Tedsams blogg

Alla inlägg under september 2013

Av tedsams - 18 september 2013 17:23

Ja förutom att det är första kurstillfället på Jippies slyngelkurs idag så har det varit en annan premiär också. 


Det har ju spöregnat hela långa dan (och hela natten också) och jag känner inte för några långpromenader i det vädret, så Salza fick springa en stund på löpbandet idag. Och det var länge sedan vi använde det, så Jippie har knappt sett det annat än stillastående. 


Men idag tittade han med stora ögon på Salza när hon sprang där med lätta steg.... och han rätt som det var så gjorde precis som han ibland gör ute när hon kommer travande intet ont anande... han anföll henne med hela sin kraft.... vilket resulterade i att dom båda två åkte av bandet. Han är en riktig knäppskalle den där killen... 


När Salza hade sprungit färdigt så fick Kurt hjälpa mig, för då hade jag tänkt att Jippie skulle få prova på också. Inte motionera nåt, utan bara prova på att gå på bandet för att vänja sig vid det.


Så jag satte på honom kopplet, laddade med lite godis och placerade mig i framänden av bandet, Kurt placerade sig vid sidan av bandet om Jippie skulle få för sig att försöka hoppa av. 


Och han är ju ganska så smart den där Jippie... när bandet började röra på sig så ställde han sig snabbt med frambenen på motordelen (som inte rör på sig) och behövde då bara gå med bakbenen. 


Salza gör ju tvärtom ibland.... hasar av bandet så att bakbenen står på golvet och så går hon bara med frambenen på bandet.


Men vi fixade tilll det där med Jippies framben och efter en kort stund så tassade han på så fint så. Han fick gå en liten stund så att vi kunde se att han verkligen gick utan att försöka hoppa av, och medan han traskade på så fick han en och annan godbit som belöning. 


Det var ju bara några minuter han gick på bandet, men när vi senare kom hem efter att ha varit ute på promenad i regnet så såg jag att han sprang och ställde sig på bandet och nosade för att försäkra sig om att vi inte tappat nån godbit där, det gav tydligen precis den minnesbilden som jag ville. Det blir nog inte bli några svårigheter att få honom att springa på bandet.


Salza behövde inte en vänjas vid det, hon betedde sig som om hon aldrig gjort annat redan första gången hon fick prova, men annars så brukar väl de flesta behöva i alla fall en testgång för att vänja sig. 


Jag har tyvärr ingen bild på hans löpbandspremiär, jag kunde ju inte gå ifrån, men jag kan visa en bild på Salza på löpbandet i alla fall. Bilden är ju gammal nu och ni har nog sett den förr... men Salza kan man titta på många gånger.   

   

   

   


Av tedsams - 17 september 2013 19:25

Gårdagens inlägg här i bloggen hade rekordmånga visningar... undrar varför? Men kanske blev dom/ni besvikna om dom/ni trodde att rubriken betydde nåt annat än vad den gjorde...  


Idag har hundarna verkligen haft en tråkig dag. Vi åkte hemifrån klockan nio i morse och kom hem klockan fyra, och hundarna har bara fått ett par korta rastningar under den tiden, för övrigt har dom fått sitta i bilen.


Vi har varit norröver på födelsedagskalas, två uppvaktningar faktiskt. En på rätt dag och en lite i förväg.... och den som var i förväg innebar också att jag skulle koppla in en ny TV, vilket visade sig vara oväntat besvärligt. 


TV:n ville inte hitta några kanaler, och det som borde vara väldigt enkelt drog ut på tiden och till slut slet jag nästan mitt hår i förtvivlan. Lösningen visade sig så småningom vara väldigt enkel.... digitalboxen som skulle förse TV:n med program visade sig vara avstängd, och då lär den inte kunna kommunicera med TV:n heller. 


I min värld stänger man inte av digitalboxen när natten kommer, men det gjorde man i det huset, och det visste inte jag....  men, men .... nästa gång (om det blir nån sådan) lär det vara en av de saker jag kollar allra först. 


Sedan åkte vi vidare till nästa födelsedag, på ett äldreboende. Där tänkte jag ta ut hundarna så dom fick rasta sig lite, och i samma ögonblick jag släppte ut Salza ur bilen så rusade hon iväg och dök in genom den öppna dörren till boendet. 


