Har varit ute på en långpromenad i skogen nu. I obanad terräng eller vad man ska säga.... stiglös terräng kanske det heter. Och det gick uppför och uppför och uppför... och så gick vi nerför en lång stund... och sen uppför och uppför och uppför... nedrans så jobbigt det var i värmen.   

Och det är här den smarte Ibsen utmärker sig, när man går i besvärlig terräng. Salza hon fäller ut vingarna och flyger hon... tar sats och vräker sig nerför bergskanterna. Och hänger i krokig arm och segar sig uppför berget, inte lättaste vägen, utan närmaste vägen. 

Ibsen han stannar, tittar begrundande på stupen eller bergväggarna, sedan avvaktar han, faller in bakom mig och går försiktigt i mina fotspår.

Men även om han valde "tant-spåret" så blev det en rejäl promenad för oss alla idag. Salza är ju inte riktigt alert ännu, men nog orkade hon tassa runt på snabba tassar i skogen alltid.

Och så här trötta var dom när vi kom hem... inte ofta dom tränger ihop sig båda två där inte.

Ibsen hänger ju lite utanför, men det fixade sig efter en stund när Salza tyckte det var för trångt och flyttade på sig. Hon vill inte gärna ha någon alldeles inpå sig när hon är trött och ska vila.

Jag blev också trött måste jag erkänna...  så när jag fixat middagen och allt som hör till den, då ska jag nog också vila. Men jag tänker inte tränga mig ner i hundsängen under skrivbordet...   

Saker och ting blir aldrig som jag vill.... eller planerar. Det är kanske så att jag nu får sota för mina synder, nån där uppe har väl bestämt sig för att ge mig en liten läxa... "hon ska inte tro att hon kan bestämma nåt, inte. Nu ska vi kullkasta alla hennes planer..."  

Men det viktigaste först.. Salzan mår bättre idag, men hon är långt ifrån sin vanliga form.  Men redan igår kväll åt hon igen, och hon verkar mycket piggare än i går. Men det är å andra sidan inte så svårt att vara det, då låg hon bara och sov hela långa dan....    

Vi är ju anmälda till tävling i morgon också, men det blir nog inget av det heller. Om det vore här i trakterna kanske jag skulle chansat, men nu ska vi åka ganska så långt, och att göra det med en hund som inte är riktigt i form, det är osmart.

Och då tycker ni att jag är skitlöjlig som gnäller för ett par inställda lydnadstävlingar. Det kryllar ju av lydnadstävlingar....

Och så kan man tycka. Men det där har med min motivering och min mentala uppladdning (låter väl fint...?    ) att göra.

Inför gårdagen var jag laddad och förberedd. Och Salza var förberedd, och jag var mentalt inställd på att vi skulle göra en bra tävling... inte bara delta, utan göra en BRA tävling.

Och så händer det sånt här, och då ramlar all motivering av mig igen.  Nu vet jag inte omjag kan/vill ladda om igen....

Det är ungefär som på den tiden sonen var liten. Han var på dagis hela dan, jag jobbade... och när helgen kom så skulle vi tillsammans med hundarna göra det, och det, och det.... och då blev han dålig och mådde inte bra.

Vet inte hur många helger det inträffade, och lika besvikna var vi båda två. Och på BVC sa dom att det var vanligt att det blev så, kanske nån psykiskt reaktion på ett tufft liv på dagis... eller en omedveten reaktion på mitt hunderi....  inte vet jag. Det rättade ju till sig så småningom, men det var jobbigt medan det pågick. 

Salza kanske inte vill tävla. Kanske hennes undermedvetna sätter igång nåt i hennes kropp så snart hon hör mig säga "tävling".... så att hon ska slippa ut på tävlingsplanen igen... vem vet??   

Solen skiner i alla fall idag igen, och det verkar bli en fin dag. Inte så varmt som i går morse, men nästan lika blåsigt. 

Och inte vet jag vad jag ska hitta på idag då... Salza ska väl få chansen att vila i dag också tror jag.... ibland är dagarna ganska så långa och tråkiga....