…. en långpromenad i skogen alltså.  Solen skiner och det är jättefint väder, en aning varmt för en långpromenad kanske, men vi överlevde.    

Jag vaknade med en sjujäklig huvudvärk imorse, så förmiddagen gick i stillhetens tecken. Men så ska ju hundarna ut, och då kändes det som att skogen var ett bra alternativ när huvudvärken inte riktigt gett med sig.

Så vi drog till skogs, doggsen och jag.  Och vi gick en delvis ny runda som så småningom anslöt till en runda vi gått tidigare.

Och inte blev det nån mil idag inte, men inte så himla långt därifrån.  Men jag brukar ju gnälla över att det är uppför vart man än ska här i närheten, och i dag var det mycket uppför.  Och dessutom var det i senare hälften av promenaden, då när benen börjar bli trötta….    

Men jag kämpar ju på så gott jag orkar där i uppförbackarna….. och idag gick vi en bit på  en motionsslinga… nästan ett par kilometer enbart uppför. Och målsättningen är ju att gå utan att behöva stanna och vila…. bara knata på även när det tar emot. Och det gick väl bra… ända tills jag hörde snabba steg bakom mig. Jag stannade, ropade in hundarna och precis när dom kommer fram till mig så svischar det förbi en jobbare…. i full fart… uppför den där lååånga stigningen.     

Jaja, bara att inse vilken jäkla sopa man själv är….

Det är i alla fall himla skönt när vi kommer hem och jag ser att hundarna verkar nöjda och belåtna med promenaden.  Och det är ju en himla tur att dom finns annars blev det nog inga mila-promenader i skogen inte…