Stor kalabalik utbröt sedan när jag försökte förhindra att både Ibsen och Jippie rusade efter, för dom var ju naturligtvis lösa... vi har ju så lydiga hundar    


Men när Salza dök upp i dörren på väg ut igen så följde en av personalen med och tyckte att jag skulle låta hundarna komma med in sedan när dom var rastade....  så jag släppte in hela den vilda flocken i det rummet där bl.a husse fanns.


"En flock vilddjur" är väl en av de snällare och tamare beskrivningarna av dom i det läget... jisses, säger jag....  sjövilda, totalt galna, superstressade är väl bara av några av de benämningar som passar in på dom i det läget. 


Och medan jag var helt upptagen med att förhindra att Jippie slängde sig upp på det låga soffbordet där tårtan stod, och husse hade fullt sjå att hindra Ibsen från att välta hela bordet när han trängde sig fram för att komma till sin husse, så noterade jag att Salza var puts väck.


När Jippie väl var infångad och i förvar så rusade jag ut i köket för att se vad Salza var så upptagen med. Och gissa.... hon hade hittat soppåsen och där i låg det kycklingben som hon glatt höll på och smaskade i sig när jag kom rusande.  Hon tuggade febrilt når hon såg mig och lyckades svälja det sista innan jag hann fram.


Hon är makalös när det gäller att leta fram sånt som är ätbart.... och hon föredrog helt klart kycklingresterna i köket framför tårtan på soffbordet som Jippie gjorde vad han kunde för att komma åt.


Fast sedan, när alla galningar var under kontroll, så sänkte sig lugnet över rummet igen... då låg dom snällt på golvet och väntade, men herregud... galnare hundar än de som släpptes in i det där rummet har jag sällan sett.


Nåväl, dom har som sagt tillbringat många timmar i bilen så det var väl inte så konstigt att det slog över kanske, men för mig som tycker uppriktigt illa om uppjagade och stressiga hundar så var det ingen trevlig upplevelse. 


Men nu är vi i alla fall hemma, och tro det eller ej, men hundarna ligger och slappar precis som dom brukar vid den här tiden. Vanans makt är tydligen stor, för inte beror det på att dom är trötta inte. 


Trött är däremot jag, ganska många mil att köra och på det hela en intensiv dag....  en liten dos av Jippie-energi skulle sitta fint. 

   

    





Av tedsams - 16 september 2013 18:33


Jag struntar i att flytta bloggen, den får leva kvar här på Bloggplatsen i alla fall ett tag till. Jag funderar på om jag över huvudtaget ska fortsätta blogga och då är det bara knöligt att krångla med en ny adress och sånt om det kanske bara blir för en kort tid.  


Jag har sagt det förut och jag säger det igen… det känns som att jag redan har skrivit om allting minst en gång redan. Känner det som att jag bara upprepar mig hela tiden, och har man inget att säga eller berätta så är det inte så stor idé att blogga heller.


Fast Jippie har ju inte funnits förut så det jag skriver om honom är kanske lite nytt. Men det händer inte så mycket märkvärdigt på den fronten heller.


Det som händer på Jippie-fronten just nu är att man tydligt kan se att Ibsen hanterar honom annorlunda nu mot vad han gjorde för bara nån vecka sedan.


Ibsen är tuffare mot Jippie nu. Hanterar honom mer hårdhänt och vaktar saker och ting så att Jippie inte vågar komma nära. Tidigare har Jippie fått gjort lite som han velat både med Ibsen själv och med Ibsens pinnar och andra grejor, men det går inte nu. Och Jippie har en väldig respekt för Ibsen, och det är väl tur det.


Och Jippie utvecklas förstås hela tiden nu, det går med en rasande fart. Han är lika hög som Salza nu, och sist jag vägde honom vägde han bara drygt 1 kg mindre än Salza.


Idag när vi var ute ville Salza vara med och leka, och då betyder det att han vill bli jagad. Och det är ju kul att se att hon inte helt gett upp, för hon brukar bli ganska så hårt tacklad av Ibsen ganska omgående, och sedan vill hon naturligtvis inte vara med längre. Nu försökte jag hålla Ibsen i schack lite så att han skulle ta det lite lugnt, men då var det Jippie som vid ett tillfälle lyckades komma ikapp henne och tacklade omkull henne.


