När jag åkte till sjukgymnasten idag på morgonen så hörde jag att trafikradion varnade för en älg som kommit på fel sida av viltstängslet längs E4:an. Och mycket riktigt… när jag passerade den där platsen så stod det en stor ståtlig älg på fel sida stängslet och stirrade trånande in mot skogen på andra sidan. 

Stackarn….    

Jag vill visserligen inte få nån älg på motorhuven när jag är ute och åker bil, men jag tycker ändå synd om dom.  Man ser ofta älgar och älgkalvar som hamnat på fel sida stängslet, och jag kan mycket väl föreställa mig den panik dom känner med all trafik som susar förbi i full fart på så nära håll.   

Som väl är så slapp jag se den här älgen ligga död vid vägkanten när jag åkte hemåt sedan, förhoppningsvis hade den väl hittat nån öppning i stängslet kanske. Men på nåt vis känns det som att vi människor är väldigt egoistiska i vårt agerande gentemot djuren.    

Men jag har alltså varit till sjukgymnasten idag och han böjde och vred och vände på mitt stackars ben så det nästan lossnade, satans ont gjorde det i alla fall. Och han kom fram till att det nog kanske, eventuellt, möjligtvis, är en inflammerad slemsäck i höften som gör att jag har så ont.

Men jag har ju också en massa konstigheter i ryggen också, och när han tittat på de gamla röntgenplåtarna så trodde han att det kanske, eventuellt, möjligtvis, även var en påverkan från ryggen på ischiasnerven…

Så han tog fram stora laserpistolen och bestrålade mig…. ja, så stor var den kanske inte, den där manicken, men laser var det. Och han var inte säker på att det skulle hjälpa, men det var det han i första hand ville prova påstod han.   

En gång till, på måndag, ska han försöka stråla bort det onda… sedan blir det antagligen en kortisonspruta.  

Och det slutar väl med en spruta kan jag tro för inte känns det nån skillnad av den där första strålningen inte… men det kanske det inte ska göra heller… inte vet jag. Han var väldigt vag på den punkten… sjukgymnasten.

Tävlingen i helgen är i alla fall förlorad. Jag orkar inte gå ett helt fritt följ med vanlig marsch och språng marsch och sakta marsch…   synd….    

Men nu har jag inhandlat ett par nya mjukisdjur till Salza i alla fall. Vi ska utöka antalet leksaker som hon kan  namnet på, man måste ju roa sig med nåt.  Hon fick en räv för ett tag sedan, den lärde hon sig namnet på snabbt… men den har tyvärr avlidit i en av de dragkamper som Salza och Ibsen har ibland. Men nu har vi en fisk och en kanin som hon ska lära sig…. och en snodd…

Så när vi har gjort det, då kan hon vovven, mattes sko, zzzebran, foten, ormen och så handduken (som hänger i köket) och så kaninen och fisken och snodden… och så räven (fast den är bara trasor numera).    

Det är kul att se hur väl det där sitter. Det är längesedan vi tränade sånt (jag är lite periodare när det gäller sånt… också) men häromdagen låg alla leksakerna i en hög på golvet, tillsammans med några som hon inte kan namnet på, och då passade jag på.

Salza, får jag vovven! sa jag, och Salza hejdade sig, kikade sig lite frågande omkring… och så såg man hur tio-öringen ramlade ner och hon sprang fram till högen med leksaker, letade upp vovven och kom med den.  Jag är faktiskt lite impad av det där….    

Nej, nu ska jag slänga mig på rygg på sängen en stund innan jag går ut med doggsen. Jag hr preparerat mig med diverse medikamenter nu, så jag ska orka gå en promenad, men dom där pillren behöver väl en stund på sig innan dom verkar antar jag.    

Hoppas ni får en fin avslutning på veckan….  och en solig, rolig helg!