… dyker alltid upp när man tränar hund.  Igår var det ju träningstävling på klubben, och jag valde att köra fritt följ, dumrutan, vittringsapporterna och fjärren.

Jag tycker ju att hon är ojämn i fria följet. Hon sågar lite och hon är lite luftig… så häromdagen satte jag på henne ett kort koppel och korrigerade när jag tyckte hon slarvade.

Det jag retat mig mest på är att hon ligger för långt fram på sakta marsch, så det korrigerade jag ordentligt då. Igår tyckte jag att hon höll positionen hyfsat bra under sakta marsch, men jag kände att hon velade lite under vanlig marsch.

Och omdömet från domaren var att hon tappade fokus på långa raksträckor, och det är ju precis det jag själv känt.  Så nu får jag lägga lite kraft på just den biten tror jag. Hon är bra på svängar och helomvändningar så det är ju synd att vi inte får till det lika bra för övrigt.  Fast…. hon går hyfsat bra, inte för en 10:a, men jag är inte sååå jäkla missnöjd med det hon gör trots allt.  

Dumrutan gjorde hon kanonbra igår,   trots en lite ovanlig störning.  Den där störningen fanns under fria följet också, och jag såg att hon var ganska så fascinerad …

Det var en kille som stod vid sidan av planen, lite i skymundan från de andra. Han hade en mycket "utåtagerande" hund och stod och klickade hela tiden. Inte vet jag hur han tänkte, men han klickade alltså i stort sett oavbrutet…. och det tyckte Salza var fascinerande.    

Just på dumrutan så gick vi på en av sträckorna rakt emot honom och hans klickande, och jag trodde att Salza skulle tappa fokus där, men det gjorde hon inte och det var ju bra.  

Vittringsapporten strulade… som vanligt… kan jag nästan säga nu tror jag.   Häromdagen fick jag ju säga åt henne då hon ägnade sig åt att undersöka en massa andra dofter istället för att leta efter rätt pinne. Igår sprang hon ut till pinnarna, tog en kort sniff, och stannade och tittade på mig.  Det blev ju förstås ett dubbelkommando där, men sedan tog hon rätt pinne och kom. 

Satte sig lite på sniskan halvt bakom mig, och slarvade i största allmänhet.…  trist det där. Men jag vet sedan tidigare att om jag korrigerar henne i det där momentet så blir hon osäker sedan… men jag måste ju göra det när hon slarvar och ägnar sig åt annat.   

Fjärren var jag ju lite spänd på, vi gjorde den på exakt samma plats som på tävlingen i lördags. Men igår kunde Salza STÅ utan problem….. 

Hon gjorde alla ställningsförändringarna utan problem, lite långsamt, det har hon börjat med på det sista, men det kan jag leva med tror jag…. hon är ju trots allt ingen border collie.    Men så kom den sista ställningen då…  Ligg från Stå… och där flyttar hon sig lite.  Misstänker att jag får lära mig leva med det, men det känns inget kul….   

Och innan vi började med lydnaden så var det platsliggning med skott och där slank vi med. Salza gillar inte när man skjuter när hon ligger plats.  Hon springer budföring utan problem när det är skott iblandat, och hon är inte alls påverkad om det gäller sökarbete eller apporteringsarbete ihop med skott…. Men att ligga stilla på en lydnadsplan när det smäller, det gillar hon inte.    

Men igår låg hon utan problem, trots att hon såg djupt olycklig ut, och trots att hon nästan hoppar till i liggande ställning varje gång skotten går.  Och jag måste erkänna att jag hade oerhört dåligt samvete där jag stod och såg hur obehagligt hon tyckte att det var.  Men…. hon låg, och hon käkade godis efteråt när jag kom tillbaka till henne, och när andra sedan sprang budföring med skott så verkade hon inte alls bry sig om skotten.    

Det är knepigt det där. Olusten är så totalt sammanknippat med just platsliggandet (vilket egentligen inte är så ovanligt och inte heller så konstigt), och det är allra svårast just i Timrå.  På andra klubbar ser hon inte heller överlycklig ut när det smäller, men hon är inte alls lika illa berörd då. Nåt har tydligen hänt just i Timrå eftersom hon reagerar mer där, men jag har ingen aning om vad.   

Och det spelar inte så stor roll heller. Hon får lära sig att ligga på ren lydnad helt enkelt, och hon är inte så himla påverkad eftersom hon utan vidare både käkar godis och leker med bollen direkt efteråt.    

Ja, det var gårdagens träning det…  domaren gav oss muntlig kritik när vi var klara, och det är ju alltid mer intressant än att bara få några siffror på ett papper.   

Nu måste jag bara se till att få lite hyfs på de där vittringspinnarna igen….  Och så ska jag nog använda det där kort-kopplet som jag gjorde tror jag. Hon behöver fräschas upp i fria följet, vi har inte direkt tränat det så mycket sedan det väl var inlärt. Så det kan ju vara dags nu då….