Jippie har tydligen lärt sig av Ibsen hur man gör när man ”leker” och det är ju synd.   Salza vill inte brottas och bitas och sånt, hon vill bli jagad, eller möjligtvis jaga någon som är ungefär lika snabb som hon är. Jippie skulle passa bra till det, om han inte redan hade lärt sig dom där ”tackla-omkull-och-kör-över”-fasonerna av Ibsen.  



Vi ska i alla fall börja kurs denna veckan, Jippie och jag. Kanske finns det nåt att berätta därifrån sedan, det är ju en helt ny situation för Jippie.


I morgon ska han också får göra nåt han nog inte gjort förut. Då ska vi åka och gratulera en släkting som fyller år, det är en bit att köra och det lär bli många timmar i bilen för hundarna. Han gillar ju att åka bil, och han brukar sköta sig kanonfint, men han har aldrig behövt tillbringa en hel dag i bilen förut.


Jo då, han ska förstås få komma ut och rasta sig och så, men det blir nog ingen tid för att försöka få bort allt spring som finns i hans små ben. Vi lär nog få sota för det när vi sedan så småningom kommer hem igen…  

   

     




Av tedsams - 15 september 2013 08:44


Vi har ju haft solsken och varmt och fint länge nu, och från och med idag påstås det ju att det ska regna en hel vecka och då blir det inte mer utevistelser än nödvändigt.   


Så i fredags var Jippie och jag till travbanan och tittade på hästar som sprang fort, och det var kul. Det kan eventuellt vara så att jag var den som hade roligast, men Jippie var, i alla fall till en början, väldigt intresserad av de där stora frustande sakerna som fräste förbi i racerfart. 

 


De tre-fyra första han såg var han tvungen att skälla lite på, men sedan insåg han väl kanske att det inte var värt besväret för då nöjde han sig med att bara titta.


Men vi satt på ett ställe där de flesta loppen startade, och där upploppet sedan började, så det var lite tjo och tjim och det var som sagt lite spännande i alla fall. Men efter ett tag blev det intressantare att gräva hål i gräsmattan och käka på pinnar och sånt där.


Högtalarna brydde han sig inte alls om, förutom när omstartssignalen ljöd, då for han upp och lyssnade men det var inte så konstigt den är ju så gäll att det nästan gör ont i öronen.


Men jag fick återigen bekräftat att människor, såna tycker Jippie är totalt ointressanta. Det var en människa som stannade och pratade och ville hälsa på Jippie (en gammal springerägare som inte trodde mig när jag sa att Jippie var en springer, han trodde att dom bara kunde vara brunvita) och Jippie lät sig klappas någon sekund sedan ägnade han sig åt annat.


Precis så gör Salza också, och så vill jag egentligen ha det. Hos Salza är det ju inlärt, med ganska så stor möda när hon var liten, men hur det är med Jippie vet jag inte. Jag har ju hela tiden agerat så att han inte ska springa fram till främmande människor vi möter eller ser ute, men om det haft sån enorm effekt redan eller om det är lite medfött det vete sjuttan.. Han kanske tagit efter Salza och hennes attityd när det gäller det där, men å andra sidan så tar han oftast efter Ibsen när det gäller vanor och ovanor, och han vill ju helst hälsa på alla han ser han.


Ja, strunt samma…. han får mycket gärna strunta i folk så länge han trots allt låter sig klappas och hanteras.


   

Och igår var vi till den närliggande hundklubben och kikade lite på rallytävlingarna där. Vi missade avancerad klass, som väl egentligen hade varit roligast att titta på, men jag fick pratat lite med trevligt folk och Jippie fick träna på att ligga lugnt och stilla i bilen.


Han och Salza var med ute ett tag först och Salza är ju som hon är hon… la sig utsträckt på sidan och somnade i gruset på gården medan jag stod och pratade… Jippie har inte riktigt lika lätt för att koppla av i såna lägen, men vem har det?? Salza är ju lite speciell hon….  


Men sedan åt vi lunch där och då fick hundarna vänta i bilen, och där var dom också när jag sedan stod och tittade på några nybörjarhundar, och Jippie skötte sig kanonfint i bilen. Han låg ner och kikade ut genom grindarna på det som hände i omgivningen. Inte ett ljud hördes och han var som sagt lugn och stilla… kanske påverkad av Salza som fanns bredvid honom, inte vet jag.



