I morse var jag ute i en dryg timma med hundarna. Det småregnade hela tiden, men vem bryr sig? Inte hundarna i alla fall...     

Jippe kan inte gå, han springer hela tiden. Han springer för att hinna ikapp Ibsen, han springer för att komma tillbaka till mig, han springer för att kolla vad Salza nosar på där borta... ja, han springer oupphörligt när vi är ute.

Idag gick vi en väg där det är diken och halvhöga slänter på båda sidor om vägen. Vem tror ni sprang ner i diket, uppför slänten, ner i diket igen, över vägen ner i andra diket, uppför den slänten, nerför slänten och ner i diket igen, över vägen, ner i diket, uppför slänten, nerför slänten, ner i diket , över vägen.... ja ni kan fortsätta så i ungefär 1 km så har ni bilden av vad Jippie sysslade med. 

Och när vi gick längs med ett fält med högt (blött) gräs så lekte han känguru i det där höga gräset... hoppade och skuttade runt som den värsta gummiboll. 

Så småningom kom vi hem, och när jag hade torkat 3 dyngsura hundar så fick dom mat, sedan torkade jag mig själv och bytte kläder och så... och så satte jag mig för att käka frukost, och Ibsen och Salza slog sig till ro under matbordet. 

Och Jippie då? Om nu nån av er trodde att han låg utslagen nånstans så trodde ni fel. När vi andra satte oss stilla då började han rusa runt med en pipleksak och försökte få igång de andra hundarna. Det gick ju inte förstås, dom gav honom knappast en blick en gång.

OK då, tänkte Jippie, då leker jag väl själv då.... och så rusade han runt, runt, runt i lägenheten med sin pipleksak, Slängde den hit och dit, fångade den med ett högt skutt i luften,  för att sedan ta ett varv runt lägenheten igen.  

Inte förrän jag blev alldeles utmattad av att se och höra honom, och sa till honom att lägga sig och vila, då slutade han.... men under protest kan vi väl säga. 

Snacka om att den hunden har kondition så liten han är..... jo då, ett livligt temperament också förstås, men han orkar hur mycket som helst, utan att bli trött. Kan ju vara så att alla våra "promenader" där han ägnat tiden åt att försöka springa ikapp Ibsen har gett honom en superkondis. 

Numera går vi ju promenader på ett annat sätt än tidigare. När Jippie var lite yngre rörde vi oss mest på ett litet område, men eftersom Ibsen springer hit och dit och Jippie springer efter hela tiden (om han får) så har det ju blivit en hel del springande för Jippie i alla fall. 

Känns som att jag skarpat ett monster när det gäller konditionen... hur ska man få den killen trött? 

Jo... med hjärngympa då förstås, det blir domju trötta av.   I all synnerhet de där små liven som inte har så stor erfarenhet av att jobba med huvudet.  

HA... HA.... HA...

I går åkte jag iväg för att lägga ett litet spår åt Jippie, och så skulle vi göra lite annat också, Lite sånt där som kan kallas hjärngympa tänkte jag.

Först blev det en liten rastningsrunda i skogen där han och Salza undersökte varenda liten doft som fanns.... sedan tränade vi lite bakdelskontroll på pallen. Sen tränade han på att sitta stilla och titta på när Salza tränade bakdelskontroll, och det var lite svårt... för Jippie alltså. 

Sen fick dom sitta i bilen medan jag gick ett litet spår åt Jippie.  Och när jag kom tillbaka till bilen så släppte jag ut hundarna igen, tänkte plocka lite hallon medan vi väntade på att spåret skulle ligga till sig en liten stund. 

Svisch... så det, så såg jag bara rumpan av Jippie när han tog mitt spår och i full fart bakspårade från bilen ut i buskagen där spåret låg. 

Jag ropade och gastade och skrek.... ingen Jippie....  och jag kände hur blodtrycket steg till en farlig nivå....   Finns det nåt jag avskyr så är det när hundarna helt enkelt skiter i mig och det jag säger....   

Nåväl, han kom farande ut ur skogen efter en stund... men då var han i onåd hos sin matte så då åkte han in i bilen igen, och det var många fula ord som han lärde sig av sin matte då.   

När jag plockat färdigt hallonen så tog jag ut honom ur bilen igen... en glad sprallig hoppande hund, totalt oberörd av mattes utbrott en stund tidigare. 

På med halsband och spårlina och så iväg mot spåret..... och han spårade och spårade och spårade. Det blev lite struligt ett tag för det började blåsa kraftigt, en förvarning om en åskskur... så han fick lite jobb med att hitta rätt där jag svängt i spåret, men han jobbade hela tiden. Letade reda på spåret igen när han tappade det, och kom till slutet där det låg godis och väntade. 

Tydligen hade han inte bakspårat ända dit för då hade ju godiset varit borta... men han ville inte sluta spåra när godiset var uppätet, han skulle fortsätta där spåret fortsatte.  Men vi löste det, och gick tillbaka till bilen en annan väg. 

Sedan fick han och Salza leta grejor i det höga gräset, och det är toppenkul, det tycker dom båda två. Full fart och dom ger sig inte förrän dom hittat det dom letar efter. Gräset var högt och det var inte så lätt att ta sig fram, men dom jobbade och slet en lång stund i värmen. Matte var ju så dum att hon envisades med att hela tiden slänga ut grejorna igen, trots att dom med möda nyss hittat och lämnat över dom till henne...   

När vi kände oss färdiga med det så blev det lite positionsträning, på både höger och vänster sida för Jippies del. Några små svängar hit och dit, men mest fokus på att sitta rakt och i rätt position vid sidan. 

Sen åkte vi hemåt.... och Jippie slängde sig utmattad ner på sin filt så fort vi kom hem.  HA HA....  trodde ni det???

Jag har som sagt skapat ett monster.....  motorn och viljan att jobba fanns ju med från födseln förstås... men konditionen är nog jag skuld till.... och de tre sakerna i kombination, dom vill det till att en gammal matte orkar med.