I går när vi var ute, doggsen och jag, så lekte Jippie som vanligt med en pinne. Han bär ofta omkring på pinnar... eller mindre träd... och ibland har han och Ibsen dragkamp om dom, men oftast rusar han runt och roar sig på egen hand med en pinne i munnen.

Och igår hittade han en pinne som han ofta leker med just där... en stor pinne som han gnagt på så att den är alldeles spetsig i ena änden.  

Men rätt som det är så ser jag att han håller den som en cigarr i munnen. Den spetsiga änden in i munnen och så balanserar han den långa pinnen (det är pinnen på bilden) så gott det går medan han springer uppför en slänt. 

Gode värld så rädd jag blev när jag såg hur han bar den.... det var hela tiden bara några få centimetrar från att andra änden på pinnen skulle fastna i snön på marken framför honom, men han rusade helt aningslöst fram på snabba tassar. 

Och innan jag hade hunnit bestämma mig för vad jag skulle göra så fastnar förstås andra änden av pinnen i snön framför honom.  

Som väl är så får han den inte ner i halsen utan den slås ut ur munnen på honom på nåt vis... och eftersom han kommer i full fart så rusar han över den och får den under sig... alltmedan pinnen snurrar runt.... och så hamnar den spetsiga änden upp i magen på honom i stället. 

Han skriker i högan sky... tar sig loss från pinnen och kommer till mig med svansen mellan benen... samtidigt som han stirrar förvånat på pinnen där den ligger kvar i snön en bit bort. 

OK... inget blod i snön under honom... här gäller det att ta det lugnt för att inte göra saker och ting värre än vad de redan är.  Så jag ropar på Ibsen, säger åt honom att ta pinnen och det gör han... och så kommer han och retar Jippie med den och då kan ju inte Jippie motstå utan då tar han tag i andra änden på pinnen och så är dragkampen i full gång.

Men vilken tur vi för en gångs skull hade. Jag vet inte vilket som hade varit värst, att han fått den instucken i munnen/halsen, eller att han skadat magen på den.  Några kallsvettiga sekunder var det i alla fall....

Och kanske var han lite öm där pinnen slagit in i magen på honom, men han reagerade faktiskt inte när man klämde på magen, så det hela avlöpte ju trots allt lyckligt...  pust....