Men idag blir det inga såna utflykter. Men jag tror att jag kanske ska träna lite här hemma. Jag såg på Salza i torsdags att vår träning på pallen gett resultat i alla fall. Dom där 270 och 360 –svängarna åt vänster i rallyn, dom gjorde hon mycket snyggare med bakdelen nu.  


Det kan ju eventuellt vara så att träning ger resultat… eller vad tror ni?

   

    

Av tedsams - 13 september 2013 10:57


Ja, lilla Salzan blev överlycklig när vi åkte till klubben för att träna igår kväll. Hon struntade helt i kompisen, som också var där, och struntade i alla andra människor och hundar, hon har i såna sammanhang ögon enbart för sin matte och det är ju enormt smickrande.   


Vi hade första omgången fri träning för rallylydnadsfolket i klubben igår, men det var dålig uppslutning. Det är en hel del jobb med att fixa till en bana med skyltar och alla tillbehör och det vore ju roligt om folk kom och tränade då man gjort sig besväret, men så var det inte.   


Men med så dålig uppslutning så innebär det väl kanske att vi efter några gånger lägger ner den verksamheten, vill inte folk träna under såna former så vill dom inte, det är ju upp till dom det.   


Vi själva behöver ingen bana för att träna. Vi håller på och tragglar med högerhandlingen, Salza och jag, och igår gick det faktiskt hyfsat bra. Nu kan hon i alla fall gå på min högra sida utan att hela tiden försöka slinka över på ”rätt” sida.   


Men nu måste vi ju också lära henne att utföra alla skyltar med utgångsläge från höger sida…. inte helt lätt. Men vi har ju inte kommit igång i år med tävlandet så nu känns det som att vi har hela långa vintern på oss…. och vem vet… till våren kanske vi har fixat de här ”problemen”.   

   


Jippie då… ja han var förstås också med. Och jo då…. han kanske, men bara kanske… noterade att han hade en gammal tjock tant hängande i snöret bakom sig. 

  

Han är en utmaning den killen…. Han är oerhört lättlärd och han är ju hur energisk och alert som helst, men svårigheten lär väl ligga i att matte måste komma på hur hon ska kunna vara roligare och intressantare än allt annat som finns runt omkring.   


Igår fick han träna lite kontakt och lite sitt kvar och så körde vi lite lägganden och sånt där jox, sedan fick han sitta bunden vid sidan av när Salza och jag tränade. Och jo då, på det stora hela så uppförde han sig hyfsat med tanke på att det var första gången han satt bunden, och med tanke på att han såg Salza matas med godis bara nån meter ifrån honom utan att han också fick något.


Och han var så uppskruvad att han inte ens noterade att dom hade skotträning alldeles intill där vi var, och det var väl bara bra kanske.   


När han skruvade upp sig som värst så räckte det trots allt med att jag lugnt sa åt honom att han skulle lugna ner sig och satte upp ett varnande pekfinger åt honom, då gick han direkt ner i varv och satte sig på sin lilla rumpa. Och så sa hans ögon… ”men matte, jag vill också vara med, jag vill inte sitta alls fast här”.  


Men sånt är ju livet när man inte är ensamhund…..



Det där varnande pekfingret, det är en kul grej det. Jag vet att jag alltid har gjort så med mina hundar när dom gjort nåt som dom inte får..… höjt pekfingret och sagt något till dom. Och det där har alla hundar lärt sig…. liksom Jippie också snabbt gjorde.  


Och nu räcker det oftast med att jag bara sätter upp pekfingret så avbryter han sig, jag behöver oftast inte ens säga något. Men…. när han är på det där humöret ni vet… då slänger han sig upp på mig och biter i det där attans pekfingret istället… han är kul den där killen.    


Idag har jag avverkat tvättstugan nu på morgonen, och snart ska vi dra iväg till travbanan, Jippie och jag. Jag vet inte om det så att säga ”behövs”, men varför inte? Vi bor i närheten och det är alltid kul att se fina hästar springa… och så får Jippie se hästar på nära håll och höra högtalarröster och sånt där också.  


Jag minns när jag var där med Salza, då var hon visserligen ett par månader yngre än vad Jippie är nu, men då skällde hon ut den första hästen hon såg och sen var det inte mer med det. Misstänker väl att Jippie gör ungefär likadant....   



