Tänk att det faktiskt finns saker som man har lärt sig för många år sedan och som man fortfarande kan ha nytta av.  Saker och ting förändras ju så fort nu för tiden så det vore egentligen inte konstigt om gamla kunskaper vore alltför gamla.

Det jag tänker på nu är de datorkunskaper som jag en gång i forntiden lärde mig och jobbade med. Inom den branschen går ju utvecklingen framåt med stormsteg... två år är en evighet och det mesta som är från året innan är gammalt och förlegat. Och i mitt fall är det åtta år sedan jag jobbade med datorer... verkligen en evighet.

Men... jag kan fortfarande såpass mycket att jag gång på gång kan rädda den av våra datorer (peppar, peppar) som med ojämna mellanrum drabbas av diverse spyware och virus. Eller... inte så mycket virus för vi har ett kanonbra antivirusprogram, och vi har ett kanonbra anti-spyware-program också, men då och då slipper nåt igenom där i alla fall och blockerar datorn.

Så idag har jag sanerat en dator väldigt ordentligt, säkerhetskopierat sånt som behöver sparas, och så har jag även säkerhetskopierat viktiga saker från den andra datorn. 

Jag har med andra ord sparat in nån tusenlapp som det annars skulle ha kostat att få det gjort av fackfolk.   

Nu för tiden är det många som kan mycket om datorer, även om dom inte är proffs, så jag vill inte alls påstå att jag är unik på nåt vis. Men det känns skönt att min gamla flummiga hjärna fortfarande funkar som den ska, i alla fall i vissa fall.   

Men på tal om det där med att säkerhetskopiera...  all teknik går förr eller senare sönder, eller slutar att funka, eller hur man nu ska säga. Och det finns ju ingen garanti för att det USB-minne, eller den externa hårddisk, eller den DVD-skiva som man sparar viktiga saker på, funkar den dagen man behöver det.

Fast det finns ju teknik för att återställa det mesta förstås... men det kostar...  

Egentligen skulle man nog utnyttja något av de erbjudanden som finns att få spara viktiga saker någonstans på nätet. Det finns ju såna tjänster, men det kostar förstås pengar det också.   

Men när det gäller sånt här så kan det lätt bli så att snålheten bedrar visheten....  

Jaja, nog om det....

Har funderat på det där med att träna lite annat än lydnadsmoment med Salza...  och det är himla frestande att försöka nåt diskriminerings-grejs.

Egentligen är jag lite frestad av doft-diskrimineringsträning, men jag vet inte.  Det känns på nåt vis roligare med sånt som vi redan har börjat på... att namnge saker och sedan lära henne att välja det jag vill.

Och hon är ju så himla apporteringsvillig så fortsätter vi och utvecklar den grejen så blir det ju så att hon hämtar (apporterar) sakerna. Men......

Det är ju förstås en mycket större utmaning att lära henne att stå- eller liggmarkera sakerna istället för att hämta dom.

Fast å andra sidan...  att nu lära henne att t.ex liggmarkera de saker som hon redan lärt sig att hon ska apportera, det kan ju bli väl svårt kanske. Då är det nog lättare att få till det om vi ägnar oss åt dofter istället....

Och då kommer nästa fundering.. ska jag använda mig av klicker-tänket... eller ska jag s.a.s "lära henne"...?

Jodå, jag vet... man ska klicker-tänka i det läget... men å andra sidan... vad spelar det för roll i slutänden...?  När vi bara gör det för skojs skull....

Ska nog klura lite på det där... och testa lite kanske...    Måste klura ut några lämpliga burkar eller nåt också...   shit, jag som slängde så mycket sånt när vi flyttade.   

Förresten.... såg att det finns en Gilla-knapp i min blogg nu. Och så såg jag att ni är 3 stycken som gillar min blogg.... kul.    Jag har inte klurat ut hur, eller om, jag kan se vilka ni är... men jag bugar i alla fall och tackar för att ni läser och gillar.