Ni har väl många gånger hört mig säga/skriva att människor är som de är, de förändras inte. De kan möjligtvis lära sig att utåt, på ytan, uppföra sig annorlunda, men innerst inne är och förblir vi den vi är.  På både gott och ont förstås…..

Och nu vill jag väl påstå att detsamma gäller hundklubbar. Eftersom jag (och andra mig närstående)  fick ordentligt på pälsen för några år sedan när jag påpekade ditten och datten som inte sköttes riktigt efter "regelboken" (det blev ett jäkla liv enkelt uttryckt, några av er kanske kommer ihåg?), så ska jag vakta min tunga den här gången och inget säga.   

I alla fll inget annat än att inget förändras… allt är som det var, och de ytterligt små förändringar som "bråket" ledde till, de är nu återställda till sitt gamla skick.   

Och därmed är väl alla nöjda då antar jag… utom jag. Men jag är gammal och trött nu och orkar inte bry mig…

Fast… vän av ordning som jag är, så är det i alla fall en bit inom mig som protesterar vilt… fast skit samma… varför bry sig???    

Vi var i alla fall ute och tränade lite rallylydnad idag igen. Idag byggde vi en bana… vilket inte alltid är så himla lätt om man vill få till det bra…  . och det är kul, det där med rallylydnad.    

Fast jag måste upprepa vad jag sagt tidigare… man ska nog inte blanda ihop det med tävlingslydnad i de högre klasserna.   

Salza är klart förvirrad av en del av momenten, och vi kunde idag konstatera att vi har belönat alltför mycket i de här sammanhangen. Från strikt tävlingslydnad där man berömmer och belönar minimalt under ett program, så har vi öst på med beröm och belöningar under det att vi gått rallybanan.

Så liten Flygmyra har fått korv-slutning (kortslutning säger andra) i sin lilla hjärna.  Det finns bara korv i skallen på henne, vilket innebär att hon inte kan fokusera på nåt annat än när korvbiten ska komma.   

Så löjligt…. hon behöver inga korvbitar för att genomföra ett rallylydnadsprogram. Hon kan ju alla momenten i nybörjarklassen, det är ju bara att kommendera henne så gör hon det hon ska. Sen kan hon få lite muntligt beröm och uppmuntran på vägen och sen sin belöning efter de där 2 minuterna som en rallybana tar…..

Jisses, hon är ju van att jobba igenom ett helt elitlydnadsprogram utan belöning, helt klart klarar hon även en rallylydnadsbana.  Det är hennes virriga matte som, som vanligt, inte har tänkt till ordentligt i förväg.  

Men vi pausade en stund också, och då lekte Gimzo och Salza "Herre på täppan". Fast Gimzo är en riktigt gentleman. Även om han hinner först fram till Salzas boll så tar han den inte utan lämnar den till Salza. Fast han kanske egentligen är en liten fegis…. hon signalerar antagligen "rör du min boll så är du död!!!"    

Fast här tror Salza att bollen finns i snön nedanför snöhögen, och letar febrilt där, så Gimzo kan i lugn och ro leka med den där högst uppe på toppen….

Men efter en stund är ordningen återställd……

Hoppas ni har haft en fin helg…. och att den kommande veckan blir bra!!