      

  

Av tedsams - 12 september 2013 10:39

I förrgår var jag ju iväg och kollade in ett tänkbart ställe för nästa års Rallylydnads SM, och det var ett kanonfint ställe. Så jättelämpligt på alla de sätt, både för tävlande och allt annat som hänger ihop med ett SM....  och inte minst när det gällde möjligheterna att rasta/motionera hundar. 

 


 

En pilgrimsled som heter St. Olavsleden passerar området så man kan, om man vill, haka på den och vandra iväg ända till Trondheim. Fast det kan ju vara liiite långt om man vill hinna tillbaka till nästa dag kanske.   


I alla fall så gick vi några kilometer på den där leden  igår, hundarna och jag. Och dom gottade sig på alla möjliga sätt.... 

 


Det fanns mycket spännande där, skogen runt omkring var orörd sedan många många år och det fanns massor att undersöka. 

     

  

Men det är inte långt från trafik och bebyggelse så även här såg man spår efter klåfingriga ungdomar   


Men det är inte Salza som vält anslagstavlan även om det ser så ut.....     


Mycket vatten i det där området..... till stor lycka för vissa blötdjur. 

   


Fast den här gången lyssnade en viss ung herre på mitt NEJ när vi såg några såna här i en liten bäck   

Vi stod på en liten bro och tittade ner på dom och han var rejält sugen, men han avstod... duktig kille.   

 

 



   

Vi ska nog ta oss till den där leden fler gånger tror jag. Vi kanske inte går ända till Trondheim förstås men vi ska nog utforska en annan del av den en annan dag. 

   

     

   


   

Av tedsams - 11 september 2013 11:52

Efter att ha bäddat och gjort i ordning hundarnas mat, och dessutom laddat ugnen med det vi ska ha till middag lite senare idag, så gick även jag och Jippie ut i morse. Han får inte följa med de andra ut  på morgonen, inte ofta i alla fall. Det är  lite rörigt med 3 hundar och det är mycket folk ute och går på den där rundan som husse går varje morgon. Men idag var planen att möta husse och de andra hundarna nånstans ute, och det gjorde vi. 


Det blev lite spring mellan husse och matte när vi möttes, springa är bland det roligaste som i alla fall Jippie och Ibsen vet. Salza kan nog tänka sig annat som är roligare förstås, men hon gillar ändå att springa så hon låg i som en rem hon också... 

   

   


Och sedan vände vi hemåt allihop. På vägen passerar vi några stooora diken som just nu är fyllda med lervatten eftersom man håller på och gör iordning både gångvägen och omgivningarna. Man gräver på vissa ställen och fyller upp på andra ställen, och allt det där gör ju att en massa lervatten rinner i dikena....


Och naturligtvis så var Ibsen och Jippie ner i det djupaste av dom allihop... Ibsen med sina långa ben klarade sig från att blir våt ända upp på ryggen, men lilla Jippie hade bara huvudet över ytan... hur kul som helst... det tyckte i alla fall han där han plaskade omkring så leran stänkte lång väg. 


Skit... muttrade Jippies matte, när Jippie genomvåt hoppade upp ur diket och drog iväg efter Ibsen som var på vääg i vild galopp efter husse som fortsatt och var en bit framför oss. 


Jippie KOM!  ropade jag för jag såg att det kom en människa gående en bit bort och jag ville förhindra att Jippie kom i närheten av nån, med tanke på all lera och skit som han hade på sig. 


Och lilla lydiga Jippie tvärvände och kom... trodde jag....  han tvärvände och han kom, men han försvann lika snabbt. Han drog iväg mot det där lerdiket igen, och jag ropade NEJ!!!!!! KOM HIT!!!!  med all min kraft....  men det enda som hände var att jag hörde ett kraftigt PLASK när han handlöst slängde sig ner i skiten igen.


Jag gick dit och sa återigen till honom att komma... och han plaskade lyckligt vidare i skiten. Till slut kom han i alla fall upp, vilket han sedan säkert ganska så omgående önskade att hon inte gjort  (näe, jag slår inte mina hundar, men jag skäller på dom med väldigt arg röst när dom hamnat i onåd ) .  


