så mycket snö så hon tar sig inte ens dit. Tråkigt att bara kunna gå på dåligt plogade gångvägar tycker hon   

Hon försökte ge sig iväg i ett färskt rådjursspår i morse, men gav snabbt upp när hela hon försvann ner i snön. I och för sig ska hon ju inte jaga rådjur, men ibland... om det är fri sikt och inga djur inom synhåll... kan hon få springa ett femtiotal meter i spåret innan jag kallar tillbaka henne. Nåt kul ska hon väl få ha kan jag tycka då...   och i och med att hon alltid går att kalla tillbaka så är det ju ofarligt för alla inblandade.   

Jo jag vet... ni tror mig inte när jag säger så. Men det är faktiskt sant... till och med om vi blir överraskade i skogen och hon har "bytet" inom synhåll, så stannar hon och kommer tillbaka om jag ropar på henne. Men det är klart, i det läget går det inte att be henne sluta jaga och komma tillbaka, då är det raka rör och klara beked som gäller. Och då kommer hon glatt tillbaka till mig, galopperande i full fart...   

Det där lärde vi in, tillsammans med lydiga Teddy, när hon var pytteliten och det sitter som berget fortfarande.  

Näe, nu ska jag kika lite på skidåkningen på TV.... känns som att det blir en lat dag idag... igen. Gäller att samla sig till nästa promenad i snöhelvetet, det lär väl inte vara plogat då heller kan jag tro.