Ja, det är det allra senaste namnet på Salza. Hon har i allra högsta grad en inbyggd klocka i sig... och en sån där jäkla väckarklocka dessutom.  Hon säger till på ett mycket tydligt sätt när det är dags.....

Nej då, hon väsnas inte, hon låter väldigt sällan, Salza. Det är mest bara när hon och Ibsen brottas som hon har en massa märkliga ljud för sig. Och om man så bara antyder att man tänker blåsa på hennes nos... då vrålar hon rakt ut, helt vansinnig... annars är hon oftast tyst.

Men när det är dags... enligt Salzas inbyggda klocka... då sätter hon sig och stirrar stint på mig... eller ibland på husse... vem det blir beror på vem hon förväntar sig ska agera.

Och där kan hon sedan sitta i all oändlighet, ända tills vi gör det där som hon förväntar sig. Och det är ett i allra högsta grad aktivt stirrande med en intensiv ögonkontakt. Efter nån minut börjar man ofrivilligt skruva på sig och känna sig olustig till mods, och efter ytterligare nån minut känner man ett helt oemotståndligt tvång att resa på sig och göra något åt stirrandet.

Jodå, jag kan försöka att säga till henne att "gå och lägg dig", då gör hon det... på ett ställe där hon fortfarande kan bibehålla ögonkontakten och återta sitt stirrande.

Men.... ni vet.....   Hon är ju så jäkla söt där hon sitter/ligger. Och hennes uttryck är så talande, och så ivrigt förväntansfullt... så vem kan motstå det???

Ingen här i huset i alla fall....      

För övrigt så måste jag ju få säga att tiden är lite ur led. Ja, inte Salzas tid då, hon håller tiden perfekt... utan mer allmänt så där.

Jag har en blomma, en Clivia, som blommar då och då. Sedan vi flyttade hit i höstas så har den kommit med ett stort kraftigt skott, och det skottet blommar nu. Hur knäppt är inte det då?? Mitt i mörka vintern...

Blommor ska vila nu, och blomma först när våren kommer.... fast min Dendrobium som jag skröt med för ett tag sedan, den har precis slutat blomma nu efter ett par månader med mängder av blommor.  Till och med blommorna är lite knäppa i det här huset....      

Nu ska vi ut på dagens promenad i alla fall. Ihop med halva bostadsområdet antar jag. Bara -2 grader och solsken, det kommer att krylla av folk och fä på de där välplogade gångvägarna. Och nån annanstans kan man ju inte gå nu när det är nästan 1 m snö.

Det blir inte nån speciell motion för hundarna när dom får gå kopplade mest hela tiden, och så tycker jag att det är så jäkla tråkigt att gå med hundar i koppel.... men det är ju inte så mycket att välja på när man är omgiven av andra människor. 

Vi använder i alla fall löpbandet varje dag nu... det är himla fiffig motion det. Och eftersom det då och då genererar en pytteliten godbit när man springer fint på det, så är inte Salza nödbedd.  Hon skuttar glatt upp på det där bandet så fort hon förstår att det är dags.  Bra att hon gillar det.....     

En gammal bild från när vi lärde in det hela... men det ser ju likadant ut nu, i alla fall så länge hon bara går. Fast det gör hon inte så ofta, hon får springa mest hela tiden....