I alla fall än så länge. Vädret har en tendens att ändra sig frampå eftermiddagen, då blir det molnigare och sämre väder, igår rentav regn hela kvällen.   

Fast i förrgår, då var det regn på natten och på förmiddan och sedan när jag gick ut med doggsen då kom solen och då blev det bastuvärme ute.   

Men det stod i tidningen idag att det har varit kallaste juni på många, många år, och det kan man ju lätt tro på. Det är väl dags för lite sommarvärme nu, annars hinner vi ju nästan inte få nån sån innan snön börjar dala ner igen.   

Ni vet, jag har ju ofta sagt att jag inte tycker om överraskningar. Jag gillar ingen form av överraskningar, inte ens roliga sådana. Och det beror säkert på mitt allmänna kontrollbehov, överraskningar har man ju ingen kontroll över….   

I alla fall så ringde telefonen i lördags, precis när jag kommit hem från hundpromenaden.  Det var en kollega från förr i tiden och han var här uppe på semester tillsammans med sin fru, och nu tänkte dom hälsa på om det passade….

Och det är väl en av de få gånger som jag uppskattat en överraskning… det var kanonroligt att träffa honom igen. Vi jobbade på två olika myndigheter (grannmyndigheter) med exakt samma arbetsuppgifter, och vi har gått massor av kurser och utbildningar tillsammans under årens lopp. Och vi har varit på konferenser tillsammans, och vi har under många år stött och blött alla problem som dykt upp på jobbet….

Jag har ju ingen kontakt med mina tidigare arbetskamrater, och det känns inte så himla angeläget heller, men om jag nu skulle välja nån som jag skulle vilja träffa efter dessa 9 år som gått sedan jag slutade och flyttade hit upp, då skulle det nog vara han.

Och han var sig lik, på alla de sätt…. och det var ju skönt. Ibland när man träffar på människor som man inte sett, eller pratat med på länge, då kan det ju bli lite krystat och lite ansträngt. Men med honom var det som om vi pratats vid förra veckan….

Som ett exempel på att tonen mellan oss alltid varit hjärtlig men kanske lite rå, så kan jag ju berätta att han ringde hit en gång några månader efter det att jag flyttat hit.  Kurt svarade i telefonen, och han presenterade sig som min tidigare arbetskamrat och så säger han att han måste ju ringa och kolla läget, för han undrar så….  "Hur fan är det att leva ihop med Barbro??"

Jaja…     

För övrigt så händer det nada här….  det är ju inte så våldsamt upphetsande när veckans matshopping är det mest spännande som sker.  

Nu har kommunen dessutom gått ut med varningar för skabbrävar här i området också….  det finns tydligen massor av såna stackare i skogarna här, och dom varnar hundägarna för att det lätt smittar över till hundar, och det är ju tyvärr sant.

Så nu när jag har gått hela vinterhalvåret och längtat efter att kunna gå i skogen med hundarna, då ska man behöva vara rädd för rävskabb om man sticker dit näsan…. inte alls kul.  

Fast fördelen med våra hundar är att dom springer på vägen/stigen om det finns en sån.  Dom ger sig inte in i buskagen så ofta, det är bara Salza som då och då gör en utflykt dit till nån spännande doft. Och dom där skabbisarna hänger ju inte direkt i luften och väntar på ett offer… dom finns på träd där rävarna kliat sig, och på högt gräs och buskar där rävarna passerat eller i legor där rävarna vilat.

Men det är klart… känner hundarna doften av en räv som nyss passerat då ger dom sig väl iväg in i grönsakerna förstås….   jaja… inte sjuttan kan jag avstå från skogen hela sommaren inte.  Vi får väl chansa och hoppas att skabbrävarna inte väljer samma område som vi….

Jag minns en gång för många år sedan när jag var på jaktprov med Samson. Vi gick i terräng med högt gräs och lite buskage, det var en hund som jobbade och många hundar som gick efter och tittade och väntade på sin tur. Som väl är så satt mina hundar i bilen just då….

För rätt som det är så kommer det en stackars ynklig skabbräv rusande mitt uppe i alltihop. Han sköts förstås direkt, men alla som hade hundar med sig i det området fick ju rådet att bada hundarna ordentligt i speciellt skabbmedel så snart de kom hem…. inte så kul att få sånt med sig hem från ett jaktprov, men sånt kan förstås hända. Skönt att räven slapp sitt lidande i alla fall….

Jag var förresten till stora köpcentrat i går också. På lördagen regnade det ju hela förmiddan och en bit fram på dagen, och igår var det solsken och varmt…. och då tänkte jag så här…

När det regnar åker "alla" till köpcentrat, och när solen skiner och det var VARMT ute, då åker dom INTE dit…. och tänk så rätt jag hade.  Det var nästintill tomt och öde jämfört med hur det brukar se ut där.  

Och jag hade ett ärende till Kjell & Co, och där brukar det ju alltid stå massor av farbröder i kö…. igår var det alldeles tomt där, förutom två expediter… och så jag då.   

Jag kommenterade det, och en av killarna flinade lite och sa att "du skulle du sett igår, vi hade nog aldrig mindre än 40-50 st i kö här under hela dan, idag ska vi njuta av lite lugn och ro".

Hoppas ni har en fin vecka framför er…. och att solen skiner på er varje dag!!