I morse var jag ute med hundarna på deras morognrunda, och det spöregande ute. Och eftersom jag avskyr regnkläder så tog jag mitt stooora paraply istället, och det gick bra det. Hundarna var förstås genomvåta när vi kom hem, men jag var lika torr som när jag gick hemifrån. 

Och nu undrar jag varför det anses så knäppt att gå med paraply när man är ute med hunden? Regnkläder ska det vara, och helst såna där dyra som kostar flera tusen kronor att köpa. Jag avskyr som sagt regnkläder och har i alla år använt paraply om jag ska rasta hundar i regn. Ska man träna är det förstås en annan sak, eller om man ska gå i skogen, men ska man bara gå vägen framåt då är det helt OK tycker jag... eller?? 

Likadant är det med det där med kjol och hundar. Det finns fler än jag som funderat över det här, bl.a på FB, och det var det som fick mig att tänka till. Varför är det så vansinnigt tokigt och galet att ha en kjol på sig på lydnadsplanen??? 

Man går rakt upp och ner, svänger lite hit och dit, men för övrigt så går man ju bara. Vad är det som säger att man måste ha långbyxor på sig?? Fast är det varmt så verkar det eventuellt vara OK med shorts också....  men varför inte kjol???  

Jag har ju stått och skrivit åt tillräckligt många domare i mina dar för att veta att en liten kjol på rätt person där ute på lydnadsplanen direkt skulle ge en hel del extrapoäng.... nåt att tänka på för er som har den "rätta" figuren...     

Nej, jag skämtar inte.... detta är en allvarlig fundering.   En varm sommardag är det väl helt Ok med en kjol, även om man ska träna/tävla med sin hund? Hundens prestation påverkas ju inte, och inte förarens heller...  men jag är övertygad om att det skulle viskas och skvallras vilt om nån vågade skippa de där tråkiga, varma hund-långbyxorna och ta på sig en kjol istället.   

Jag har faktiskt ofta funderat över det där med hundfolkets klädsel under årens lopp... över den där "obligatoriska uniformen" som finns i hundvärlden.  Den som alla de stora tjejerna och killarna har.... har man inte en sån så kan man liksom aldrig räknas på allvar till "de stora"...  

Och "uniformerna" skiljer sig lite åt beroende på vilken gren inom hunderiet man sysslar med... jaktmänniskorna till exempel, dom klär sig ju inte riktigt likadant som brukshundsklubbsfolket. Fast på senare år har dom börjat närma sig varandra... men än skiljer det lite.

Fast vänder man på resonemanget så är det ju så att även om man har den rätta "uniformen" tusen gånger om, så når man kanske inte alltid de resultat som man önskar....  så det sitter trots allt inte i kläderna, även om man ibland skulle kunna tro det.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...