Så arg har han aldrig sett och hört sin matte förr..... men för ett ögonblick så trodde jag faktiskt att han skulle ruska av sig obehaget och skita i att jag var så arg, men som tur är så sansade han sig och insåg att han gjort bort sig.   


Kopplet åkte på och vi travade iväg till husse och de andra hundarna som väntade en bit bort. Och gissa vem som gick som ett litet ljus i kopplet? Och gissa vem som satt som ett annat lite ljus vid min sida när jag stannade? Och gissa vem som inte slöppte matte med blicken där han satt vid sidan och uppmärksamt väntade på vad som skulle hända härnäst? 


Jo jag vet... han är bara knappt 7 månader, men det är ju nu han ska lära sig att man måste lyda det som matte säger. Han hade skött sig så himla bra en stund tidigare då vi stötte på två hundar i skogen. Det var innan vi mötte husse och de andra doggsen och Jippie var lös när han upptäckte två hundar inne i skogen. Han sprang 10 m åt deras håll, men stannade när jag sa till och han kom tillbaka till mig när jag lockade på honom. Och sedan följde han utan vidare med mig när jag gick åt ett annat håll...   


Han har ju skämt bort mig med att sånt där funkar så bra, så jag har väl förmodligen alltför höga krav på hans lydnad i andra sammanhang också, men, men....   Hittills har alla mina hundar alltid klarat av att leva upp till mina krav och det finns ingen anledning att tro att inte Jippie gör detsamma. Han är en smart kille så han kommer säkert att upptäcka att det mest lönsamma är att låta matte bestämma....     

     

    


Av tedsams - 10 september 2013 09:38


Och det är det här med hur man skriver datum. När man ser ett datum som ser ut så här t.ex 130910, så måste man ju egentligen veta om det är en aktuell grej… 10 september 2013… man läser om, eller om det hände den 13 september 2010.


Det är så himla fel att skriva datum på det här sättet, eftervärlden kommer att vara lika tveksamma som jag till vilket datum det gäller.   


Så här ser de ”regler” ut som säger hur datum ska anges i löpande text:

Enligt den internationella standarden ISO 8601 skrivs datum som år-månad-dag med årtalet i fyra siffror (exempelvis 2010-12-03). Den formen används sedan 1970-talet i bland annat Sverige.

Språkrådet rekommenderar att man i löpande text skriver (den) 3 december 2010 eller 3/12 2010 om man bara vill använda siffror. Skrivsättet 2010-12-03 anses olämpligt i löpande text men kan användas vid datering av dokument, i brevhuvud etc.

 

Synd att folk har så bråttom när de skriver att de inte orkar skriva 2013 istället för bara 13.   


Och tänk så bra jag måste ha det, som inte har nåt annat att klaga på….   


Idag har jag några ärenden att uträtta, men först väntar jag på att försäkringsbolaget ska ringa. Hundarnas försäkringsbolag alltså…. jag har begärt ersättning för mediciner med ca 1.600:- och fick en utbetalning på 299:- för ett tag sedan.   


I går när jag ringde kunde människan på kundtjänst inte se mitt ärende, hon låste sin dator påstod hon och kunde sedan inte komma åt mina uppgifter, så hon skulle ringa mig idag. Ska bli intressant att höra hennes förklaring till de där 299 kronorna….  Men försäkringsbolag är ju som dom är så jag antar att det inte kommer att gå smärtfritt att få ut dom där pengarna.


Haha… precis nu ringde försäkringsbolaget och ersättningen är på gång, kommer väl nästa vecka då kanske. Så himla skönt att slippa bråka om det då…. fast de där 299 kronorna hade hon ingen förklaring till, men strunt samma.    


Hundträning nu då…. vi tränar lite bakdelskontroll, Jippie och jag. Ja, hans bakdelskontroll då förstås, och det där med att stå på pallen med framtassarna och röra sig runt med baktassarna det kan han utan problem. Nu gäller det bara för mig att veta hur jag ska göra så att han inte hela tiden söker kontakt framifrån… jag vill ju ha in honom till vänstersidan också. 


Jag har aldrig tränat sånt förut så jag är inte så bra på det här. Jo jag har tränat Salza på det också, men först på senare år, och då hade hon ju redan det där med vänstersidan inprogrammerat i lilla skallen så där fanns inte det ”problemet”.


Jaja, det löser sig väl det också….

