SM i Lydnad alltså... inte för att jag är speciellt inblandad i det, men det är ändå kul när det är mästerskap. Och det är många i omgivningen ( i alla fall i cyber-omgivningen ) som är desto mer engagerade. Ska bli kul att se vem som står som vinnare på söndag....

Det är ju inte så speciellt djärvt att påstå att det blir en BC med förare, men man vet aldrig. Det finns ju trots allt ett antal andra hundar som gjort finfina poäng.... och på sätt och vis är väl alla som kämpat för att komma till SM en vinnare bara i och med att dom har kommit med. 

Jaja, hoppas att det går bra för alla och att alla blir nöjda med sin insats. 

Har för övrigt funderat en del på det där med personkemi och de strömningar som finns i olika sammansättningar/grupper av folk.

Som ny i en sammanslutning av något slag känner man direkt av det där. Det märks direkt vem som så att säga styr upp det hela, och vem (eller vilka) som är gruppens "svarta får".

Fast det kanske bara är jag som är sån att jag tänker på såna saker. Jag tycker det är intressant med människor, och då inte minst hur människor förhåller sig till varandra.

Vore jag ung på nytt så skulle jag säkert satsa på ett yrke där jag fick utlopp för den där nyfikenheten på människor  eller vad man ska kalla det... det är nästan lika intressant som det där med hundar och deras uppträdande och beteende    

Å andra sidan så finns det ju många exempel på äldre människor som läser in olika kurser och utbildningar på gamla dar... det kanske vore nåt att tänka på  .  

Idag har jag försökt intala mig att jag är frisk igen, men jag har upptäckt att jag inte är så lättlurad.  Jag har uträttat en del ärenden, och släpat hem lite mat igen.... och sen hade jag inte så mycket krafter kvar upptäckte jag.

Fast nu ligger hundarna redo och kikar på mig under halvsänkta ögonlock.. vid minsta lilla tecken på att jag tänker gå ut nu så kommer dom att gå i taket direkt.

Dom är minst sagt understimulerade, och mitt dåliga samvete gör sig verkligen påmint. Men är man sjuk så är man... det är inte så mycket att göra åt. Fast jag förstår att det inte är så kul att vara hund och bara ligga och slöa hela dagen lång heller...    

Jag orkar nog inte gå så långt i den här värmen idag heller... men jag tror vi ska gå ut i skogen här intill och så kanske dom kan få göra några uppletande eller så. Det brukar ta lite på energin när dom får använda nosen.

Häromdagen när dom var rastlösa som sjuttan så började jag träna dom med båda två liggande mitt emot varandra och med en godis på varje framtass. Dom fick i tur och ordning ta en godis från den ena egna tassen, men bara den jag sa... höger eller vänster. Och sen fick dom vänta medan den andra tog sin ena godis....  och så turades dom om.

Det behövdes inte så lång stund av sån träning innan jag såg att det blev lite snömos i hjärnan på dom.... och då kunde vi med gott samvete ta paus en stund.

Kul att se hur olika dom hanterar sånt där. Ibsen han fixerar godiset utan att blinka, hur länge som helst. Salza väljer att vända bort huvudet så att hon inte  ser varken godiset eller Ibsen.

Men nu är det lika bra att gå ut en stund... det blir inte lättare om jag väntar precis. När vi sen är tillbaka hemma igen, och middagen är fixad, då kan jag i alla fall se fram emot att tillbringa resten av dagen i sängen... det är inte helt fel när man inte mår bra.