Ja en sån är jag… en paragrafryttare, kallas det ibland också. Nån som är petnoga med att regler och förordningar och bestämmelser följs, och som anser att gör man något så ska man göra det rätt och riktigt, inte lite hipp som happ och som det faller sig.   

Kan man inte göra saker och ting så som det ska göras, då kan man säga det och överlåta det till nån annan, som kan. Eller, allra helst, lär man sig hur det ska vara och gör på det rätta sättet.

Jaja, gäller det egna privata saker så skiter jag väl i hur var och en gör det, men nu tänker jag på sådana sammanhang där andra människor är inblandade. Och framför allt på såna tillfällen där någon betalat för att få vara med…. typ hundtävlingar eller kurser eller så.

Då kan man inte använda det tillfället till att lära sig av sina misstag, dom misstagen ska vara gjorda långt innan det blir skarpt läge.   

Glada entusiaster är ju jättekul att träffa på, och engagerande och roliga och allt sånt där… men var sak har sin plats och tid. Glada entusiaster platsar inte i alla sammanhang, i vissa fall krävs glada proffs. Om man nu ska sträcka sig så långt att man kallar pålästa, duktiga, kunniga människor för proffs.   

Men jag vet…. jag är gammal och omodern, och framförallt jobbig. Man ska inte vara så noga, och man ska inte bry sig… och om ni visste hur gärna jag skulle vilja vara sån.   

Kunna ta allt med en klackspark och strunta i följderna…. men sån är man inte om man är ett kontrollfreak. Och ovanpå allt annat så är jag tyvärr ett sådant också…. isch… stackars omgivning.  

Jaja… gammalt tjafs det här. Det är ständigt återkommande i min värld och i min blogg, men jag avskyr verkligen när saker och ting inte sköts så som de ska.  

Nog om det…. var bara tvungen att bladdra ur mig lite….  

Gårdagen var en bra dag såtillvida att vi tog en härlig långpromenad, hundarna och jag.   Man kan gå i skogen utan problem nu, och även om det låg lite snö här och var så var det mestadels barmark.

Vi började vår promenad i skogen och kom så småningom ut på asfalterade gångvägar, men då hade hundarna gått av sig det mesta springet i benen, så då lunkade dom på i lagom takt och kunde få gå lösa där också.

Vi passerade ett hus där en kvinna höll på och vårstädade på tomten. Och det visade sig att hon hade en riesen från samma uppfödare som Ibsen kommer ifrån. Så vi babblade bort en stund där, men frånsett det så knatade vi på i hyfsad takt hela vägen.

Jag mätte inte sträckan vi gick, men jag har för mig att jag mätt nästan samma sträcka nån gång förut och att det då blev hyfsat många kilometer….

Det är skönt att man kan traska omkring var man vill nu utan att snön lägger hinder i vägen.

Näe, hon har inte somnat, är nog bara våldsamt trött på mattes fotande... eller också har hon solen i ögonen   Men hörrni... varför blir en del blåsippor alldeles rödlila i färgen??? Nån som vet??

Det är ju bara det att jag saknar min braiga skor när jag går promenader…. dom där som är utslitna nu och som jag inte haft möjlighet att ersätta. Sista halvtimmen innan vi kom hem hade jag nedrans ont i min ena fot, men eftersom alternativen inte är så många, så är det ju bara att knata på tills man är hemma igen.

Men när vi kom hem upptäckte vi att Ibsen blödde från en tass. Det var blodspår i hela huset helt plötsligt… och det visade sig att han skurit upp en trampdyna.   Fast idag verkar det som att såret redan dragit ihop sig hyfsat, men vi får väl vara lite försiktiga med vart han går så att såret inte spricker upp igen.

Det ordnade i alla fall sysselsättning åt mig som ska tvätta mattor i eftermiddag då…. och så ska jag åka och köpa galltvål. Nåt som jag aldrig hört talas om förr, men kikar man runt på nätet så sägs det att det är suveränt bra för att ta bort allehanda fläckar, bl.a blodfläckar. Vi får väl se…..   

Ibsen lyckades i alla fall grisa ner en stor och tung matta som jag inte kan tvätta, så där ska jag testa galltvålen och råden jag hittade på nätet.

Tur att man har hundar som håller en sysselsatt… fast blodiga mattor är väl inte den optimala sysselsättningen förstås.

Det blir i alla fall ingen långpromenad idag igen…. bara en kortis med tanke på Ibsens tass. Vilken nedrans tur jag haft på senare år med mina hundar, det känns som evigheter sedan vi hade sönderskurna tassar… trots allt glas som finns överallt… och det är ju skönt.   

Men allra först ska jag plantera om några blommor som jag länge tänkt göra utan att det blivit gjort, men nu ska det ske. Hoppas att dom inte dör knall och fall sedan….   

Önskar er alla en fin vecka……