   

För övrigt så tränar vi på läggandet, både från sittande och från stående. Jag vill att han har två olika rörelser för det och än så länge, när jag sitter bredvid/framför honom när vi tränar, så funkar det. Men han blir lite väl fixerad vid godiset tycker jag, jag tror inte att han alltid är helt medveten om vad han gör….    

   

   

Och så tränar vi på stadgan. Mest på att sitta kvar tills han får lov att springa iväg, och det funkar bra. När jag kopplar loss honom när vi är ute så får han aldrig springa iväg förrän han tar ögonkontakt och det vet han. Men ibland så står vi där ganska så länge, han och jag… då är han så fascinerad av vad de andra två doggsen gör så då glömmer han att han ska ta kontakt med mig. Men han springer inte iväg, han sitter där han ska och är helt uppslukad av vad de andra gör, men så plötsligt ser man att 10-öringen ramlar ner och han vänder upp huvudet och tittar smäktande på sin matte och då får han förstås skutta iväg.  

   

Senast när vi badade så tyckte jag att det var dags att prova det där med stadgan vid dummykast också, men det var svårare det. I och för sig så är det ingen panik med just det, men nån gång måste man ju börja. Fast han har ju redan fått en hel del fula ovanor i det sammanhanget förstås.   

   

Att bada ihop med galne Ibsen och badtokiga Salza ger inte de bästa förutsättningarna för lugn och stadga precis, men som sagt…. ingen brådska med det direkt. Det finns annat som är angelägnare…. och när stadgan så småningom sitter där ovillkorligt, då sitter den i alla situationer… förhoppningsvis.

    

  

Inkallning sysslar vi också med förstås, men, men….. Han har blivit lite nonchalant på det sista. Håller han på med något så kommer han när han är klar, men det hör väl åldern till antar jag. Lite vuxnare, lite närmare könsmognaden och lite självständigare…..


Fast det är ju då man ska befästa den där ovillkorliga inkallningen förstås….

  

    

Det blev mycket ”ovillkorligt” ser jag… men just stadga och inkallning är ju tvunget att vara ovillkorliga, annars funkar det ju bara när inget roligare lockar. Och så finns det en sak till som måste vara ovillkorlig och det är att reagera på rätt sätt vid mitt NEJ!


Och där är vi en bra bit på väg. Nu går det att få honom att avstå från att bada i alla lerdiken vi passerar, men då får jag vara på alerten och säga till redan när tanken dyker upp i hans huvud., men då funkar det.


Och igår passerade en annan hund på bara 20 meters avstånd och jag kallade för en gångs skull inte in mina doggs och satte dom vid sidan som jag brukar, utan jag ville se vad Jippie gjorde.


Salza bryr sig ju inte, Ibsen stannade till och tittade lite intresserat men fortsatte när jag sa till honom att gå vidare, och lilla Jippie stannade också, stirrade helt fascinerad på den främmande hunden och såg ut som att han kanske skulle kunna tänka sig att springa dit, men vände upp och följde med mig när jag sa ”NEJ, här går vi!”


Kanonbra tycker jag…    


Men det där med att lära hunden att gå lös trots störningar runt omkring, det måste man göra tidigt. Det finns en annan hundägare här i området som är helt fascinerad av att jag vågar ha Jippie lös. Ja hon uttrycker sig så… vågar.


Men vågar man inte det med en valp, då kan man ju aldrig ha hunden lös sedan. Hur ska man då kunna lära den hur den ska uppföra sig i olika situationer? Fast man får ju inte direkt gå och halvsova på promenaderna, det gäller att vara på alerten och ha lite fantasi så att man ser eventuella frestelser innan hunden gör det.



Förresten…. ikväll ska jag sedan åka iväg och kika på ett område som eventuellt är aktuellt för det SM som vi ska ha här i Sundsvall nästa år… Räddnings- och Rallydnads SM. Det lär väl bli en massa jobb med det förstås, men det är ju jättekul…    


Och så går dessutom Lydnads- och Agility SM i Sollefteå nästa år också, kul att kunna få se de allra bästa ekipagen i verkligheten. Jag har ju ”bara” 12 mil till Sollefteå…    

  


Näe, nu ska jag dra iväg och uträtta mina ärenden, skönt att få det gjort tidigt på dan.

    

    





Skapa flashcards