Absolut ingen alls om ni frågar mig, förutom att det är fem bokstäver i namnet. Det är verkligen två helt skilda typer av samhällen…  men jag har stora problem att säga Timrå när jag ska säga Timrå, nästan alltid kallar jag Timrå för Lerum…..     

Lerum är alltså ett samhälle som ligger längs E20 mitt emellan Alingsås och Göteborg., mina gamla hemtrakter alltså.  Jag har aldrig bott där, men jag har ofta varit där i mitt arbete… fast det förklarar inte problemet ändå tycker jag.

Området Sidsjön, där vi var igår, det namnet kommer jag heller aldrig ihåg på första försöket. Det kallar jag istället för Delsjön… vilket är ett liknande område som ligger i Göteborg… och också med lika många bokstäver i namnet.  Fast… mig veterligt har jag bara varit i det området en enda gång, och då för mängder av år sedan.     

Det finns ett bostadsområdet här i Sundsvall som heter Bosvedjan, ett stort bostadsområde med både flerfamiljshus och villor/radhus. Det namnet kommer jag heller aldrig ihåg på varken första, andra eller tredje försöket. Det enda som dyker upp i min skalle när jag ska ha fram det namnet, det är Brogården… som är ett bostadsområde i Alingsås.     

Sidsjön och Delsjön kan jag kanske förstå att jag blandar ihop, de namnen är ju egentligen snarlika, men de två andra vete sjutton.  Enda likheten är ju antalet bokstäver, och när det gäller bostadsområdena så börjar de på samma bokstav. Men inte vet jag vad det beror på….  våldsamt irriterande är det i alla fall, och inte verkar det bli bättre ju längre jag bor här heller.   

Så hör ni mig svamla om nåt som heter Lerum så menar jag Timrå… bara så ni vet…..      

Idag tror jag att det blir operation "klippning av en Salza". Hon är inte så våldsamt vildvuxen men det finns en hel del att få bort i alla fall tror jag. I all synnerhet på tassarna.…  där växer pälsen med raketfart, men det beror väl på all skit hon trampar i förstås.     

Och så är hennes svans som en riktigt strutsplym snart… jag måste klippa pälsen där, men jag tycker det är fint med en pälsklädd, glatt viftande svans.  Spaniels är väl en av de få raser som jag tycker blev ännu finare med okuperad svans.

Ibsen behöver också klippas….  men jag får se om mina händer orkar med båda, tvivlar på det.  Fast egentligen har jag inte mest ont i händerna idag, det är axlarna som är jobbigast just nu.  Och att klippa Ibsen innebär att stå med högt lyfta armar hela tiden nästan, och det är jobbigt.  Ja, vi får se…..

Vi behöver träna på vittringsapporteringen också…. måste ju få bort den där tveksamheten som har dykt upp igen. Fast… ibland är hon ju sån där, ser tveksam ut och verkar inte riktigt våga jobba självständigt….. och nästa gång vi gör momentet så fixar hon det i full fart utan nån tvekan alls.  Hon är lika knepig som sin  matte, hon Salza.     

I alla fall ska jag käka frukost först, sedan ska jag plocka fram saxar och klippmaskin och kammar. Än så länge kan jag stå på uteplatsen och klippa dom utan att frysa fingrarna av mig, det underlättar en hel del det.     

Hoppas att ni har en fin söndag framför er…..