... då hade jag tagit med min "riktiga" kamera på dagens promenad. Men inte förrän jag var på plats insåg jag vart jag var... äh skojar lite...  insåg jag vilka fina motiv det fanns lite överallt... ska det vara. .

Klarblå himmel, solsken, vacker utsikt och all denna evinnerliga snö överallt...  Idag gick vi på höjden så att säga.. och då hade det funnits mycket att fota.

Nu tog jag några bilder med min mobil, men det blir lite missvisande då... det är väldigt mycket vackrare i verkligheten.   

Jag stapplade fram på en sån där upptrampad stig i snön, ni vet.... ett spår där man precis får plats med fötterna. Och nu har det ju varit plusgrader i några dagar, men kallgrader i natt... så nu var det blankis i dom där spåren.

Livat värre kan man väl säga....  jag ägnade större delen av tiden åt att fundera på hur jag skulle förklara för Räddningstjänsten var någonstans jag låg med brutet ben...   om det skulle behövas.

Nu behövdes det inte, men jisses...  brant både uppför och nedför, och så ishalka och inga broddar... det är typiskt mig det.

I alla fall så var vi ute i solskenet i drygt två timmar och hundarna sprang rejält långt eftersom dom sprang fram och tillbaka hela tiden när jag stapplade fram i det där is-spåret.

Och ni som är hemma här i trakterna förstår vart vi var någonstans när ni ser bilderna... vi bor ju på gångavstånd därifrån numera.

Japp, vi var på Norra berget, och det som skymtar längst bort i bakgrunden på bilden, det är havet.

Och det som skymtar längst bort i bakgrunden, på andra sidan stan, på bilden här nedanför, det är Södra berget där SM i skidor går just nu... 

Men, som sagt, min andra kamera hade varit lämpligare....  men man ser i alla fall den underbart blåa himlen.

Den obligatoriska snöhögs-bilden tog vi i dag också...

Det är fortfarande massor av snö kvar även om det har sjunkit ihop rejält nu när det varit plusgrader ute. Men varje gång jag halkade på den där stigen och räddade mig genom att sätta ner foten vid sidan av spåret, då sjönk jag ner i snön till strax över knät...  men bättre det än att halka omkull.      

Salza och jag skulle egentligen varit iväg och tränat idag, men jag hade ingen bil så det blev inget. Och vi har inte tränat nåt här hemma heller idag... en slöardag med andra ord.  Fast vi fick ju en rejäl promenad i solen förstås, det är inte det sämsta det heller...    

Och nu har både människor och djur fått mat, så nu ska jag lyxa till mig och börja på en ny bok, det är alltid spännande.    

Ha det gott...!