Ja man kan verkligen säga att underlaget vid dagens promenad var både – ock.

Fortfarande massor av snö på sina ställen (de flesta ställen faktiskt) ……

Men alldeles intill såg det ut så här....…

Stora områden med barmark…. härligt.    

Det känns nästan som att våren är här nu, även om det fortfarande finns mycket snö kvar, och även om det troligtvis kommer mer snö innan man kan vara säker på att vintern är över.

Men nu finns det hopp i alla fall….

Dom är inte många, och dom är inte så stora ännu… men dom finns… och det är ju huvudsaken.   

…... att utrusta sig med bilbälte, se sig för innan man går över gatan eller ta på cykelhjälm eller gardera sig med en massa andra säkerhetsåtgärder som ska förhindra att man råkar illa ut i vardagen.

Läser man gårdagens nyheter så inser man att alltihop är ett enda stort lotteri, oavsett vad man gör eller inte gör.

Nu tänker jag på den stackars människan som blev knivhuggen med en machete-liknande kniv utanför sjukhuset här i Sundsvall igår. En helt totalt okänd människa hoppar på henne och skär henne så illa i huvud och ansikte att hon först fraktas till Umeå för specialistvård och sedan därifrån till Uppsala.

Galningen drar iväg på E4:an söderöver, kör av vägen och en minibuss med naturbruksstudenter söderifrån nånstans stannar för att hjälpa. En av lärarna knivhotas och minibussen kapas…. med en av elevernas hund kvar i bilen. När galningen lite senare påträffas är hunden svårt knivskuren och idag på morgon säger man att den nu är död.

Jag menar… det är ju inte direkt det första vansinnesdådet man läser och hör om. Hur i all världens dar kan alla dessa galna människor gå omkring överallt i samhället? Finns det ingen instans nånstans som noterar att dom är just galna?

Fast det är väl ingen som bryr sig förstås…. man läser ju också inte så sällan om anhöriga som förgäves vädjar om hjälp för sina sjuka släktingar, utan att få nån som helst respons från samhället.

Visst är det synd om dom som är sjuka, men jag är i alla fall så enkelspårig så att jag tycker mest synd om deras offer.. och deras anhöriga förstås. Så länge dom sjuka är sjuka så tror jag inte att dom lider av sina gärningar….. vilket offret och deras anhöriga däremot ofta får göra under hela sitt liv.

Ja, herregud, man vet verkligen inte vad morgondagen har i sitt sköte. Den där stugan långt, långt ute i skogen låter mer och mer lockande tycker jag….   

Vet ni att i natt har jag sovit nästan hela natten. Jag stoppade i mig två av dom där hostdämpande pillren i går kväll, och det gjorde tydligen susen. Jag har visserligen hyfsat ont i huvudet idag, om det nu beror på pillren eller ej vet jag inte, men jag har i alla fall sluppit hosta mig genom hela natten. Att jag kommer att få hosta mig genom hela dagen kan jag stå ut med, det är inte alls lika jobbigt som natthosta.

Eftersom husse åkt på en rejäl förkylning så gick han till sängs extra tidigt igår. Jag satt kvar i soffan framför TV:n, Ibsen gick med husse och la sig, och Salza stannade hos mig.

Efter en liten stund gick hon fram till husses TV-fåtölj (där hon brukar ligga när den är ledig) men hoppade inte upp utan vände och kom och satte sig på golvet framför mig där jag halvlåg i soffan. Där satt hon och stirrade på mig en låååång stund…..   

Vad vill du? frågade jag. Det händer inget nu, lägg dig ner du också.

Men hon satt där hon satt, och stirrade stint på mig. Jaja, tänkte jag, hon får väl sitta där om hon vill då. Men efter en liten stund så såg jag att nåt blänkte till vid nosen på henne.

Vad har du där? frågade jag. Får jag se! Och då reser hon på sig och ger mig husses TV-glasögon som hon antagligen hämtat upp från golvet vid hans fåtölj…    

Hennes klantiga matte förstod inget alls, men hon satt troget där, med glasögonen i munnen, och väntade på att få lämna av dom. Och hon bär så himla försiktigt… till och med jag som har glasögon som kostar nästan 9.000:- (VARFÖR ska glasögon vara så dyra???) skulle låta henne bära dom utan att vara rädd för att hon skulle ha sönder dom.

Idag finns det lite kläder som ska strykas här i huset, men jag ska göra så lite som möjligt idag. Jag är livrädd för ett bakslag på den här influensan eller vad det nu är… och jag vill inte missa helgens utbildning…. så förutom strykning, hundpromenad, middagsjox och sånt där annat tvunget, så ska jag vila mig… idag också.   

Hoppas ni får en härlig avslutning på veckan!