Extra gnälligt: Jul…  hette ett TV-program som gick i går på julaftonen och som jag råkade ramla rakt in i.  Så underbart…     fast det var ett brittiskt program så man fick "översätta" det som sas till svenska förhållanden ibland, men jisses så träffande.  Och så härligt med folk som vågar gnälla på julen och säga precis vad dom tycker…..   

Fast inte vet jag.. dom kanske hade ett manus…  träffande var det i vilket fall tycker jag, som själv inte är så förtjust i just själva julaftonen.

Och sedan tittade jag på ett norskt program som hette: Mitt år som valp… och det kan jag verkligen rekommendera om det nån gång skulle gå i repris. Inte så mycket pga hundsnacket, utan mer för alla superduper vackra naturbilder.  

Det var bilder från en flat-valps första år, många fina bilder där också, men det var också mängder av vansinnigt fina bilder på andra djur som finns i den norska naturen.  Inga lejon och noshörningar och sånt, utan vanliga svenska djur.. eller norska var dom förstås… men i det här fallet är det detsamma och bilderna var verkligen kanonfina.    

För övrigt har det hänt ingenting här, men vi har överlevt julen så här långt och det är inte illa det heller.  För Kurts del består dagarna av att  hålla sig i sängen och försöka stå ut med värken.   

För min del är dagarna precis som vanligt…  plock och plock och plock, och så matlagning och hundrastning… och så bloggande.     Om det inte var så att jag såg alla juleljus som är uppsatta överallt så skulle jag inte ha en aning om att det är jul, livet tassar på i samma gamla vanliga hjulspår oavsett vad almanackan säger.

Men igår hade vi solsken och en ljuvlig vinterdag med bara nån grad kallt, och idag är det precis likadant, en kanonfin vinterdag. Och eftersom jag inte mår så himla bra för tillfället, och inte orkar pulsa omkring i snön utan föredrar plogade gångvägar just nu, så var jag ute med hundarna på en rejäl långpromenad i morse…. innan alla andra vaknade och hann ut.

Och tänk… vi hann gå i långt över en timma innan vi såg en enda människa eller bil ute, och det i ett stooort bostadsområde….  Det var härligt tyckte hundarna, dom fick ju springa lite hur som helst då.  Och dom åt sin frukost med god aptit ( fast det gör dom ju alltid) efter vår promenad på två timmar.  Nu får dom slappa några timmar, och så ska vi invänta mörkret innan vi går ut igen, då har nog alla andra promenerat färdigt tror jag. 

När vi kom hem efter promenaden slängde sig Salza över sin leksak som hon fick av Tomten igår. Den gillade hon verkligen… fast den är redan liiite söndergnagd förstås…  men den piper jättemycket och jättehögt när hon biter i den… skitkul tycker Salza.   

Ibsens leksak har tyvärr redan hamnat i soppåsen    han är rent ut sagt för jäklig med att bita sönder sina saker….    

Hoppas att Tomten   hade med sig precis allt som ni önskade, och att ni får (har) en fin fortsättning på helgen!   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Japp, så får det bli. En massa strul och inga svar från supporten, så nu byter jag bloggplats till    www.tedsams.blogspot.se   Lite sorgligt... jag har bloggat här i många år nu, men det krånglar lite för mycket. Krångligheter har jag no...

Ja det är ju en gammal sanning som man alltid kan lita på. Eller.... man får vad man förtjänar.... det är också ett ordspråk som oftast stämmer.      Och den här gången syftar jag på hundträning.... inte andra klanterier jag gjort..    Vi skulle ...

Ja, min Salza är en liten stjärna hon. Det visade hon i och för sig tidigt, men det håller i sig, trots stigande ålder och nästintill obefintlig träning.      I morse när vi var ute så skulle Jippie få leta upp en pinne som jag gömt i en rishög. ...

Hösten är min tid....  njuter av lite kyliga, klara dagar då man måste ta på sig en tröja eller jacka för att inte frysa när man går ut.    Både igår morse och idag vaknade jag till strålande solsken från en klarblå himmel... eller... solen hade ...

Under den gångna helgen har ju Rallylydnads-SM gått av stapeln här i Sundsvall, och jag försökte vara på plats så mycket jag kunde. Sällan man får chansen att se landets bästa ekipage på nära håll eftersom de allra flesta av dem hör hemma många mil h...