Nu när tystnaden ändå är bruten, menar jag    Fast jag vet imte vilket spår jag ska välja riktigt... väder och vind eller hundträning, eller lite allmänt tjafs bara. Men det blir väl som vanligt, lite av varje kan jag tro...

Vädret är konstigt, det kan jag ju i alla fall konstatera, men inte mig emot. Plusgrader, genomvåt snö, takdropp och fågelkvitter... och ändå är det, normalt sett, nästan 2 vintermånader kvar innan det blir vår. Men inte mig emot som sagt... det får gärna bli "riktig" vår redan imorgon om nu vädergudarna vill det.   

Och nu när vädret är avklarat så tar vi lite tjat om hundträning då....

Det har varit dåligt med träning den senaste tiden men det har varit lite mycket annat runt omkring oss så lusten till hundträning har inte funnits. Men nu har den börjat vakna till igen.... och då visar det sig att Jippie kommer ihåg det lilla han sedan tidigare har lärt sig utan några som helst problem.

Och han är en sån där hund som snabbt erbjuder allt han lärt sig om jag dröjer lite för länge med att tala om vad jag vill att han ska göra. Så kommandot Stanna är flitigt använt, då vet han att han ska avvakta och bara fortsätta med det han gör just då.... alltså behålla den ställning han har just då.  Men det spritter alltid i lilla Jippie så det är inte alltid så lätt för honom att bara vara stilla. 

När vi var ute i morse så kom han flera gånger självmant in till min vänstra sida, och då passade jag ju på att träna lite ditten och datten, bland annat Ligg-kommandot.  Och han lägger sig blixtsnabbt ner, trots att det är ett par dm blötsnö ute. När jag för andra gången sa Ligg så råkade en kråka kraxa till alldeles i närheten och då tappade Jippie helt och hållet fokus på mig och flyttade över det till kråkan. Han satt helt fascinerad av den där jäkla kråkan, och till slut fick jag putta på honom för att han skulle minnas mig. Då tittade han till på mig... "jaha, där står du ja... vad var det vi höll på med då?"... och innan jag hann göra eller säga nåt så ser jag hur han minns... och så slänger han sig ner i snön. Bra minne har han i alla fall, även om det där med fokus är lite jobbigare.   

Men det är kul att han är en "tänkande" hund. Salza är ju också sån, men inte riktigt lika utpräglat. Men dom är ju inte heller speceillt lika i sitt sätt så det är nog det som gör skillnaden. Men Jippie är enormt lättlärd, vilket ju innebär att jag inte får göra alltför många fel när vi tränar eftersom han snappar upp saker och ting så snabbt. 

Och det betyder också att jag nog borde planera vår träning lite bättre än vad jag gör, jag är dålig på sånt. Jag gör liksom det jag känner för just då, och ibland så inser jag efteråt att det blev himla svårt och krångligt för hundarna, men å andra sidan så fixar dom det trots det, och då har dom ju lärt sig nåt även om det var den svåra vägen.   

Men jag vill ju ha hundar som tänker och klurar    och inte behöver få allt serverat på guldfat för att dom ska förstå vad dom ska göra. Jag har aldrig anammat det tankesättet att man alltid ska ha samma ritualer runt ett moment just bara för att hunden ska känna igen situationen och på så sätt få hjälp att göra rätt. 

Har man varit ute och tävlat ett antal gånger så inser man snabbt att man kan drabbas av många märkvärdigheter som rubbar cirklarna. Underliga upplägg på allehanda sätt, kanske tävlingsledare med egna ideer, konstiga apporter, udda hinder och sånt där... lika bra att vänja hunden vid att inget är säkert utan man ska enbart lyssna på matte och göra just precis bara det hon säger. 

Jaja... var och en får bli salig på sin fason....     Nu ska jag i alla fall placera mig framför TV:n en stund och kolla på skidåkarna.